<p>Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen är</p><p>uppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom de</p><p>undersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- och</p><p>ledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna som</p><p>förekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassad</p><p>ledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguiden</p><p>utformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;</p><p>verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalens</p><p>upplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,</p><p>kunskapsinhämtning, ledningsgrupp. Studiens resultat redogörs i fem teman: ledningsgrupp,</p><p>ledning och förmåga att driva en verksamhet, hindrande och främjande faktorer i ledarskapet,</p><p>ledarskapets effekt på verksamhets- och kompetensutveckling, trygghet inom verksamheten.</p><p>Sammanställningen av resultatet visar vikten av en välfungerande ledning inom behandlande</p><p>verksamheter för såväl personalens välmående som behandlingseffekterna. I resultatet</p><p>framkommer vikten av tid avsatt för personal och ledning där diskussioner kan föras om olika</p><p>objekt som berör och är av intresse för såväl personal som verksamhet. Slutsatsen som kunnat</p><p>dras är att personalens upplevelse av ledningen och den roll som de innehar är överlag positiv</p><p>samtidigt som den brister inom vissa områden. En förbättring av dessa områden skulle kunna</p><p>leda till en välmående personalgrupp som utförde sitt arbete på ett mer tillfredsställande sätt.</p><p>Nyckelord: socialt arbete, ledarskap, ledning, institutioner, offentlig sektor, ungdomsvård</p>

Risk- och skyddsfaktorer är vanligt förekommande begrepp i dagenssamhällsdebatt, vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- ochskyddsparadigm. På behandlingshem för ungdomar med ett allvarligtnormbrytande beteende är miljöterapi och KBT två vanliga metoder. Såledesavser studien undersöka hur respektive behandlingsinriktning använder sig avkunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. Syftet rör riskfaktorers betydelsei behandling samt vilka riskfaktorer som kan identifieras inom ramen förmiljöterapeutisk respektive KBT-inriktad behandling. Vidare syftar studien till attundersöka den praktiska tillämpningen av kunskapen om riskfaktorer ibehandlingsarbete. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar åttaintervjuer med personal vid två behandlingshem, det ena medbehandlingsinriktning psykodynamisk miljöterapi och det andra med KBTinriktning.Resultatet visar att hänsyn till riskfaktorer tas vid båda de undersöktaverksamheterna, dock på olika sätt. I den miljöterapeutiskt inriktadeverksamheten sker detta främst i det vardagliga miljöarbetet, medan den KBTinriktadeverksamheten använder sig av ett antal manualbaserade metoder som ärriktade mot specifika riskfaktorer. Inom KBT riktas insatser således direkt motriskfaktorerna medan miljöterapi fokuserar på underliggande problem och villkomma åt faktorerna indirekt. / Risk and protective factors are common concepts in today's public debate; some scientists meanwe are at a risk factor paradigm. Milieu therapy and CBT are two common methods at treatmentcenters for adolescents with serious antisocial behavior. Thus, the study aims to examine how eachtreatment approach uses knowledge of risk factors in the treatment process. The study concernsthe importance of risk factors in treatment and which risk factors can be identified within milieutherapy and CBT oriented treatment. The aim is to examine the practical application of theknowledge of risk factors in youth treatment centers. Present study has a qualitative researchapproach and includes eight interviews with personnel at two treatment centers, one withpsychodynamic milieu therapy and the other with a CBT orientation. It showed that risk factorsare taken into account at both centers. In the milieu therapeutic treatment center this occurs mainlyin the everyday work with structures and predictability at the center, while the CBT-orientedtreatment uses a number of manual-based approaches that address specific risk factors. WithinCBT interventions are directed directly towards risk factors, while environmentaltherapy focusing on underlying problems and reaches risk factors indirectly.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen är uppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom de undersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- och ledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna som förekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassad ledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguiden utformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman; verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalens upplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen, kunskapsinhämtning, ledningsgrupp. Studiens resultat redogörs i fem teman: ledningsgrupp, ledning och förmåga att driva en verksamhet, hindrande och främjande faktorer i ledarskapet, ledarskapets effekt på verksamhets- och kompetensutveckling, trygghet inom verksamheten. Sammanställningen av resultatet visar vikten av en välfungerande ledning inom behandlande verksamheter för såväl personalens välmående som behandlingseffekterna. I resultatet framkommer vikten av tid avsatt för personal och ledning där diskussioner kan föras om olika objekt som berör och är av intresse för såväl personal som verksamhet. Slutsatsen som kunnat dras är att personalens upplevelse av ledningen och den roll som de innehar är överlag positiv samtidigt som den brister inom vissa områden. En förbättring av dessa områden skulle kunna leda till en välmående personalgrupp som utförde sitt arbete på ett mer tillfredsställande sätt. Nyckelord: socialt arbete, ledarskap, ledning, institutioner, offentlig sektor, ungdomsvård

Detta är en kvalitativ undersökning av attityderna till arbetet hos en personalgrupp på ett nystartat korttidsboende, där rekryteringens fokus lagts vid hög utbildningsnivå och personliga egenskaper. Resultatet visar på att det finns viss överensstämmelse jämfört med tidigare forskning, som vikten av tydlighet och diskussion kring relationen till brukaren. Däremot verkar denna personalgrupp lägga större vikt vid både kunskap och erfarenhet, att kunna omvärdera sina egna ambitioner och värderingar, samt uppmärksamhet och tålamod för att lära sig erbjuda det brukaren behöver. I studien berörs modeller från social-kognitiv psykologi, som Theory of Planned Behavior, och vi föreslår vidare användning av dessa i forskningen, för att analysera och modifiera personals attityder och arbete.

<p>Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation (Mead, 1977 & Berger & Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen. Vidare upplevde ungdomarna att de förändrats under tiden på institutionen och att de övriga intagna var viktiga för ungdomarnas välbefinnande.</p>

Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation (Mead, 1977 &amp; Berger &amp; Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen. Vidare upplevde ungdomarna att de förändrats under tiden på institutionen och att de övriga intagna var viktiga för ungdomarnas välbefinnande.

This is a study of treatment alliance between staff and juvenile delinquent boys in institutional treatment under the Swedish Board of Institutions (SiS). The aim of this study is twofold. First, the purpose is to explore alliance phenomena in correctional institutions for young delinquents in their qualitative, rather than quantitative, aspects. Second, the study aims to explore possible preconditions - obstacles and possibilities - for the development of a genuine treatment alliance between staff and youth. In a case-within-cases design, eight boys in two institutions were followed throughout their treatments. Through participant observations, interviews, and on the basis of their case files I collected data from both the youths and the staff at different points of time during the treatment. Information from the three data sources was used for the purpose of triangulation and mutual validation. The main findings indicate the existence of two kinds of alliance processes, one a genuine alliance and the other a sham alliance one. The genuine alliance appears to be a rare occurrence at these institutions. On the contrary, close examination reveals that a high level of institutional adjustment on the part of a boy in custody often reflects mere sham alliance. The sham alliance builds upon a strong tacit mutual agreement between the boy and the staff to establish a non-change relation. The stronger the staff-youth agreement about this kind of relation, the stronger the sham alliance. Sham alliance serves the common avoidance of conflicting emotions (at unconscious and conscious levels) and contributes to momentary symptomatic relief. Equally important, sham alliance generates an atmosphere of calm and peace on the ward. Among several factors, one of the most significant obstacles to the development of genuine alliance is the fact that the boy is admitted to the institution not on his own will but typically strongly against it. Factors that promote the development of a genuine alliance within a correctional institution are discussed finally.

Sveriges ungdomsvård är både omfattande, kostsam och har i vissa hänseenden heller inte uppnått optimal effekt för att ungdomarna ska nå ett självständigt, fungerande liv. Placeringskostnaderna för ungdomar på HVB i Sverige har mellan 2014 till 2015 ökat med 451 miljoner kronor och det kan tänkas att det vore angeläget att fokusera på det som fungerar snarare än det som inte fungerar för att vända utvecklingen. Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka bakomliggande orsaker till ungdomars vändpunkter som bott på HVB eller institutioner. Fem personer som bott på HVB-hem eller institution som idag lever självständiga liv utgör urvalet. Intervjuerna från dessa fem utgör materialet som har analyserats med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att viljan till att få hjälp och bakomliggande orsaker till vändpunkten är beroende av varandras existens. När dessa ligger i samklang till varandra tycks det leda till att vändpunkten leder till en förändrad livssituation. Resultatet bekräftar till viss del befintlig forskning på området men indikerar också på behov av ytterligare forskning.

Detta examensarbete av kvalitativ karaktär syftar till att analysera hur socialsekreterare beskriver att organisatoriskt stöd påverkar ärendehandläggningen vid familjehemsplaceringar av barn och unga. Studiens resultat baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare med erfarenhet av utredande- eller verkställande verksamhet av familjehemsvård. Den insamlade empirin förstås utifrån begreppet organisatoriskt stöd, krav-kontroll-och stödmodellen samt copingteori. Genom en kvalitativ innehållsanalys visade resultatet att organisatoriskt stöd upplevs bestå av faktorer som ökar socialsekreterarnas handlingsutrymme. Utmärkande var att de ekonomiska förutsättningarna, socialt stöd från kollegor och chef samt rutiner-och riktlinjer upplevdes ge mest konsekvenser i ärendehandläggningen, oaktat vart socialsekreteraren befinner sig i ärendehandläggningen. Det organisatoriska stödets möjliggör för socialsekreterare att bli mer säkra i sin handläggning och när det organisatoriska stödet fungerar kan socialsekreterare fokusera mer på sitt arbete och klienterna.

Bakgrund:Psykisk ohälsa samt missbruk av alkohol och droger är två olika folkhälsoproblem bland unga. I kombination försvårar de behandling och leder till ytterligare ohälsa, vilket motiverar förebyggande åtgärder. Syfte: Att få ökad kunskap om hur personer som arbetar med ungdomar med psykisk ohälsa och riskbruk/missbruk av alkohol och droger ser på olika riskfaktorer och prevention ur ett genusperspektiv. Metod: Fyra socionomer och tre psykologer som arbetade med ungdomar med psykisk ohälsa och/eller missbruk intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades manuellt och analyserades med tematisk analys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen genererade fyra teman. Det första, dysfunktionellt samhälle, var associerat med bristande samhällsorganisation, lättillgängliga droger och ickefungerande skola. Nästa tema, sårbara ungdomar, var associerat med diagnoser, kompisinflytande, trauma och trassligt hemma. Det tredje temat, vuxnas tillgänglighet, var kopplat till vikten av ungdomsmottagningar, allas ansvar, lyssna utan att döma och svårt att få rätt hjälp. Slutligen, under temat hantering av känslor, återfanns tjejer vänder det inåt/killar vänder det utåt, problemhantering och självmedicinering avkänslor. Slutsats: Informanterna hade en relativt samstämmig bild av riskfaktorer i form av ett dysfunktionellt samhälle, frånvarande vuxna och problem med känslohantering hos ungdomarna. Särskilt sårbara ungdomar lyftes fram och förslag på prevention så som utökade vuxna nätverk, föräldrautbildning och ökade resurser till insatser för att tidigt identifiera ungdomar som mår dåligt i skolan, föreslogs. Olika syn på hur tjejers och killar psykiska ohälsa tog sig uttryck pekade också på ett behov av att bättre förstå genusnormers påverkan. / <p>Betyg i Ladok 210608.</p>