<p><strong>Bakgrund: </strong>Hemförlossningar är ovanligt i Sverige idag. Det är ett kontroversiellt ämne som det råder delade meningar om angående säkerhet och risker för mor och barn. <strong>Syfte: </strong>Att belysa kvinnors upplevelser av hemförlossning. <strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie som baseras på 16 artiklar. <strong>Resultat: </strong>Presenteras i fyra huvudkategorier samt fem subkategorier. Resultatet visade att kvinnor som valt en hemförlossning överlag var tillfreds med sin upplevelse. De hade en stark tilltro till den egna kroppen och såg födande som en naturlig process vilken de tog stort ansvar och kände sig delaktiga och medbestämmande i. <strong>Diskussion: </strong>Kvinnor <strong>s</strong>om väljer att föda sitt barn hemma har en stark önskan och övertygelse om att det är det rätta beslutet för mor och barn.<strong> Slutsats: </strong>Oavsett var en kvinna valt att föda sitt barn har hon rätt till stöd och respekt av sitt beslut i alla möten med professionella vårdgivare.</p>

Bakgrund: Hemförlossningar är ovanligt i Sverige idag. Det är ett kontroversiellt ämne som det råder delade meningar om angående säkerhet och risker för mor och barn. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hemförlossning. Metod: Systematisk litteraturstudie som baseras på 16 artiklar. Resultat: Presenteras i fyra huvudkategorier samt fem subkategorier. Resultatet visade att kvinnor som valt en hemförlossning överlag var tillfreds med sin upplevelse. De hade en stark tilltro till den egna kroppen och såg födande som en naturlig process vilken de tog stort ansvar och kände sig delaktiga och medbestämmande i. Diskussion: Kvinnor som väljer att föda sitt barn hemma har en stark önskan och övertygelse om att det är det rätta beslutet för mor och barn. Slutsats: Oavsett var en kvinna valt att föda sitt barn har hon rätt till stöd och respekt av sitt beslut i alla möten med professionella vårdgivare.

Det finns en tendens i dagens samhälle att ungdomar, istället för att resa och 'hitta sig själv', satsar på en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förväntningar är mer realistiska och nåbara. Frågan är om detta är ett beslut som individen fattar helt själv eller om det finns andra krafter som påverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som påverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhälle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjälpt till i förståelsen av hur ungdomarna ser på sin framtid. Med ett hermeneutiskt arbetssätt har jag sökt efter en djupare förståelse av denna upplevelse av framtiden. Detta genom att göra fem stycken intervjuer som sedan tolkades, och tillslut visade på en dubbelhet i hur framtiden upplevdes. Samtidigt som framtiden ansågs vara öppen, var den på andra fronter stängd.

Syftet med studien var att undersöka chefer i tjänstemannasektorns upplevelse av att utöva ledarskap vid distansarbete under Covid-19 pandemin. Studien utfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med chefer på ett dryckestillverkningsföretag i Sverige. Insamlade data analyserades genom induktiv tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman: Relationen till medarbetare, digital närvaro och kommunikation. Studiens resultat påvisar att pandemin har haft en påverkan på ledarskapet genom att det ställt chefer inför nya utmaningar. Relationen mellan chef och medarbetare, tillit, kommunikation och den digitala närvaron belystes som viktigt vid ledarskap på distans. Respondenterna uttryckte inte några fördelar med att leda på distans och de mest framträdande utmaningarna för chefer var att se alla medarbetare, skapa relation till nyanställda, veta hur information landar, tolka medarbetarnas mående, tyda kroppsspråk, tid samt avsaknaden av det dagliga småpratet. Trots det upplevdes ledarskapet på distans ändå fungera bra.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anställningsintervjuer är att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven är samt förstå de primära emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. Vår frågeställning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anställningsintervju och vad menar de var motiven bakom den? Genom kvalitativa intervjuer ville vi få de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men även få en bredare förståelse för etnisk diskriminering genom intervju med vår nyckelinformant som var en utredare från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med två arbetsgivare, en från privat respektive en från offentlig sektor, ville vi få veta deras allmänna syn på anställning och etnisk diskriminering, hur de går tillväga vid anställning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men även för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar någon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras på arbetsmarknaden. Våra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder på att upplevelserna kan se olika ut, beroende på hur man är som person. Det var olika motiv som de uppfattade låg bakom deras upplevelse av att bli diskriminerade - det var bärandet av slöja, att de hade mörkt hår samt uppfattades ha ett kriminellt utseende. Även den emotionella upplevelsen bland dessa respondenter var vid den upplevda etniska diskrimineringen mycket varierande. / Abstract The purpose of this social psychological study of ethnic discrimination during the job interview is to illustrate how the experience of this can be like, see what the reasons are and identify which the primary emotions of the various respondents are. Our research question is: How do job seekers experience what they consider to be ethnic discrimination at a job interview, and what do they claim was the motive behind it? Through qualitative interviews we wanted to get information about the respondents own experience of the discrimination, but also get a broader view of ethnic discrimination by the interview with our key-respondent – which was an investigator from the Diskrimineringsombudsmannen (DO). Through interviews with two employers, one from the private sector and one from the public sector, we wanted to obtain their general views on employment and ethnic discrimination, to get information on how they go about the job and to counter ethnic discrimination, but also to show that there are employers who do not discriminate ethnic and that immigrants actually integrate into the labor market. Based on our interviews with the three respondents who have experienced themselves to be ethnically discriminated our result suggests that the experiences may vary, depending on how you are as a person. The motives that were contributing to the discrimination were different – it was a veil, dark hair and criminal appearance. Also the emotions among these respondents in the perceived ethnic discrimination were highly variable.

TV-spelsmusik och arrangering är något som brinner starkt för mig. Dock kan det finnas bristande intresse för TV-spelsmusik bland professionella musiker. För att öka musikers engagemang när de ska framföra levande TV-spelsmusik, och för att bredda mina arrangeringskunskaper, har jag bearbetat två av mina skrivna arrangemang med hjälp av musikerna själva. Musikerna som deltog i arbetet har fått bidra med egna upplevelser om sina instrument och med återkoppling på deras instrumentstämmor i mina arrangemang. Med detta underlag bearbetades arrangemangen för att sedan repeteras i orkester och till sist framföras på en konsert. Framförandet har utvärderats mot bearbetningarna för att se hur strategierna fungerar i praktiken. Om inte denna bearbetningsstrategi är användbar i framtiden så kommer i alla fall resultatet jag fått från detta projekt vara till nytta. Lärdomen jag fått från genomförandet, och framförallt från musikernas återkoppling och upplevelser, kommer kunna hjälpa all min framtida arrangering och mitt framtida yrkesliv som arrangeringslärare.

Bakgrund: När hjärtat förlorar pumpkraft eller förmågan att fylla kamrarna tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och frekvensen av insjuknanden förväntas öka. I många fall är prognosen sämre än vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vården är idag främst koncentrerad på avancerad cancer. Forskning visar på att patienter med svår hjärtsvikt har jämförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhåller inte den vård som svårt cancersjuka får i ett palliativt skede. Syfte: Syftet var att belysa hjärtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vårdkvalitet för denna patientgrupp. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med inspiration från hermeneutisk vetenskapsteori. Resultat: Tre huvudkategorier med sex underkategorier framkom, vilka belyste hjärtsviktssjukas upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet: Anpassningar efter sjukdomens konsekvenser, betydelsen av stöd samt osäkerhet inför framtiden. Slutsatser: Det kan ses svårigheter för hjärtsviktssjuka patienter att anpassa sig till livet som palliativt sjuk. Hjärtsviktspatienter har högre symtombelastning, är mer deprimerade och har sämre existentiellt välbefinnande i en jämförelse med svårt cancersjuka. Det finns därmed ett starkt behov att erbjuda palliativ vård även till denna patientgrupp.