No description available.

Vår studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer påverkar deras arbete. Vår forskningsmetod är fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet på Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingående är EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ”Privacy Framework” och FN:s ”Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files”. Vi har även undersökt vilka svenska lagar som påverkar kommunens arbete, främst Personuppgiftslagen. Resultatet av studien är att Uppsala kommuns arbete påverkas i hög grad av EU: direktivet, och i framtiden kommer de påverkas ännu mer av EU: förordningen. Det är dock inte på eget bevåg de valt att följa EU:s riktlinjer, utan det är på grund av att den svenska lagstiftningen är baserad på EU:s regleringar. Personuppgiftslagen är Sveriges tolkning av EU: direktivet. På grund av detta är Uppsala kommun tvungen att anpassa sig efter EU:s riktlinjer.

Bebyggda områden och byggnader har genom historien behövt anpassas för klimatet och vädret. Ibland är vädret mer extremt med stora mänder vatten eller vind. Med ett föränderligt klimat ändras förutsättningar för bebyggelse i städer som i Uppsala stad. Denna skrift behandlar dels kravbilden på kommuner avseende klimatförändringar och detaljplanering. Vidare studeras hur kommunen arbetar med frågan. Klimatförändringar kan gestaltas på flera sätt men denna studie studerar främst aspekter som berör översvämning. Det finns mycket kunskap och metoder att använda vid anpassning till ändrat väderklimat. Lagstiftning som berör detaljplanering och klimatförändring har analyserats. Vidare har intervjuer med tjänstemän verksamma inom Uppsala utförts för att får en bättre uppfattning om klimatanpassningsarbetet inom kommunen. Texten innehåller även en studie av valda detaljplaner, inom Uppsala kommun, som bedömts vara inom riskzon för översvmämning och erosion i urban miljö. Vid all urban planering är det en fråga om priotiteringar inom olika områden. Ibland uppnås synergieffekter, vilket framgår i några av valda detaljplaner. Men för att göra mer än vad lagstiftning kräver behöver fördelarna med klimatanpassning lyftas fram tydligare i organisationen och klimatanpassning måste oftare ses utifrån ett mer övergripande planeringsperspektiv än detaljplanenivå. / Climate change will affect local urban areas differently and society’s ability to handle changes depend in some part on what is considered in the planning process. This paper examines what the municipality is required to do regarding planning for and climate change. It then presents the results of a case study conducted in Uppsala municipality, which contains a study of approved planes in Uppsala town and interviews with employees at Uppsala municipality and region office. The results are that some aspects of climate change are more considered than other in this case study of urban planning. One can build houses in areas at risk but with the right precautions. There is potential to make society more adapted to climate change but it needs to be prioritized and located starting with planning for it.

No description available.

I vår studie har vi undersökt hur samverkan inom verksamheten SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) i Uppsala kommun fungerar enligt aktörerna. Vi avsåg att undersöka aktörernas uppfattning av hur samverkan fungerar och ifall uppfattningen skiljde sig mellan de olika yrkesgrupperna. Fokus för uppsatsen var således inte att mäta effekterna av insatser som utförts via SSPF:s verksamhet. Studien har utgått från tidigare forskning om lyckad samverkan genom engagemang, lyhördhet, tillgänglighet och tillit, samt omständigheter som utgör hinder för samverkan såsom; bristande samsyn, oförståelse för andra aktörers uppdrag och skiljande regleringar. Detta, tillsammans med vårt teoretiska ramverk, gav en övergripande bild av forskningsfältet och verkade som underlag för analys och diskussion kring resultatet. Det teoretiska ramverket bestod av begrepp som gräsrotsbyråkrati, roller och handlingsutrymme som alla kopplas samman till begreppet samverkan. Det empiriska materialet bestod av data från vår genomförda enkätstudie om SSPF–samverkan i Uppsala kommun. Till den jämförande analysen genomfördes Chi 2 – tester. Utifrån resultatet kunde vi utläsa att aktörerna inom SSPF ansåg att samverkan hade bidragit till nytta i störst utsträckning i form av "Informationsutbyte", "Helhetssynen på ungdomar i riskfyllda situationer" och "Kontaktvägar".  De förhållanden som aktörerna ansåg utgjorde hinder för SSPF-samverkan i störst utsträckning var "Bristande ekonomiska resurser", ""Krockande" lagstiftning och regelverk" och "Bristande personalresurser". Mellan yrkesgrupperna skola, socialtjänst och fritid förekom signifikanta skillnader för variabeln ""Krockande" lagstiftning eller regelverk” som hinder för SSPF-samverkan. För yrkesgrupperna skola och fritid fanns signifikanta skillnader för variablerna ”Bristande personalresurser” som hinder och ”Kontaktvägar” som nytta. Slutligen påvisades även signifikanta värden mellan yrkesgrupperna socialtjänst och fritid gällande ”Bristande/oklart beslutsmandat”.

Abstract  The purpose of this bachelor thesis is to deepen the understanding of the role of civil servants and officials within public management when implementing public policy as the One-Stop-shop solution of public service. Previous research states that there is no evident blueprint for implementing a One-Stop-shop, where all contact and task management is redirected to one entrance point. This is something that requires involvement of many actors from different divisions of the municipality and poses a great challenge for the executive civil servants. To achieve the thesis’ purpose, the study will apply qualitative methods and gather empirical materials through interviews with civil servants within Uppsala municipality who are responsible for the implementation of the Uppala One-Stop-shop. The material was analyzed through qualitative text analysis and the main findings were somewhat favourable and states that in this case cross-level communication, vertically and horizontally, within the municipality has been crucial to the success of implementation by minimizing the occurrence of common obstacles as well as overcoming obstacles. Lastly the results and analysis are discussed to indicate the strengths and weaknesses of this single case.

Planeringen av de sydöstra stadsdelarna har de senare åren blivit en alltmer viktig politisk fråga till följd av ett avtal som slöts mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun 2017. Enligt lag måste kommunen hålla i samråd när nya bostadsområden planeras, där medborgarna har möjlighet att delta och yttra sina synpunkter. Syftet med denna studie var att undersöka vad kommunen har för mål med den deltagande planeringsprocessen och hur den har upplevts i praktiken. Utöver det syftar även studien till att diskutera huruvida deltagandeplanering är meningsfull. För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ studie, där intervjuer med Uppsala kommun och Föreningen Sydöstra Uppsala genomfördes. Dokument från kommunen och föreningen analyserades för att ge bakgrund och information till deltagandeprocessen. Studien visade att kommunens mål med deltagandeprocessen var att beakta medborgarnas synpunkter och svara på frågor utifrån fakta som finns. Samråd och medborgardialoger var sätt för kommunen att få medborgarna mer delaktiga. Föreningen känner sig däremot exkluderad och negligerad. De menar att kommunen förbiser medborgarnas intressen och att processen med samråd och medborgardialoger har varit meningslös.

Dagens representativa demokrati har blivit alltmer behäftad med politikermissnöje och sjunkande valdeltagande. Forskare har därför talat om hur demokratin behöver fördjupas och breddes med inslag av deliberativ demokrati för att få legitimitet. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur väl inslag av deliberativ demokrati uppfylls i verkligheten inom lokaldemokratin. Detta görs för att kunna bilda sig en förståelse för i vilken mån inslag av deliberativ demokrati faktiskt tillämpas. Genom att använda Sherry Arnsteins teori om The Ladder of Participation, på svenska Deltagandestegen, analyserar uppsatsen medborgardialogen mellan Uppsala kommun och medborgare i planeringsfallet de Sydöstra stadsdelarna i Uppsala kommun. Ett fall som har karaktäriserats av missnöje gentemot Uppsala kommun från medborgare. Teorin möjliggör en normativ klassificering av den deliberativa demokratiska praktiken medborgardialog, och gör det genomförbart att mäta i vilken mån som Uppsala kommun har tillämpat en medborgardialog enligt idealet. Studien har använt sig av kvalitativ metod för att samla in det resultat som analyseras utifrån uppsatsens valda teori.

There is a change in the perception of stormwater management. The purpose is to work towards Sustainable stormwater management that prevents flooding and ensure good water quality. The shift complies with the EU water framework directive that has influenced the Swedish way of working and planning. The aim of this thesis is to compare Umeå, and Uppsala municipalises development of stormwater management with a focus on how the shifts from traditional stormwater management system to sustainable stormwater management is progressing. The study is based upon a review of information from reports and websites of worth to compare the shift in stormwater management to see where the different obstacles lie. The complex nature of the urban stormwater management has affected how the guidelines for planning has developed. Therefore, the thesis looks at the shift in stormwater management but also the constraints of the development.

No description available.