Kan ambitionen att hålla en god gemenskap i arbetslaget vara en riskfaktor för gruppens kunskapsutveckling. Om det är så vilka faktorer kan tänkas sätta krokben för att ny kunskap ska kunna etablera sig mellan kollegor? Att arbeta med människor kräver förmågan att kunna lyssna in, ett sökande efter att förstå den andre. När ett arbetslag ska finna metoder för sitt samarbete uppstår det maktstrukturer som påverkar hur språk och tankar färgar av sig på olika kunskapsområden. Vilken Kunskap som anses vara den ”sanna”. Att komma med andra infallsvinklar att se dessa ”sanningar” som är de dominerade kan utmana gruppens sociala trygghet och gemenskap. Nya positioner ska tas och nya tankar och ord ska implementeras. Där i skärpunkterna slängs allt kunnande och vår trygghet i gruppen upp i luften. Ingenting känns säkert längre och det är lätt att retirera mot säker mark igen. Helt enkelt att avfärda den andres ord som nonsens. I förskolan har genusdiskursen varit ett sådant område. Som pedagog i förskolan har vi ett uppdrag som säger att vi ska arbeta med att bryta könsstereotypiska roller. Vår kunskap att arbeta med detta område har setts som en självklarhet från föräldrar, chefer och samhället i övrigt. Men misslyckandet att skapa en kultur där detta ämne är väl förankrat och diskuterat hos pedagogerna är ett faktum. Lika förgrenad och komplext som forskningen är inom jämställdhetsarbete är uppfattningarna om hur en bra jämställdhetspedagogik ska genomföras. Två tunga inriktningar är könsneutralitet och kompensatorisk pedagogik. Men hur har de förståtts och fungerat i verksamheterna? Finns det svar i ett historiskt perspektiv, hur förskollärarens roll har växt fram och vilka förväntningar som finns på yrkesrollen samt hur denne närmar sig ny kunskap? / Can the ambition of keeping a good working climate among colleagues be a threat to a deeper knowledge? If so which factors can play part in knowledge not being implemented between colleagues. To work with people demands the ability to hear what the other person is saying all in the good will of understanding. When a team will start to work with each other there are structures of power being made. Those structures will make mark on which knowledge that will be considered the ”true” knowledge. Factors like power, tradition of thinking and linguistics will play a part in the process of making this true knowledge. If the knowledge that is considered by the team to be true is challenged it can make the group feel threatened. Things such as fellowship is no longer a certain as all thing are up in the air and new positions of power are being made. There when things feel uncertain its easy to retreat to old ways where thing are much more secure. And new thoughts to the group is running the risk of being dismissed as nonsense. In the swedish education system (from the ages 1-5 years) the pedagogy aiming to counter gender bias is such an area. As teachers in our schooling system we are expected to work with methods that prevent the children of  being raised in traditional views of gender. We are thought of as experts by parent, our superiors and society in general. But the failure in building a teaching culture where this area is well incorporated is clear. As complexed and massive as the ideas and theories are about working with this matter as multifaceted are the thoughts that say wich way is best to put it in practice. As it is now there are two specializations that are dominating. A gender neutral and the compensating pedagogy. But how has it worked in practice? Can answers be found in a historical perspective in the question how teachers have become to look upon themselfs and how to address new knowledge such as gender bias?

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur vissa svenska tidningar rapporterar om barnfattigdom. Däri skulle bilden av barnfattigdom analyseras och relateras till vetenskaplig forskning om barnfattigdom och dess konsekvenser. Med hjälp av tidigare studier visas de följder ignoransen av den reella verkligheten många barn lever i kan få. Rädda Barnens och UNICEF:s senaste rapporter diskuteras i uppsatsen. Sammanfattningsvis förmedlar tidningarna en mörk bild av barnfamiljer och deras fattigdom. Situationen i Sverige berör och upprör skribenterna på många olika sätt.

Abstract We decided to explore former school pupils’ experiences of not conforming to the norm. Earlier studies have focused on the children as “the problem”.  We see this as worrying, especially since there is very little research focusing on the pupils’ own experiences. The children’s own perspective needs to be brought to the fore. We hope in a small way to contribute to this. Our study consists of retrospective qualitative interviews with former school children, now all over the age of eighteen. We have adopted a social constructionist perspective to illuminate the area. Social constructionism can be seen as a meta-theory underlying the choice of method, theory and research questions in our study. The study is qualitative and consists of five semi-structured interviews. As a theoretical and analytical tool we will construct a discourse using a psychological perspective. We will base this on the work of Potter and Wetherell as well as Winther Jörgensen and Phillips’s discourse theories. Our qualitative approach means we will look at the role of speech production based on interpretation repertoires and subject positions. In this way, we can see how meanings form the building blocks used in the way people talk about, and thereby construct, the world of everyday interaction (Winther Jorgensen & Phillips 2000: 116). In other words the discourses are a social act, a discursive practice. We are interested in analysing how the interviewees construct versions of social reality in their stories in relation to current social norms and discourses. In addition to discursive psychological theory we have used Börjesson & Palmblad’s descriptions of the impact of verbal discourse about pupils at school on a macro level. They found that the pupils had been categorised as “deviant” and “problem children” during their time at school, also that there was an image of how the “desirable child” should be. We also applied Beckers’ theory of using the “outsider” in order to understand the mechanisms behind the position of not fitting into the norm.  Utilising these theories we analysed the five interviewees’ description of themselves, others and their situation at school to illuminate their experiences and also to highlight their description of the experience of being viewed as “deviant” during their school period. Key words: Identity, Normality, School Norm, Outsider, Discourse psychology, Social constructionism

Syftet med den här kvalitativa studien är att studera självbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frågeställningar: Vad har påverkat före detta missbrukare i utveckling av självbilden? Vilken betydelse har uppväxt och relationer haft för utveckling av självbilden? Hur har missbruket påverkat hur individerna definierar sig själva? För att besvara dessa frågor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om självbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens påverkan av utanförskap och erkännande. Studien visar på att missbruket varit betydande men inte i den grad som de sociala faktorerna. En slutsats är att händelser och relationer har varit av stor betydelse för individernas självbild. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning som visar på att uppväxt, relationer och avgörande händelser påverkar självbilden. / The purpose of this qualitative study is to examine the self-image of former addicts. The purpose is divided into three research questions: What has influenced former drug addicts in the development of the self-image? What significance has the childhood and relationships had for developing the self-image? What impact has the addiction had on the way these individuals define themselves? To answer these questions the authors conducted six semi-structured interviews, with individuals who have had a former addiction. The empirical material was thematically structured and examined out of specific categories and divided into themes in the analysis.The material is analyzed by theories about self-image, identity development, social inheritance and the impact of alienation and recognition. The study shows that the abuse itself had significant meaning for the self-image of these individuals, but not to the extent of the social factors. One conclusion is that critical events and relationships have been of great importance for developing the self-image. The results are consistent with previous research showing that childhood, relationships and essential events in life may affect the development of the self-image.

The purpose of this essay was to reflect on previous made research, on examining how youth’s identity is formed by living in an area that society looks at negatively. The theoretical benchmarks that have been used in order to provide a better understanding are: identity, exclusion, ethnicity and adaption. The study is a qualitative study, since there is an aspiration in increasing the knowledge and understanding, of the conception that these individuals experience, as deviants in the society. This is a literature-based study, focusing mainly on written analysis, which consists of reports, theses and case studies. Previous research that is presented focuses mainly on attaching the segregated suburb to the people living there and the Swedish standard. The analysis is divided into three different parts, the first one being the creation of deviants, the second part that is presented focuses on how identities are formed. The third and final part, demonstrates how young people develop adaptation strategies in order to accustom ate themselves into society. In conclusion, we discuss how the focus in society should be aimed at taking care of the multicultural society that exists in Sweden, instead of focusing on the integration of immigrants into the Swedish society. / Syftet med uppsatsen var att genom tidigare forskning undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas av att bo på en plats som tillskrivits en negativ betydelse av omgivningen. De teoretiska utgångspunkterna används som ett verktyg för att ge en ökad förståelse, är teorier om identitet, utanförskap, etnicitet samt anpassning. Studien är av kvalitativ art då den ska fånga föreställningar om hur avvikelse skapas och öka kunskapen om förståelse för hur individer, som positioneras som avvikande, upplever sin situation i samhället. Det är en litteraturbaserad studie med inriktning textanalys vilken består av avhandlingar och rapporter. I den tidigare forskningen som presenteras ligger fokus på att koppla den segregerade förorten till de människorna boendes här samt den svenska normen. Analysen är uppdelad på tre teman varav det första är skapande av avvikelse, andra temat som presenteras är formandet av identitet. Tredje temat visar hur unga människor använder sig av olika anpassningsstrategier för att anpassa sig till samhället. Slutligen diskuteras hur fokus i samhället bör ligga i att ta tillvara på den mångkultur som finns i Sverige, det istället för att helt fokusera på en integration av individer med invandrarbakgrund till det svenska samhället.

Denna kvalitativa studie behandlar invandrarungdomars upplevelser av integration i det svenska samhället. För att uppfylla studiens syfte har 10 invandrarungdomar födda i ett utomeuropeiskt land intervjuats. De frågeställningar som varit till grund för studien är vilka erfarenheter har ungdomarna av att integreras i det svenska samhället, vad underlättar integration och vad kan vara hinder för integration? Respondenterna belyser samtliga fyra teman som har lyfts fram i studien, dessa teman är umgängeskrets, utanförskap, förutsättningar och hinder för en bra integration. Det framkommer att samtliga av respondenterna enbart umgås med andra ungdomar med invandrarbakgrund, detta främst för att de känner en större samhörighet med invandrarungdomarna men även också för att de ”förstår” varandra bättre. Invandrarungdomarna belyser även segregation som en orsak till att de bara umgås med invandrarungdomar. Boendesegregationen är den mest påtaliga typen av segregation, de svenskfödda ungdomarna bor inte i närheten av det invandrartäta området, vilket leder till att invandrarungdomarna hellre umgås med invandrarna inom bostadsområdet. / This qualitative study deals with immigrant adolescents’ experiences of integration in the Swedish society. To meet the study’s end, ten young immigrants born in an overseas country were interviewed. The issues which stand for the basis in this study are the experiences young people have to be integrated in the Swedish society, what facilitates the integration and what could be barriers to integration? The four themes that were highlighted in this study are social circle, alienation, conditions and obstacles to a good integration. It appears that all of the respondents only socialize with other young people with an immigrant background, this is mainly because they feel a greater sense of belonging to immigrant youth as well also because they “understand” each other better. Immigrant youth also highlights segregation as a cause that they only associate with immigrant youth. Accommodation segregation is the most manifest type of segregation; the Swedish born youth do not live near the immigrant dense area, which leads to the fact that immigrant youth rather spend time with immigrants in their neighborhood.

Arbetsmarknaden är en viktig arena för att människor ska känna sig delaktiga i samhället. För dem som länge befunnit sig i ett utanförskap är det svårt att få ett jobb. Sociala arbetskooperativ har som mål att integrera utsatta grupper i arbetslivet och har blivit ett viktigt inslag för en inkluderande arbetsmarknad. Undersökningen omfattar tre sociala arbetskooperativ som ingår i ett konsortium. Arbetssättet som används i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kallas karriärstöd. Modellen bygger på tre grundpelare: ett salutogent synsätt, empowerment och motiverande samtal. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse karriärstödet har för deltagarna i sociala arbetskooperativ. De metoder som använts för att genomföra undersökningen är nio kvalitativa intervjuer med sju deltagare, en karriärstödjare och kooperativens vice VD. Resultatet visar att karriärstödet spelar en central roll för deltagarnas personliga och karriärmässiga utveckling.  Samtliga deltagare konstaterar att självkänslan ökat, vilket lett till att de fått en större tilltro till sin egen förmåga, vågar anta större utmaningar och känner sig värdefulla. Att fungera och fylla en funktion i ett positivt socialt sammanhang lyfts fram som avgörande faktorer för deltagarnas upplevelser av att livskvaliteten ökat. Konkreta exempel på att deltagarna fått en ökad livskvalitet är att alla idag har en anställning och följaktligen bättre ekonomisk situation. Några har fått bostad och rehabiliterats till ett drogfritt liv. Karriärutvecklingen har också gynnats av stödet. Samtliga respondenter har utbildats inom kooperativen och flera har avancerat till högre befattningar. Slutsatsen är att karriärstödet har stor betydelse för att stärka deltagarnas självkänsla, livskvalitet och karriärutveckling samt att tillämpning av empowerment, ett salutogent förhållningssätt och motiverande samtal varit effektfulla redskap. / The labour market is an important arena for people to feel part of society. For those who have long lived a life in exclusion it is difficult to get a job. Social enterprises aim to integrate disadvantaged groups into work and have become an essential element of an inclusive labour market. The survey covers three social cooperatives as part of a consortium. The approach used in the vocational rehabilitation is called career support. The model is based on three pillars: a salutogenic approach, empowerment and motivational interviewing. The purpose of this study is to investigate the impact of career support for participants in social enterprises. The methods used for conducting the survey are nine qualitative interviews with seven participants, one career counsellor and the vice managing director. The results show that career support is central to the participants’ personal and career-related development.  All participants note that the self-esteem has increased leading to greater confidence in their own abilities; they feel more valuable and dare to take on bigger challenges. To serve and fulfill a function in a positive social context are highlighted as crucial factors in the participants’ perception of gaining an increased quality of life. For example everyone has got an employment and hence better financial situation. Some have received housing and rehabilitation to a drug-free life.  The participants’ career-related development has also benefited from the support. All the respondents have been educated and several have advanced to higher positions. The conclusion is that career support is very important to strengthen the participants’ self-esteem, quality of life and career, and that application of empowerment, the salutogenic approach and motivational interviewing were striking implements.

The first vampire film I ever saw was Interview with a vampire. “I haven’t been human for two hundred years”, opened up not only the film, but a whole new world I knew nothing about. The world, as it were, opened its doors to me again after I had seen the film adaption of Stephenie Meyers Twilight. I decided to write down a few thoughts, capture my frame of mind, and these paragraphs then turned into a text: “I tankarnas skal”.               When I did research for this essay I discovered that my text held certain similarities with the modern vampire novel. Because my story is so closely connected to Meyers Twilight, my character Jennie projects the story of human Bella and vampire Edward onto her own life; I have chosen to focus on Twilight and the Twilight-saga as primary sources of comparison with my own text. Jennies healthy philosophies, after seeing Twilight, soon turns into disturbing thoughts in a mind damaged by her unkind reality. Jennie starts hallucinating, seeing Edward everywhere, and this is the object of my investigation. Ever since the legend of the vampire was transformed in the literary world, vampires have acted as symbols for everything between Aids and terrorist threats. Therefore I examined my Edward to see what symbolic role he had in my story.               I chose three themes to further explore the connection between my text and Meyers Twilight-saga, thereby unveiling the warning-signs that Edward personify, on Jennie’s road to her death.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland ungdomar är ett växande problem vilket kan jämföras med en epidemi. Det är ett samhällsproblem i både Sverige och i övriga världen. Övervikt och fetma hos ungdomar kan ge både psykiska och fysiska negativa effekter och kan bero på olika orsaker som arv, livsstil och biologiska faktorer. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med överviktiga i många olika vårdsammanhang. Det är därför viktigt att ha kunskap om hur ungdomar med övervikt eller fetma upplever sin vardag för att kunna bemöta dem på ett bra sätt. Syfte: Syftet var att belysa ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. Metod: En allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes. Studien baseras på 10 artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier; Upplevelse av låg självkänsla, Upplevelse av utanförskap och Upplevelse av viktnedgång. Dessa belyser ungdomars upplevelser av deras egen kroppsuppfattning och självbild. Diskussion: Olika faktorer som påverkar den överviktigas vardag är skönhetsideal, utanförskap och stigmatisering. Slutsats: Det är viktigt att belysa detta ämne för att överviktiga ungdomar ska få ett bra bemötande och en bra vård. / Background: Overweight and obesity among adolescents is a growing problem which can be compared to an epidemic. It is a social problem both in Sweden and worldwide. Overweight and obesity among adolescents can cause psychological and physical adverse effects and may be due to various reasons such as heritage, lifestyle and biological factors. The nurse may come into contact with overweight patients in many different care contexts. It is therefore important to have knowledge of how adolescents with overweight and obesity perceive their reality to be able to respond to them in a good way. Aim: The aim was to highlight adolescents´ experiences of living with overweight or obesity. Method: The method was conducted as s general literature review with a systematic approach. The study is based on 10 articles. Result: The results are presented in three categories; Experience of low self-esteem, Experience of exclusion and Experience of weight loss. These highlight adolescents´ experience of their own body and self-image. Discussion: Various factors affecting the adolescence everyday life are ideal images ofbeauty, exclusion and stigmatization. Conclusion: It’s important to highlight these issues so that nurses know how to approach overweight adolescents and give them good care.

Uppsatsen är en innehållsanalytisk studie av kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under augusti- september 2009. Syftet är att undersöka hur s.k. ”invandrartäta områden”/förorter framställs i kvällstidningarna under nämnda period samt att ge exempel på hur detta kan analyseras ur ett sociologiskt perspektiv. Urvalet av artiklar tillåter sig avgränsas genom att se till vad som skrivs om de förortsområden som under aktuell period tillåtit sig förknippas med ”problem”. Frågeställningarna vill således belysa vad som under aktuell period skrivs om dessa områden: hur kan dessa kan budskap tolkas, och hur kan de tolkas med sociologiska teorier? ”Invandrartäta områden” har länge varit föremål för negativ stereotypisering bl.a. i media. Varför uppsatsen använder sig av teorier som kan förklara hur mediediskursen kan vara möjlig, och i vilket Elias teori om figurationer bildar en yttre ram. Analysen av resultatet uppvisar att flertalet artiklar ger utrymme åt reproduktion av ”moralisk differentiering” och ”illusorisk korrelation”, och med detta en förstärkning av ”common sense” uppfattningar hos läsaren. En uppfattning där förorten och dess invånare alltjämt tillskrivs rollen som de ”Andra”. Emellertid är inte endast sådana artiklar häri förekomna. En rimlig hypotes är dock att; hur artiklarna påverkar läsaren är avhängigt dennes befintliga attityd, samt hur artiklarna är utformade, och där det ges mer eller mindre utrymme för attitydförändringar.