Epilepsi är en kronisk sjukdom och är en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara påfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor påfrestning då både kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsåren. En kronisk sjukdom kan leda till begränsningar i vardagen. Syftet med studien är att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi. Studien bygger på sex kvalitativa artiklar. Den kvalitativa analysen resulterade i fyra huvudteman och åtta subteman. Första temat, Att vara annorlunda, beskriver barn och ungdomars upplevelser av utanförskap på grund av sin epilepsi. I det andra temat, Sjukdomens påverkan av välbefinnandet, beskriver barnen och ungdomarna hur deras sjukdom påverkar det vardagliga livet genom ökad trötthet, bland annat av medicinbiverkningar. Välbefinnandet påverkas även av emotionell labilitet. Att förlora kontrollen belyser deras rädsla för att drabbas av ett epileptiskt anfall och deras upplevelse av hur omgivningen reagerar när de bevittnar ett anfall. De sista temat, Hopp om livet, beskriver en tro på framtiden och hur dessa barn och ungdomar finner acceptans och stöd, dels i sin omgivningen, dels i sig själva. Resultatet visar att barn och ungdomar med epilepsi behöver stöd av sin omgivning för att kunna acceptera sin sjukdom och göra den till en del av sig själva. Jämnåriga kamrater och lärare behöver mer kunskap om epilepsi så att inte barn och ungdomar med epilepsi upplever utanförskap i skolmiljöer. Resultatet kan ge sjuksköterskan en djupare förståelse för hur barn och ungdomar med epilepsi upplever det vardagliga livet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Distriktssköterskan ska främja hälsa under hela livet genom att handleda och stödja individer och deras familjer. Nästan alla barn i Sverige besöker BVC med sina föräldrar och en viktig del av barnhälsovårdens arbete är föräldrastöd. BVC når inte alltid båda föräldrarna. Även om familjebilden idag är i förändring där pappor vill vara delaktiga i barnets utveckling så är det fortfarande främst mammor som tar del av föräldrastödet på BVC. Syftet med studien var att undersöka pappors förväntningar på och erfarenheter av BVC eftersom ytterligare kunskap inom ämnet behövs för att kunna stödja pappor i deras föräldraroll. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjudesign och induktiv ansats. Sju intervjuer gjordes med pappor ifrån Västra Götalands län. Resultatet redovisas i tre kategorier: att delta på BVC, att vara pappa på BVC och BVC som stödjande funktion. Ett övergripande tema för kategorierna framträdde: att vilja vara delaktig och undvika känsla av utanförskap. Papporna prioriterade besöken olika beroende på familjens erfarenheter och behov och kände att de ville visa sitt engagemang i barnet. Ett hinder för fullt utnyttjande av BVCs resurser var att papporna missade information från BVC. De ville vara ett bra stöd för mamman och barnet och behövde hjälp från BVC med detta. Att få en betydelsefull roll minskade känslan av utanförskap i en period där mycket fokus ligger på mamma och barn. Papporna saknar psykologiskt stöd och önskar att BVC initierar samtal kring känsliga frågor med dem. Gruppverksamhet ses som ett bra forum för utbildning och social gemenskap mellan pappor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Denna studie syftar till att undersöka hur elever som har gått på samma högstadieskola upplever skolans brottsförebyggande arbete. Studiens deltagare är unga vuxna som relativt nyligen avslutat sin skolgång. Ett antal av de intervjuade har själva begått brott. Det vi har studerat är skillnader i deras erfarenheter av samma skolas brottsförebyggande arbete. För att kunna besvara våra forskningsfrågor har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Vi har använt oss av en tematisk analys där vi belyser olika områden. Resultatet har sedan tolkats med stöd av Hirschis teori om sociala band. Vad vi kommit fram till är att flera av de informanter som själva hade begått brott inte enbart ansåg att skolan inte varit brottsförebyggande, utan även att den påverkade deras egna livsval i negativ riktning.

<p>Den svenska integrationspolitiken har som mål att verka för ett samhälle där alla människor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhälle där en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den här utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utsträckning debatterats av ”experter”, medan de som drabbas av utanförskapet sällan får göra sina röster hörda. Syftet med studien är att lyfta fram röster från människor som befinner sig långt ifrån den plats i samhället där integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering. Studiens har utförts enligt ett kvalitativt arbetssätt och det empiriska underlaget har bestått av fem halvstrukturerade intervjuer. Tre intervjuer har genomförts med personer som deltar i introduktionsprogrammet för nyanlända flyktingar och två med handläggare vid myndigheten som arbetar med introduktionen. Studien har undersökt hur respondenterna upplever introduktionsprocessen samt deras syn på strukturella hinder och nödvändiga förändringar för nyanlända flyktingars integration i samhället. Resultatet visar att främlingsfientliga attityder och diskriminering utgör strukturella hinder för nyanlända flyktingars etablering i Sverige samt att det sociala arbetet kan påverka integrationsprocessen genom ett reflexivt anti-rasistiskt förändringsarbete.</p>

<p><p>I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för åren 2008 till 2010. Syfte är att titta på hur integrationspolitiken är organiserad, vilka beskrivningar och föreställningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan få i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten är diskursteori där fokus ligger på språket och hur föreställningar om verkligheten organiseras. I studien påvisas hur integrationspolitiken bygger på en föreställning om ett homogent och harmoniskt samhälle. ”Utanförskap” och ”mångfald” upprättas som yttre gränser för samhället och som hot mot ordningen. Beskrivningar av utanförskapet upprättar skillnad bl.a. genom kategoriseringar av ”utrikes födda” och ”inrikes födda”. I uppsatsen visas även hur vägen in i samhället villkoras, styr och medför krav på individer. Diskriminering på arbetsmarknaden framställs i materialet som ett avvikande beteende på individnivå. Studien visar även på hur en gemensam värdegrund organiseras som vägen mot sammanhållning och ordning. Sammantaget skapas i integrationspolitiken skillnad på olika nivåer samtidigt som utplånandet av skillnaden eftersträvas.</p></p>

<p>Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ”våldet i Paris” eller ”Frankrikekravallerna”, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.</p><p>I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser. Dagens Nyheters skildring av händelserna visar hur media är med och döljer det faktum att upproren i Frankrike har sin främsta orsak i den ojämlika maktfördelningen som råder i samhället. I analysen har jag även funnit en tendens hos Dagen Nyheter att inte vilja länka dessa uppror till andra liknande händelser, vilket både förstärker upprorsmakarnas underläge och fördummar dem. Vad detta kan bero på diskuterar jag i uppsatsens avslutande del.</p>

<p><strong>Sammanfattning: </strong>Syftet med denna uppsats är att överordnat utveckla en förståelse om ungdomar i marginaliserade grupper, i detta fall ungdomar som bor och lever inom Rosengårds gränser. Frågorna vi valt för att få uppnå syftet är; Hur påverkas utvecklingen av den egna självbilden bland ungdomarna, i samband med nära relationer till den egna familjen? Hur påverkas ungdomarnas situation utifrån de fördomar som finns i det konventionella samhället? Samt beror polariseringen av gemenskapen inom området på segregering?Metoden vi använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av intervjuer med 8 ungdomar från stadsdelen Rosengård.</p><p>I Studiens teoretiska del har tre teoretiska ramar använts, Social kontrollteori, identitetsteori samt habitusteori.</p><p>Resultatet i denna studie påvisar att alla ungdomarna har väldigt låga sociala band till det konventionella samhället. Informanterna påvisade dock en väldigt stor grad av respekt för föräldrarnas moral samt en låg grad av avvikande beteende. Många av de vi intervjuade hade stora framtidsplaner och skolan var enligt våra informanter något som var viktig för dem. Det fanns även enligt våra informanter en stor gemenskap inom Rosengård som bidrog till både för och nackdelar, fördelarna var att man kände att man tillhörde något eller någon och nackdelarna var den stämplingen ungdomarna fick av andra från det konventionella samhället. De flesta informanter fann sig inneha en ”dubbel identitet”. De talade mycket om att de bland vissa sågs som invandrare och bland andra som svenskar.</p><p>Slutsatsen i denna uppsats är att ungdomarnas självbild påverkas genom den goda relationen till familjen. Detta yttrar sig på så vis att ungdomarna lär sig att inneha värderingar och normer som i viss mån kan skilja sig från det konventionella samhällets normer och värderingar. Ungdomarna vi intervjuade befann sig i en situation som gav de svårigheter i att klara av vissa aspekter inom livet så som skola. Eftersom de allt som oftast kände sig diskriminerade av det konventionella samhället kände vissa av de att de inte passade in bland ”svenskar” och att svenskar var annorlunda och ”konstiga”. Många av våra informanter talade även om en stor gemenskap inom förorten, denna gemenskap berodde till stora delar på segregeringen. Ju större segregering och smutskastning av Rosengård desto större och starkare verkare gemenskapen bli.</p>

<p>Värdegrundens betydelse och dess innebörd är en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska värden och värderingar är det som pedagogerna har i uppdrag, enligt läroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I läroplanen nämns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmänniskor. Detta är ord som det inte bara bör talas om utan även <em>göras </em>i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att få insikt om en grupp 5-åringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men även respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn på begreppen visar sig i den kamratkultur som råder inom gruppen och ger uttryck för deras förhållningssätt till varandra.För att kunna fungera väl i en grupp behöver barnen kunna ta hänsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de måste vara individualister, utan att ”trampa” på någon annan. De måste kunna tyda lekens regler och föra leken framåt, till nya nivåer på ett spännande sätt. Har de inte denna förmåga blir barnet lätt utesluten av kamratgruppen.Metoden som använts har varit öppna intervjuer. Som extramaterial har undersökningsgruppen fått studera ett antal bilder på okända barn som i sammanhanget skulle kunna representera de barn som finns utanför deras egen förskolegrupp.Datan är analyserad med inspiration av en fenomenologisk ansats. Syftet i en fenomenologisk studie är att utforska en person/personers livsvärld, med andra ord deras personliga upplevelser och erfarenheter av en händelse. Individen ges en uppfattning om sin egen verklighet. För vad är egentligen verklighet – för dig och för mig? <strong></strong></p><p> </p>

No description available.

<p>The main purpose of this study is to analyse how the main themes of alienation and the search for identity is portrayed by Swedish author Inger Edelfeldt. I have applied the theories of Rita Felski concerning feminist novels of self-discovery, in which the development of the female identity is the main question. As Edelfeldt’s writing consists of literature for the young as well as adults, I have included material from both of these genres. I have also taken use of Ulla Lundqvists theories about Swedish juvenile books when examining aspects of the main character’s feelings of alienation and identity searching.</p><p>The results of my analysis show that the reading of my material as feminist novels of self-discovery has revealed pervading charachteristics of alienation, love, friendship and psychological development. The genre-crossing tendency of Edelfeldt’s writing shows in that the theme of identity crisis and the search for identity is an important issue in all of her novels, despite the protagonist’s age. Finally, I show in my study, that by rejecting the heterosexual love-story narrative, Edelfeldts novels put the woman’s own psychological development in focus.</p>