Maja Axelsson och Yelda Jebrail: “Att känna gör mig och dig till människor: gestaltning av psykisk ohälsa i utvald skönlitteratur för barn och unga”. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning 4–6, G-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. I uppsatsen görs en kvalitativ litteraturanalys där vi analyserar tre skönlitterära böcker som behandlar ämnet psykisk ohälsa. Uppsatsen avser undersöka olika uttrycksformer av psykisk ohälsa med ett fokus på barnperspektivet och nutidsperspektivet. Syftet med denna uppsats är att utforska hur psykiskt ohälsa framställs i tre utvalda skönlitterära verk för barn och unga samt hur dessa böcker kan integreras i undervisningssammanhang med hänsyn till det didaktiska perspektivet som lyfts fram i diskussionen. För att uppnå detta kommer vi att utforska vilka former av psykisk ohälsa som kommer i uttryck hos de olika huvudpersonerna och analysera möjliga följder av att integrera ett sådant tema i undervisningen. Vi kommer även att diskutera begreppet mentalisering och hur elever kan utveckla sin mentaliseringsförmåga med hjälp av skönlitteratur. Våra slutsatser visar att psykisk ohälsa tar olika uttryck för huvudpersonerna i våra valda verk. På grund av detta blir psykisk ohälsa som tema relevant att diskutera i samband med skönlitteratur då det ger elever möjlighet att få syn på hur det kan uttrycka sig för olika personer och det skapar i sin tur möjligheter för lärande och vidare förståelse.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lokala faktorer i utsatta områden som påverkar gängkriminalitetens utveckling, med fokus på boendesegregation, grannskap och utanförskap. Studien avgränsas till Järvaområdet i Stockholm och analyserar vilka insatser de offentliga myndigheterna tar mot gängkriminalitet.  Studien syftar till att jämföra Järvabornas syn på gängkriminalitet med de motverkande åtgärder som offentliga myndigheter vidtar, för att se om de är överensstämmande. Slutligen ska studien tillföra hållbara planeringsstrategier mot gängkriminalitet.  För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en dokumentanalys av statens trygghetsberedning som redovisar offentliga myndigheters syn på orsakerna till gängkriminalitet och de åtgärder som tas. Sedan genomfördes semistrukturerade intervjuer med medborgare från Järva och en kriminolog. Resultaten från dokumentanalysen visar att offentliga myndigheters främsta brottsbekämpande insatser mot gängkriminalitet är stärkta polisinsatser, övervakning och ökat informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och bland annat socialen. Medborgarna och kriminologen lade en starkare betoning på att bygga bort boendesegregationen, stärka integrationsstrategierna och att arbeta forskningsbaserat. De boendes åsikter stämde bättre överens med offentliga myndigheters ställningstagande till orsaker och brottsförebyggande åtgärder, än de bekämpande åtgärderna.

The purpose of the study has been to examine young people's experiences of the impact of unemployment on the individual. To answer the purpose of the study, two questions have been designed: How do young people feel that unemployment has affected them? How do young people experience that their surroundings' perceptions of unemployment affect their self-esteem? Based on a qualitative method, semi-structured interviews were conducted with six unemployed young people aged 19-24 who are enrolled in Stöd och matchning, which is a labor market measure within the Swedish Public Employment Service. The interviews were conducted between writer and informant remotely via Skype due to the current pandemic. The methodological approach used is phenomenography. The phenomenographic approach is used in the study because the focus of the study has been to examine young people's experiences. The material was then analyzed based on the study's theoretical starting points: Symbolic interactionism and Goffman's concept of stigma. The results have shown that unemployment affects social life, among other things in terms of feeling a community. The study showed that the unemployed feel distancing themselves from social contexts, exclusion from society, change in everyday life and limitations of social relationships. The results show that unemployment has a negative impact on young people. The consequences of unemployment show poorer self-esteem, exclusion, distancing, feelings of shame, stigma, lack of routines and a non-social community. The results have also shown that the majority of young people's self-esteem is affected by the idea of the environment, because unemployment is negatively conditioned in society. / Syftet med studien har varit att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshetens påverkan på individen. För att besvara syftet har två frågeställningar utformats: Hur upplever ungdomarna att arbetslösheten påverkat dem? Hur upplever ungdomarna att omgivningens föreställningar kring arbetslöshet påverkar deras självkänsla? Utifrån en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex arbetslösa ungdomar i åldrarna 19-24 år som är inskrivna på Stöd och matchning som är en arbetsmarknadsåtgärd inom Arbetsförmedlingen. Intervjuerna genomfördes mellan skribent och informant på distans via Skype på grund av rådande pandemi. Den metodologiska metodansatsen som använts är fenomenografi. Den fenomenografiska ansatsen används i studien eftersom studiens fokus har varit att undersöka ungdomars upplevelser. Materialet har därefter analyserats utifrån studiens teoretiska utgångspunkter: Symbolisk interaktionism och Goffmans begrepp stigma. Resultatet har visat att arbetslösheten påverkar det sociala livet bland annat vad gäller att känna en gemenskap. I studien framkom det att de arbetslösa känner distansering av socialasammanhang, exludering från samhället, förändring i vardagen och begränsningar av sociala relationer. Resultatet visar att arbetslösheten har en negativ påverkan på ungdomarna. Konsekvenserna av arbetslösheten visar på sämre självkänsla, utanförskap, distansering, känsla av skam, stigmatisering, brist på rutiner samt en icke social gemenskap. Resultatet har även visat att majoriteten av ungdomarnas självkänsla påverkas av omgivningens föreställningar, eftersom arbetslöshet är negativt betingat i samhället.

I denna studie är syftet att lyfta fram ungdomars upplevelser och tankar kring de traditionellamediers framställning av Husbykrvallerna 2013. Metoden som används är kvalitativ, i formav intervjuer med ungdomar bosatta i Husby. Utanförskap och medieaktivism ärgenomgående teman i studien. Resultatet visar att den traditionella mediebilden av upploppen inte överensstämmer med ungdomarnas egna upplevelser. En känsla av utanförskap växer och ungdomarna använder sig av sociala medier på olika sätt, för att uttrycka sitt missnöje. Vidare visar resultaten att medieanvändning tillfredsställer olika behov hos ungdomarna. Behoven rör sig en hel del om ungdomarnas identitet, självbild, hur de ser på sig själva och deras omgivning.

Studiens syfte var att undersöka förekomsten av narkotikabruk och upplevt utanförskaphos hbtqi-personer samt ett eventuellt samband mellan upplevt utanförskap ochnarkotikabruk. Empirin samlades in genom en surveydesign i form av enenkätundersökning i enlighet med den kvantitativa forskningsansatsen. Enkäten gav 64svar med ett bortfall på 6 personer som angav att de inte var hbtqi då målgruppen varhbtqi-personer. Datan bearbetades sedan i SPSS (Statistical Package for the SocialScience) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och två teoretiskautgångspunkter: Symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Resultatet av studienvisade att det förekommer narkotikabruk hos hbtqi-personer och att det finns ettsamband mellan narkotikabruk och upplevt utanförskap.

Digitalisering är ett ämne som är ständigt aktuellt och det verkar inte avta. För att kunna vara delaktig i samhället idag ställs höga krav på medborgare att klara av att använda internet och hantera digitala enheter. Men det är långt ifrån alla som har förmågan av att leva upp till de krav som ställs på dem, speciellt de äldsta i vårt samhälle. De hamnar i ett, vad man skulle kunna kalla, digitalt utanförskap. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vilka faktorer personer, som är äldre än 65 år, tror bidrar till äldres digitala inkludering. Tidigare forskning har kommit fram till att personer äldre än 65 år lider högre risk av att hamna just i ett digitalt utanförskap. Därför är det intressant att försöka ta reda på vilka faktorer personer som är 65 år och äldre tror antingen kan ligga till grund för eller öka äldres digitala inkludering.För att kunna ta reda på vilka faktorer personer äldre än 65 år tror bidrar till äldres digitala inkludering har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Sju intervjuer har genomförts med personer i åldrarna 65–84 år och personerna har haft varierande erfarenhet av att använda digitala enheter. Resultatet visar att flera respondenter känner sig digitalt exkluderade och att de inte känner sig som en del av den utveckling som sker i samhället. Flertalet respondenter använder till exempel inte mobilt bank-ID och att det är en viktig del för att kunna ta del av flertalet av de e-tjänster som erbjuds idag. Det har också framkommit att det saknas utbildningsmöjligheter för äldre att utveckla sin digitala kompetens. En följd av detta är att de, som inte har erfarenhet av att använda digitala enheter, oftare är beroende av att en nära anhörig har möjlighet att hjälpa dem för att klara av sin digitala vardag. / Digitalization is a topic that is constantly relevant and it does not seem to be declining. In order to be able to participate in society today, high demands are placed on citizens to be able to use the internet and manage digital devices. But it is far from everyone who has the ability to live up to the demands placed on them, especially the oldest in our society. They end up in what might be called digital exclusion.The purpose of this study is to try to find out what factors people, who are older than 65, believe contribute to the digital inclusion of the elderly. Previous research has concluded that people older than 65 years suffer a higher risk of ending up in digital exclusion. Therefore, it is interesting to try to find out what factors people who are 65 years and older believe can either be the basis for or increase the digital inclusion of the elderly.In order to find out which factors people over the age of 65 believe contribute to the digital inclusion of the elderly, a qualitative research strategy has been applied. Seven interviews were conducted with people aged 65–84 and the people had varying experience of using digital devices.The results show that several respondents feel digitally excluded and that they do not feel part of the development that is taking place in society. The majority of respondents use e.g. not mobile bank ID and that it is an important part of being able to take advantage of most of the e-services offered today. It has also emerged that there is a lack of educational opportunities for older people to develop their digital skills. A consequence of this is that those who do not have experience of using digital devices are more often dependent on a close relative having the opportunity to help them cope with their digital everyday life.

Följande arbete är en kvalitativ studie om digitalt utanförskap bland äldre och om det har förändrats i och med isoleringen som blev en följd av coronapandemin. Tidigare forskning visar att den äldre generationen i Sverige är de som använder internet minst och att de ofta behöver hjälp från familj eller vänner för att kunna utföra nya uppgifter på internet. De över 70 år blev klassade som riskgrupp under år 2020 när coronapandemin bröt ut i Sverige. Studien ämnar därför att studera om äldre i Sverige upplever att det digitala utanförskapet har påverkats av coronapandemin.  Empirin till studien togs fram med hjälp av en fokusgrupp som kvalitativ metod, och studien metodutvecklade fokusgrupp genom att testa ramverktyget i en tid där inte alla delar i metoden kunde tas hänsyn till. Fokusgruppen bestod av fem personer som alla var 70 år eller äldre och eftersom fokusgruppsintervjun utfördes under coronapandemins andra våg tog den plats utomhus och med minst två meters avstånd mellan deltagarna.  Resultatet av studien visar att fokusgruppsdeltagarna inte uppfattade att de lever i ett digitalt utanförskap och de anser att coronapandemin inte har påverkat deras internetvanor. Deltagarna var mätta på information om coronapandemin och använder traditionella medier som radio och tv i större utsträckning än internet när det kommer till informationssökning. I studiens analys kopplas resultatet samman med tidigare forskning samt teorierna Uses and Gratifications Theory (UGT) och Digital Divide. Vidare diskuteras studiens resultat och analys som visar att digitalt utanförskap korrelerar med socialt utanförskap, och en slutsats som dras är att ingen av deltagarna uppfattar att de lever i ett digitalt utanförskap eftersom de har nära relationer och lever i en tvåsamhet. Vidare slutsatser av studien är att information om coronapandemin har funnits att tillgå i alla typer av medier, vilket har gjort att äldre har fortsatt använda traditionella medier som primärkälla. / The following research is a qualitative study of digital exclusion among the elderly. The study aims to investigate if isolation due to the coronavirus has affected the digital exclusion among the elderly in any way. Previous research shows that the elderly in Sweden are the ones who use the internet the least and that they often need help from family or friends to be able to perform new tasks on the internet. Those over 70 years old are more at risk of getting dangerously ill from the coronavirus and in Sweden they were told to isolate themselves. Therefore, this study intends to investigate if elderly people in Sweden consider that the isolation has affected their perception of digital exclusion. The empirical findings were collected through focus group interviews as a qualitative method, and the study aims to develop focus group as a method by testing the framework in a time when not all aspects could be taken into consideration. The focus group consisted of five people who were all over 70 years of age and since the focus group interview was conducted during the spread of the coronavirus, it took place outdoors and with two meters distance between every participant.  The results of the study show that the focus group participants do not perceive that they are digitally excluded, and they do not believe that the corona pandemic has affected their internet habits. The participants use traditional media such as radio and television more than the internet when it comes to information retrieval. In the analysis-chapter of the study, the empirical findings are compared to previous research and the two theories Uses and gratification theory (UGT) and Digital Divide. Furthermore, the results of the study show that digital exclusion correlates with social exclusion. One conclusion of the study is that none of the participants perceives that they are digitally excluded since they all have close relationships with family and friends. Further conclusions are that information about the corona pandemic has been available in all types of media, and for that reason the elderly have continued to use traditional media as their primary source instead of turning to the internet.

Sammanfattning Bakgrund: Diabetes typ-1 är en autoimmun sjukdom och en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Diabetes typ-1 kan utvecklas i alla åldrar men bryter vanligen ut under barn- och ungdomsåren. Att leva med sjukdomen innebär även att individen ansvarar för sin egenvård. Syftet: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ-1 utifrån Orem’s egenvårdsteori. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Studien är baserad på tre bloggar. I denna studie användes Orem’s egenvårdsteori. Resultat: Gemenskapen med familj och andra diabetiker upplevs vara ett stort stöd och kan fungera som en hjälp i egenvården. Egenvården kan vara svår att lyckas med och ibland upplevs planering och struktur vara förgäves. Det upplevs som viktigt att inte låta sjukdomen begränsa det sociala livet. Det finns en stor okunskap i samhället om diabetes typ-1 vilket leder till otrygghet och brist på förtroende. Individerna med diabetes typ-1 upplever ensamhet trots en omgivning av stöttande personer. Slutsats: En förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes typ-1 är viktig för sjuksköterskan. Förståelsen kan minska konflikter mellan sjuksköterskan och patienten samt förbättra förutsättningarna för en god egenvård. / Summary Background: Diabetes type-1 is an autoimmune disease and one of the most common chronic diseases in Sweden. Diabetes type-1 can be developed at any age, but usually appears during childhood and adolescence. Living with the disease implicates being responsible for their self-care. Aim: The aim of the study was to describe the young adult’s experiences of living with diabetes type-1, based on Orem’s self-care deficit nursing theory. Method: This study is a qualitative study with deductive approach. The study is based on three blogs. Orem’s self-care deficit nursing theory was used in this study. Results: The relationship with family and other diabetics are perceived to be a great support and can serve as an aid in self-care. Self-care can be difficult to achieve and sometimes they can experience that planning and structure be in vain. According to the individuals, it is important not to let the disease limit the social life. There is a major ignorance of diabetes type-1 in the society which leads to insecurity and lack of trust. Despite an environment of supportive people, individuals with diabetes type-1 can experience loneliness. Conclusion: An insight of young adult’s experiences of living with diabetes type-1 is important for the nurse because of the ability to reduce conflicts between nurse and patient and thereby improve conditions for a successful self-care.

Studien undersöker hur sociala medier påverkar våra respondenter och hur stort behov de har av det i dagens samhälle. Till en början av undersökningen har vi endast behandlat ett intresseområde som är sociala medier. I och med att vår målsättning har varit att gå in så förutsättningslöst som möjligt samt komma nära vår undersökningsgrupp har vi använt oss utav grundad teori som metodologiskt angreppssätt. I motsvarighet till grundade teorins grundidéer har vi låtit vår frågeställning växa fram ur datamaterialet. Därför har frågeställningen kommit att ändras i takt med studiens utveckling där frågeställningen har grundats utifrån materialet vi har haft. För att besvara intresseområdet som vi till en början hade, har vi använt oss utav fyra enskilda intervjuer där respondenterna på ett eller annat sätt kommit i kontakt med sociala medier. Vidare har vi använt oss utav fokusgrupper i de senare faserna där de bestod utav fyra personer vardera och som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med sociala medier i vardagen. I slutet på denna studie använder vi oss utav både teoretisk referensram och tidigare forskning som står i relation till vårt undersökningsområde. Becker, Nilsson & Waldemarsson och Goffman står i grund för vår teoretiska referensram där kommunikation, normer och utanförskap är de centrala områdena. Det viktigaste resultatet som studien visade på var att ett utanförskap började uppenbara sig bland ungdomar när de inte använde sig utav sociala medier. Detta visar även den tidigare forskningen på, men mer indirekt. Våra respondenter uttrycker i tal att det är ett utanförskap det handlar om.

Studien syftar till att nå en förståelse för hur en person med Aspergers syndrom förstår sig själv och sin sociala miljö. Antalet personer som diagnostiserats med Aspergers syndrom blir högre men kunskapen bland människorna i samhället inte alltid är uppdaterad och det finns en hel del fördomar om personer med Aspergers syndrom. För att försöka förstå hur personer som själva lever med Aspergers syndrom uppfattar sig själva och sin vardag har jag använt mig utav tre självbiografier skrivna av personer som i vuxen ålder diagnostiserats med Aspergers syndrom. För att uppnå syftet med studien har jag valt att använda mig av hermeneutiken när jag ska försöka förstå författarnas upplevda känslor av sin egna självbild och att leva med Aspergers syndrom. Resultatet av denna studie visar att personer som inte fått sin diagnos Aspergers syndrom som barn under sin uppväxt upplever sig själva som annorlunda ur ett negativt perspektiv då de känner ett utanförskap och stora svårigheter att klara av skolan, både studier och det sociala samspelet. Detta i sin tur kan leda till minskade möjligheter på arbetsmarknaden och en egen försörjning. / The study aims to reach an understanding of how a person with Aspergers syndrom understands himself and his social environment. The number of people diagnosed with Aspergers syndrom are getting higher but the knowledge among the people in the society are not always updated and there are a lot of sterotypes about people with Aspergers syndrom. I am using three book that are written by persons that living with Aspergers syndrom, all three given the diagnos when they were adult. To aim my purpose with this study I choose to use the hermeneutics as method to try to understand how the writers feels about them self and their self-image and what it feels like to be living with Aspergers syndrome. The result of this study shows that persons that has not been diagnosed Aspergers syndrome until their are adult often sees themself as different from a negative perspective when they feel like outsiders, experiencing exclusion and have difficulties to manage the school. Both studies and the social interplay. In the end this might result in decreased possabilitys at the labor market and a self-sufficiency.