Studien syftar till att undersöka hur kvinnor, som fått diagnosen utmattningssyndrom, upplever vilka faktorer som kan ha bidragit till deras utmattning. Studiens frågeställningar är: Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att förväntningarna på dem på och utanför arbetet bidragit till utmattning? Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att självbild bidragit till deras utmattning? Varför kan kvinnor som varit med om utmattningssyndrom hamna i utanförskap? För att undersöka detta genomfördes sju intervjuer med kvinnor som varit med om utmattningssyndrom och som är tillbaka på arbetet igen sedan minst ett halvår tillbaka. Mycket av den tidigare forskningen belyser svårigheten att balansera arbetsliv och privatliv. Forskarna har bland annat kommit fram till att arbetskraven påverkar familjelivet negativt och att dåligt stöd i familjelivet kan påverka arbetslivet negativt. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Goffmans dramaturgiska teori och stigmateori. Resultatet bygger på de tre huvudteman som dök upp under samtliga intervjuer: svårigheten att balansera arbete med privatliv, känslan av utanförskap samt hur den drabbades självbild påverkas negativt på grund av utmattningssyndromet. Studien visar att kvinnornas identitet starkt är knuten till samhällets och andra individers förväntningar över hur en kvinna skall vara. Detta har lett till att samtliga kvinnor har utsatts för stor stress och känsla av otillräcklighet vilket i sin tur bidragit till deras utmattning. Att ständigt vilja vara andra till lags, och få andras bekräftelse, visar hur dessa kvinnors självkänsla är prestationsbaserad och att de tycks vara beroende av att nå framgång, samt att få ett erkännande från andra, för att upprätthålla sitt egenvärde. Slutligen visar studien att ett bristande samspel mellan Försäkringskassa, läkare och den drabbade skapar en ekonomisk oro vilket ökar svårigheten att ta sig tillbaka till arbete igen.

Bakgrund: Antalet personer inom äldreomsorgen kommer fördubblas inom en 30-årsperiod. Oroligheter i världen leder till ökad immigration vilket i sin tur leder till ökat antal äldre med utländsk härkomst, vilket utgör ökade krav på äldreomsorgen och sjuksköterskan. Kulturell kompetens och förståelse för kulturens inverkan på livsvärlden och välbefinnandet är viktigt för att kunna skapa god omvårdnad och för att göra patienten delaktig i sin vård.   Syfte: Syftet med studien är att belysa invandrarvårdtagares upplevelser av äldreomsorgen.   Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet grundas på kvalitativa artiklar som analyserades genom en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att språkbarriären kunde innebära ett hinder som kunde leda till osäkerhet och lidande för den äldre invandrarvårdtagaren. Det krävdes mental styrka att hantera nya situationer och kulturella skillnader. Positiv påverkan på välbefinnandet för den äldre invandrarvårdtagaren var meningsfulla kulturella aktiviteter och familjen. Slutsats: Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur språkbarriären kan påverka välbefinnandet negativt för den äldre invandrarvårdtagaren. Det är av vikt att sjuksköterskan har en kulturell medvetenhet och kunskap om transkulturell omvårdnad.

Boendesegregation skapar antaganden om olika bostadsområden, antaganden som påverkar människors känsla av utanförskap och gemenskap. Två resursstarka och två resurssvaga områden i två olika städer jämförs för att undersöka respondenternas upplevelser kring utanförskap och gemenskap i respektive område. Studien bygger på två nationalekonomiska teorier, Mismatch hypotesen och Polariserings hypotesen, som förklarar uppkomsten av boendesegregation. Dessutom en kompletterande teori som diskuterar grannskapets effekter på känslan av utanförskap och gemenskap. 16 semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet, varav 8 från resursstarka områden och 8 från resurssvaga områden. Studiens resultat visar på en starkare gemenskap mellan grannar i de resurssvaga områdena än i det resursstarka. Resultatet visar också att resurssvaga områden tillskrivs ett utanförskap, som individer boende i dessa områden inte själva upplever. 6 av 8 respondenter dementerar vid intervjuer påståenden om ett utanförskap. Avslutningsvis uppvisar studien på starkare gemenskap i samtliga områden, snarare än ett utanförskap.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns lek och hur pedagoger arbetar för att förebygga utanförskap i lek.  Ett sociokulturellt perspektiv har valts som teoretisk ansats. Studien utgår från åtta semistrukturerade intervjuer som analyseras och bearbetas kvalitativt. Resultatet visar att pedagoger anser att lek är av stor vikt för barns utveckling och lärande. Utanförskap i lek framkommer som resultat av flera olika faktorer; barns bristande förmåga att förstå leksignaler, olika hemspråk, kulturella skillnader, hudfärg eller att barn har funktionsnedsättning. Slutsatsen av studien är att pedagoger är väl medvetna om vikten av lek för barns utveckling och lärande samt hur viktig pedagogens förhållningssätt är för att motverka utanförskap bland barn i förskolan.

Uppsatsen presenterar en intervjustudie av hur nyanlända elever mellan 18- 20 år upplever mottagningen och inkluderingen i det svenska skolsystemet. Intervjustudien genomfördes i enlighet med en kvalitativ forskningsdesign för att få fram resultatet. Teoretiska utgångspunkter i forskningen utgick från ett sociokulturellt perspektiv, etnisk identitet, grupprocesser för inkludering, mikrosociologiska teorier om bland annat inkludering och exkludering, Etablerade och outsiders samt stämplingsteori behandlas också i uppsatsen. Studiens resultat utgick från nyanlända elevers beskrivning av sina upplevelser, som kunde kategoriseras i olika tema. Studiens första tema utformas av elevernas egna upplevelser av introduktion i den svenska skolan, vilket synliggjorde språkets roll för en lyckad inkludering i skolan. Vidare framkom hur eleverna skildrade sina skolerfarenheter i deras hemländer jämfört med det svenska skolsystemet samt hur de beskrev lärarnas centrala roll och påverkan på elevernas utveckling. Resultatet visar hur elevernas inkludering i skolan kan främjas genom stöd och studievägledning men också på potentiella risker som kan leda till utanförskap och exkludering.

Previous research on female converts has primarily dealt with the process of conversion, identity-making and reasons behind the choice to convert. This essay studies the experiences of individuals after the conversion has been fulfilled, especially their feelings of alienation. Four different weblogs written by the female converts are examined. Events where alienation can be identified, indirectly or directly, are studied. The empirical data from the weblogs are placed in five categories to systematically present, discuss and analyze examples where the female converts experienced alienation. The conclusion of the essay presents why the female converts experience alienation in integration with their surroundings. Female converts are considered individuals with a lack of resources who cannot conduct an exchange of social capital with their surroundings.

The purpose of this study was to examine what approach schools and social services adopt towards students who are absent from middle- and high school under long periods, to examine the distribution of responsibilities between them and to assess the collaboration between the agencies. Semi-structured interviews were conducted with five personnel from school health teams, and one from social services. The theories that were used was systems theory, labelling theory and empowerment. We found that both schools and social services provided counselling opportunities and sought to establish communication between the student and parent(s). However, while part of the schools response was to adjust the schooling plan, social services focused on mapping the individual ’s network and presented alternatives such as temporary foster placement. The cooperation between schools and social services is perceived differently between respondents. We conclude that a working method is needed to facilitate cooperation between schools and social services to ensure efficient deployment of their assistance for students and parents. / Syftet med denna studie var att undersöka vilka insatser som görs från skolans och socialtjänstens sida när det gäller arbetet med hemmasittande elever i årskurs 7-9, samt ansvarsfördelningen dem emellan. Syftet var även att undersöka hur skola och socialtjänst samverkar. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer, fem med personal ur skolans elevhälsoteam och en med socialtjänsten. De teorier som användes var systemteori, stämplingsteori och empowerment. Vi har funnit att skola och socialtjänst erbjuder samtalsstöd och eftersträvar en god kommunikation mellan elev och föräldrar. Från skolans sida var det viktigt att påbörja insatserna tidigt, följa upp all skolfrånvaro och att anpassa skolgången. Socialtjänstens insatser var kartläggning av individens nätverk och orsaker till hemmasittandet, samt erbjuda insatser som exempelvis hemterapeut, kontaktperson och familjehem. Hur skola och socialtjänst samverkar upplevdes olika mellan respondenterna. Vår slutsats var att det behövs en arbetsmetod, där skola och socialtjänst kan samverka och som möjliggör snabba insatser för både elev och föräldrar.

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som belyser hur unga muslimska flickor som bär slöja upplever den svenska skolan. Den ska behandla deras tanker och åsikter kring ämnet. Jag har intervjuat tre muslimska slöjbärande flickor i åldern 15 till 16 år. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, och tolkats. I denna studie berättar de intervjuade flickorna om hur de blivit orättvist behandlade, mött fördomar och upplevt sig vara mobbade på grund av sin slöja. Detta beror på att jag fick höra många gångar om hur slöjbärande flickor har svårt att anpassa sig till den svenska skolan på grund av flera olika orsaker, till exempel utanförskap. Resultatet visar på att en persons religiösa tillhörelse eller en muslimsk identitet kan visas genom att bära slöja. Många ser slöjan som muslimsk identitet. Resultat visar att vissa slöjbärande flickor upplever utanförskap på grund av fördomar som finns i samhället. Studiens resultat visar att slöjan skulle kunna bli accepterad och normaliserad om fördomarna bearbetas och slöjbärande kvinnor/flickor syns mer i samhället och i de svenska skolorna. Relevanta teorin och begrepp som jag valde att utgå från är bland annat teorin om etablerande och outsider, teorin om islamfobi samt begrepp såsom segregation och integration.

Syftet med den genomförda studien är att synliggöra pedagogers uppfattningar och erfarenheter samt olika metoder, i arbetet med att motverka och förebygga utanförskap i förskolan. En kvalitativ studie har genomförts där åtta stycken intervjuer med barnskötare och förskollärare är utgångspunkten. Utifrån genomförda intervjuer och tidigare forskning går det att dra slutsatsen att pedagogers förhållningssätt och metoder har stor påverkan på hur utanförskap uppstår, motverkas och förebyggs. I samtliga intervjuer berättar pedagogerna om deras uppfattningar av vad ett utanförskap kan vara, och vad som kan vara anledningar till ett utanförskap. Det framgår att ett utanförskap kan förstås som situationer då ett barn blir aktivt avvisat, och situationer då ett barn frivilligt distanserar sig från resten av gruppen. Anledningar till att ett utanförskap uppkommer förstås vara då det finns spänningar mellan barns sociala resurser och kontext, samt bero på försummande från pedagogernas sida. Pedagogerna berättar även om olika metoder som går att använda i arbetet med att förebygga och motverka utanförskap. De olika metoderna har i studien sammanställts i kategorierna; övningar och kartläggningar, temaarbeten och gruppstärkande material, språkutvecklande aktiviteter, stödjande och rollstärkande metoder, och normkritiskt tänkande och samsyn. I studiens diskussionskapitel relateras resultatet till tidigare forskning, och eventuella didaktiska konsekvenser som kan uppstå för yrkesutövningen belyses.

Barns sociala tillvaro i skolan och fritidshemmet omfattar många olika delar såsom skapande, upprätthållande och brytande av relationer med individer i sin närhet. Interaktion med andra barn blir synliga i barnens ständiga relationsarbete där barn får trygghet av en tillhörighet och samhörighet i relationer med andra barn. Studiens syfte är att beskriva hur barn upplever sociala relationer och kamratskap under sin dag i skolan och fritidshemmet. Utifrån en kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer med barn i årkurs två vid två olika fritidshem ville vi ta reda på hur de upplever sin sociala tillvaro. Genom att vi studerat tidigare forskning har vi fått stöd att konstruera frågor och ämnen som är intressanta att undersöka. Vår studie visar att interaktion med barn i andra klasser är ganska sällsynt, barnen drar sig oftast till sina egna klasskamrater på raster och fritidstid eftersom det känns tryggast. Barnen i intervjuerna har olika syn på kamratskap och dess innebörd, det framgår att vänskap för ett barn är mer djupgående än en kompisrelation medan ett annat barn har andra upplevelser. Det framgår också att barn blir uteslutna och utesluter andra när de inte “passar in”. Olika normer och värderingar som barnen uppfattat kan ligga till grund för denna process. Resultatet visar att vuxnas närvaro och deltagande är betydande för barnens relationsarbete och bidrar till en trygghet i barnens vardag. Tidigare forskning diskuteras sedan tillsammans med vår studies resultat utifrån symboliskt interaktionistiskt perspektiv. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>