Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar 10-15% av de som önskar skaffa barn. Det finns en stark norm i samhället som säger att kvinnan ska kunna bära ett barn. När detta inte uppfylls påverkas framför allt kvinnans psykiska hälsa vilket kan leda till social isolering.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av utanförskap vid ofrivillig barnlöshet.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som baserats på fem självbiografier skrivna av kvinnor med erfarenhet av ofrivillig barnlöshet. Analysen genomfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudkategorier och nio underkategorier som belyser olika aspekter av upplevelsen av utanförskap vid ofrivillig barnlöshet. Huvudkategorierna var 1) ett utanförskap skapat av normen, 2) vardagliga påminnelser av utanförskapet och 3) att stödjas i utanförskapet.  Slutsats: I studien framkommer att det finns starka normer kring vad kvinnokroppen ska åstadkomma vilket bidrar till upplevelsen av utanförskap. För att hantera utanförskapet skapar kvinnan copingstrategier för att motivera ett liv utan barn. Vidare är det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap i hur kvinnornas livsvärld och KASAM påverkas vid ofrivillig barnlöshet, detta för att minimera känslorna av utanförskap och för att förstå hur kvinnornas hälsoprocesser kan stärkas.

Some children grow up between two different cultures and in some cases different religious values ​​/ beliefs, how does it affect their everyday life both inside and outside school environments. Previous research shows that children may experience exclusion or a feeling of being in-between due to cultures and religious differences. A constant meeting with Swedish culture at school and then another at home, a so-called culture clash. The purpose is to investigate a family's experiences of integration in school through a case study, how it affects them as an Algerian ethnic family and what conditions are needed for an integrated society and education. A society where children do not have to be exposed to any type of abuse. In this study, a qualitative research method has been used as an approach to collect data from interviews with family members of North African descent, which was most appropriate given what the study intends to investigate and develop in this research work. Both unstructured and semi-structured interviews were chosen to be conducted to gather as much fact as possible, both through closed questions and open-ended questions. A result that through an analyse shows that there are children who can feel left out in certain Swedish festivals / cultural events and feelings of not being understood, and a feeling of middle ground arises where Algerian and Swedish cultures clash. At the same time, previous research was examined to find theoretical facts in the research work's subject choice. Thereafter, theory and empiricism were set against each other in an abductive approach. / En del barn växer upp mellan två olika kulturer och i vissa fall olika religiösa värderingar/tro. Hur påverkar det deras dagliga vardag både innanför och utanför skolan? Tidigare forskningar visar på att barn kan uppleva utanförskap eller ”mellanförskap” på grund av kulturella och religiösa olikheter. Ett kontinuerligt möte med den svenska kultur i skolan samtidigt som man lever i en annan kultur hemma - en så kallad kulturkrock riskerar att uppstå. Syftet med denna studie är att genom en fallstudie studera hur en familj upplever att integrering i skolan fungerar. Den centrala frågeställningen i relation till detta syfte blir - hur upplever en familj varande av etnisk algeriskt ursprung att de påverkas av olika kulturkrockar och vilka förutsättningar anser de behövs för att de ska uppleva sig som integrerade i utbildning och samhälle? Integrering definieras i studien utifrån hur den studerade familjen själva definierar sin syn på integrering – som ett samhälle där barn inte behöver bli utsatta för någon typ av kränkning. I studien, som är renodlat kvalitativ, används som metod för att samla in data, intervjuer med en familj med nordafrikanskt påbrå. Intervjuer ansågs som den bästa metoden för arbetet eftersom just personliga upplevelser och definitioner av frågor som integrering, kulturkrockar, missförstånd, motsättningar mellan hem och skola osv. var de centrala frågorna att ytterligare studera i studien. I studien genomfördes både ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med mor, far och tre döttrar i grundskoleåldern. Detta för att samla in så mycket fakta och information som möjligt om hur medlemmarna i familjen upplever sin totala livssituation. Resultat från intervjuerna med familjens medlemmar visar föga överraskande på att barnen i familjen delvis känner sig utanför vid vissa svenska högtider/kulturella händelser och det finns en känsla av att inte vara förstådd. Likaså uttryck känslor om ”mellanförskap” vilket uppstår när den algeriska och den svenska kulturen krockar. Parallellt med intervjuerna har också tidigare studier använts för att hitta förklaringar till hur studiens empiri kan förstås och sättas in i större sammanhang. Genom detta förfaringssätt ställdes teori och empiri mot varandra vilket möjliggjorde nya upptäckter och nya sätt att tolka familjens upplevelser.

Vuxenlivet formas olika beroende av inneboende styrka i våra personligheter men även av de erfarenheter och upplevelser som genomgås under utbildningstiden. Grundskolan är medskapare av identitetsutvecklingen. De erfarenheterna som personerna får i skolan och kan vara en bidragande del av hur personerna ser sig själva senare i livet. I denna studie har vi genomfört åtta intervjuer med vuxna personer varav fyra identifierar sig som döva personer och de andra fyra som personer med hörselnedsättningar av varierande grad. De intervjuade har fått berätta sin egen livsresa i syfte att bidra med kunskap om upplevelser de fått inom skolväsendet. Vi tolkar i denna kvalitativa studie att deras upplevelser av identitetsskapande under skoltiden inverkar även senare i livet. Glickmans identitetsutvecklingsmodell har legat som grund i vårt tematiska analysarbete. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv ger studien insikter om upplevelserna som har varit av både positiva och negativa karaktär. Upplevelser av att kontinuerligt föra en kamp för förståelse kring vilka behov en hörselnedsättning medför men även en kamp för att finna sin identitet i ett samhälle byggt på hörande normer. Dessa betydelsefulla händelser lyfts fram så att pedagogisk personal kan göras medvetna om arbetsområden för utveckling.   Resultatet antyder att hörselpedagoger som kan följa eleverna i skolgången behövs för att stödja dem gällande interagerande, så att inkluderade i klassgemenskapen erhålls. Det stöd som hörselpedagogerna ger i form av att öka omgivningens hörselmedvetenhet faller väl ut visar resultatet, vilket understödjer behovet av denna yrkeskategori inom skolväsendet.

Syftet med föreliggande studien var att undersöka vilka metoder och verktyg som förskollärare kan använda sig av för att stödja barns delaktighet i den fria leken. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare har stått för det insamlade datamaterialet. Studiens teoretiska ansats är det relationella perspektivet som bland annat utgår från mellanmänskliga mötena och den intersubjektiva processen. Resultatet visar på förskollärarnas närvarande och observerande arbete vid barnens fria lek, som en förskollärare uttryckte ”öppna ögon och stora öron”. Studiens slutsats är att förskollärare kan arbeta såväl mer direkt som långsiktigt för att få barnen delaktiga i den fria leken. Till det direkta arbetet krävs emotionell närvaro och lekkompetens. Till det långsiktiga arbetet hör bland annat arbetet med förskolans klimat, förskolepersonalens förhållningssätt och värdegrundsarbete.

Det pandemiska utbrottet av Covid-19 har lett till snabb smittspridning i samhället. En liten del av de som insjuknar i Covid-19 utvecklar svårare sjukdom och behöver därför sjukhusvård. Detta innebär att vårdas på slutenvårdsavdelning där smittade patienter isoleras. Enligt forskningen upplever patienter en psykisk påfrestning och negativa känslor i samband med isoleringsvård. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter upplever isoleringsvård vid infektion av covid-19, med en litteraturöversikt som studiedesign. En strukturerad litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed som ledde fram till 9 artiklar. Dessa genomgick sedan kvalitetsgranskning. Med stöd av de valda artiklarna framkom fyra huvudteman i resultat: Emotionellt lidande, Känsla av utanförskap och Hotad existens samt Välbefinnande trots isoleringsvård. Av resultatet framgick det att den isolerade patienten upplevde ensamhet på grund av avsaknad av familj och livssituation. Isoleringsvården kunde också innebära ett lidande för patienten och många fruktade för att sjukdomen skulle leda till döden. Detta innebar att existentiella frågor blev viktiga för vissa patienter. Patienterna som isoleringsvårdades med covid-19 kunde också uppleva att vissa sjuksköterskor gav ett intryck av att vara rädda för att bli smittade och därför undvek patientrummet. Detta kunde leda till en försämrad vårdkvalitet och ett ökat lidande för patienten. Familjens och sjuksköterskans stöd var viktigt för patientens välbefinnande. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal behöver således mer kunskap för att kunna bedriva den komplexa vård som dessa isolerade patienter har behov av.

Mitt syfte är att studera hur coacherna i min studie förhåller sig till begreppet utanförskap, samt vilka färdigheter de använder sig av för att motivera unga vuxna som befinner i det som kallas för utanförskap. Jag använder mig av sociologiska och psykologiska teorier som presenterar Hodkinson & Sparkes karriärbesluts teori och Decis självbestämmandeteori. Teorierna anser jag vara relevanta i min forskning då de handlar om samhällets spelregler. Hodkinson & Sparkes förklarar samhällets spelregler utifrån habitus, kapital och fält. Dessa sociologiska begrepp har jag använt mig av för att förstå varför individer delas upp i ”utanförskap” och ”innanförskap”. Deci tydliggör hur självbestämmande har inverkan på motivationsprocessen och vad som avgör om motivationen ökar eller hämmas. Intervjumetoden är kvalitativ intervju med fem coacher på en organisation i Malmö. Coacherna jobbar med unga vuxna i olika situationer och som behöver olika stöd i sin vardag. Huvudresultatet visade att samhällets negativa syn på utanförskap har förvärrat situationen och att det är ett ”innanförskap” som skapar utanförskap. Begreppet utanförskap är politiskt och används framför allt på utsatta områden, skolor i utanförskapsområden och på individer som inte är självförsörjande. Det finns olika teser om utanförskap och olika former av utanförskap. Begreppet utanförskap är också problematisk då det är stigmatiserande. Det är samhället som bestämmer vem som är innanför och utanför och inte själva individerna. Utanförskap är inte bara att hamna utanför arbetsmarknaden och utbildningen, utan det är något djupare än så och det är själva känslan som gör att man känner sig utanför. De unga vuxnas hela livssituation och bakgrund påverkar och är avgörande för karriärsbeslut. Individen måste kunna se en mening för att kunna hitta sin motivation. Omständigheter har en avgörande roll och likaså de tidigare erfarenheterna för att de unga vuxna ska kunna känna sig motiverade. Att samhället visar empati och är lyhörd är början till förändring för individen.

Through the narratives from young adults not in employment, education or training the study attempts to find connections to psychological factors for making positive changes. The main purpose is to answer how young adult perceive progress and what causes it. This is a qualitative interview study with deductive methodology. The result gives example of perceived social exclusion, somatic and psychiatric illness, the view on social establishments and the value of coaches and trainer. Connections to psychological factors is evident. Primary in the field of motivation and mainly Self-determination theory

Detta är en kvalitativ studie där författarna utgått från en fenomenologisk metodansats. Syftet med denna studie är att skapa större förståelse för hur unga vuxna med turkisk eller iransk bakgrund uppfattar boendesegregationen i Stockholmsförorter. Ytterligare är en aspekt som behandlas unga vuxnas uppfattning till utanförskap i förhållande till boendesegregationen. Om utanförskap “känslan” inte belyses hos unga vuxna är det intressant att undersöka vilka faktorer som bidragit till integration i samhället. De teoretiska utgångspunkter som använts i denna uppsats är Erving Goffmans teori om stigma som ligger till grund för Loïc Wacquants teori om territoriell stigmatisering och Bourdieus teori om det sociala rummet. Uppsatsen är baserad på semistrukturerade intervjuer, sammanlagt är det tio intervjuer som har genomförts. Resultat och analys kapitlet presenterar datamaterialet i form av fem teman, det första temat är att ett politiskt spel. Det andra temat är tillhörighet gentemot segregerade bostadsområden, det tredje temat är uppdelning vi invandrare och de svenskarna. Därtill är det fjärde temat stämpling och fördomar som exkluderar invandrare från det svenska samhället och slutligen är det sista temat känsla av utanförskap. Detta för att besvara uppsatsens frågeställningar. I den avslutande diskussionen presenteras en sammanfattning av uppsatsen, men även diskuteras boendesegregation i förhållande till det framtagna resultatet.

Syftet med studien är att synliggöra hur elever i behov av stöd navigerar sociala relationer i fritidshemmet, samt om och hur fritidshemmets verksamhet stödjer dessa elevers inkludering i gruppgemenskapen för att förhindra utanförskap. Elever i behov av stöd har ofta färre samt mindre tillfredsställande relationer, visar tidigare forskning. Huruvida elever formar goda relationer under sin skolgång har stor påverkan på psykiskt mående i den senare delen av livet. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med fritidspersonal på fyra olika fritidshem. Studien bygger på en tematisk innehållsanalys och utgår från ett relationelltperspektiv. Resultatet visade att elever i behov av stöd ofta exluderades ur sociala relationer i fritidshemmet. Personalen arbetade ofta på individnivå för att försöka främja de sociala relationerna. Detta arbete lyckades endast inkludera elever i behov av stöd ibland. Ett fritidshem förklarade hur de jobbade på gruppnivå med att skapa en accepterande kultur bland eleverna och detta hade goda resultat som ledde till att elever i behov av stöd blev inkluderade i de sociala relationerna. En tentativ slutsats är att gruppbaserade arbetssätt kan innebära att elever i behov av stöd blir mer inkluderade i gruppgemenskapen i fritidshemmet. För framtida forskning föreslås att undersöka om elever i behov av stöd kan bli mer inkluderade om fritidshemmet ändrar sitt förhållningssätt till ett gruppbaserat arbetssätt. / <p>Ett av författarnamnet på uppsatsen är Pelle Miettinen Vallgren, folkbokförd som Evelina Miettinen Vallgren.</p>

In today's society, in-betweenness is a term that describes a position that individuals may experience when they are between different cultural groups. This can be a result of the globalized world we live in and it can also be the outcome of diversity and inclusion where people with different backgrounds and experiences strive to find their own place and voice in society. This study aims to examine young adults with non-European background experiences of in-betweenness and its influence on their identity formation. By exploring their experiences of in-betweenness, the study seeks to gain a deeper understanding of the defining characteristics of these experiences and how individuals cope with them. The study follows a qualitative approach where we have conducted six semi-structured interviews. The results show that all informants perceive themselves as living in a state of in-betweenness and experiencing a lack of belonging to both cultures. However, they feel that both are equally important to them, as both have shaped their personality and identity. The results also show that they feel most at home with others who share similar experiences of living with two cultures. Discrimination, stigmatization and categorization of Swedish society as "the other" reinforces their feeling of exclusion and in betweenness. The results also show some positive aspects, such as that the informants feel that they have developed a deeper understanding and awareness of other cultures' values, traditions and norms, which facilitates the creation of wider networks. Furthermore, they express that it fosters creativity as it enables the exchange of experiences and knowledge that lead to new solutions and insights into problems.