Denna kvalitativa studies syfte är att, ur ett sociologiskt perspektiv, förstå och synliggöra erfarenheterna av stigmatisering och exkludering från samhället av personer med bipolär sjukdom. Fyra självbiografier med författare som är bipolära har analyserats utifrån en tematisk analysmetod för att finna centrala teman och mönster. De teoretiska utgångspunkterna i studien är stämplingsteorin av Thomas J. Scheff och hans bok Being mentally Ill (2017) och stigma baserat på Erving Goffmans bok Stigma: den avvikandes roll och identitet (2011). Vidare användes två frågeställningar som ett hjälpmedel för att begränsa studien och hitta relevanta teman i självbiografierna, samt lämplig tidigare forskning om ämnet. Resultatet visade på att det finns en stor okunskap om bipolär sjukdom. Sett ur en sociologisk synvinkel går det att vittna om hur stigma och stämpling är något samtliga författare mer eller mindre beskrivit att de upplevt i respektive bok. Sjukdomen bidrar till negativa reaktioner i samhället och går ut över både vardagslivet och relationer.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på:•Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? •Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende?För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ”fenomenologin”. Syftet med detta har varit att få en bild av hur eleverna uppfattar olika sociala fenomen i deras omvärld. Med en kvalitativ forskningsansats har jag sedan försökt förstå de beskrivna sociala fenomenen utifrån både elevernas egna perspektiv och pedagogernas perspektiv. De elever som har varit föremål för min undersökning har varit 4 pojkar som jag i nuläget undervisar i en SU-grupp. Det är en klass inom grundskolan för normalbegåvade elever i med Aspergers syndrom/högfungerande autism vilka är i behov av särskilt anpassad undervisning. Klassen har hela kommunen som upptagningsområde och i gruppen arbetar också en F-6 lärare. Urvalet av intervjuer, sociala samtal och observation, baserar sig på ovanbeskrivna metodval och mina ursprungliga frågeställningar för detta arbete. Utifrån mina frågeställningar är min slutssats att det är framför allt hur vi definiera de problem som är knutna till de elever som är diagnostiserade autism och inte hur problemen definierar sig själv. Att vi ser dessa elever som själv ägare till problemet och att vi anser det rätt att isolera dem i en mindre grupp över en längre tidsrymd gör att det både hos oss vuxna och hos barnen skapas en förväntan på att så ska det vara. En speciell åtgärdskultur utvecklas därför både hos oss själva och hos barnen. En annan slutsats som man kan dra, är att med en väl planerad och tillrättalagd undervisning skapar man en förutsägbarhet, vilket gynnar integreringen av eleverna i undersökningen. Resultatet som har framkommit ur denna undersökning är att det inom skolan behövs mer sociologisk forskning där man särskilt tittar på utanförskap och avvikande beteende och att man genom att kombinera både ett sociokulturellt och ett patologiskt synsätt i sitt arbete tror jag att man dels kan på ett bättre sätt möta upp barn diagnostiserade autism, men att även övriga barn kan få en bättre struktur i skolvardag. / This is basically about four students, between 10 and 14 who are diagnosed autism. The purpose of this work, is that focusing on everyday situations in which children and adolescents diagnosed autism is part of, investigate and identify the group and organizational problems, which highlights and reinforces deviant behavior. I want to focus on their environment, and from a socio-cultural perspective, looking at situations where pragmatic difficulties, both in terms of communication and interaction-related situation, a crucial feature. The issues I wanted to answer:•What social mechanisms in the group / class / school makes it difficult or beneficial for individuals to communicate and interact with their environment?•What social phenomenon in the group / class / school were highlighted and amplifies or counteracts an abnormal behavior?To access this, I have taken off in "phenomenology." The purpose of this was to get a picture of the students' understanding of different social phenomena in their environments. With a qualitative research approach, I then tried to understand the described social phenomena from both students 'own perspectives and teachers' perspectives.The students who have been the subject of my research have been four boys that I currently teach in an SU group. There is a class in elementary school for normal gifted students in diagnosed Asperger syndrome / high functioning autism that are in need of specially adapted teaching. The class has the entire municipality as its catchment area. The selection of interviews, social conversations and observation is based on abovementioned methodology and my original questions for this work.Based on my research questions is my final statement that it is, above all, how we define the problems associated with those students who are diagnosed autism and not the problem which defines itself. According to that we see these students as self-owners of the problem and that we think it’s ok to segregate them into small groups over a longer period of time, makes it both of us adults and the children created an expectation that it should be like this. A special task culture is therefore being developed both in ourselves and in the children. Another conclusion to be drawn is that with a well-planned and arranged instruction, create a predictable, which favors the integration of students in the survey.The result that has emerged from this study is that the school needed more sociological research in particular by looking at exclusion and deviant behavior and that by combining both a sociocultural and a pathological approach in their work, I think we both can be better way to meet up children diagnosed autism, but that other children can get a better structure of the school day.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar. George H Meads teorier kring identitetsskapande har tillsammans med den övriga litteraturen utgjort basen för mina tolkningar av resultaten. Resultatet av min undersökning visar att eleverna uppfattar den mediala bilden av Rosengård i huvudsak som negativ. Detta påverkar eleverna på olika sätt. Både i litteraturen och i undersökningen framkommer det att individer reagerar olika på den ofördelaktiga massmediala bevakningen, men gemensamt för många är att det odlar en känsla av utanförskap och en inre osäkerhet. Den direkta påverkan på eleverna utifrån medias rapportering kan i vissa fall utmynna i ett identitetsskapande som präglas av kriminella handlingar. En önskan om att förekomma i media eftersöks. Den indirekta påverkan på eleverna är de negativa förväntningar som de uppfattar att det omgivande samhället har. De negativa förväntningarna leder till en känsla av utanförskap och får en stigmatiserande effekt på området.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar. George H Meads teorier kring identitetsskapande har tillsammans med den övriga litteraturen utgjort basen för mina tolkningar av resultaten. Resultatet av min undersökning visar att eleverna uppfattar den mediala bilden av Rosengård i huvudsak som negativ. Detta påverkar eleverna på olika sätt. Både i litteraturen och i undersökningen framkommer det att individer reagerar olika på den ofördelaktiga massmediala bevakningen, men gemensamt för många är att det odlar en känsla av utanförskap och en inre osäkerhet. Den direkta påverkan på eleverna utifrån medias rapportering kan i vissa fall utmynna i ett identitetsskapande som präglas av kriminella handlingar. En önskan om att förekomma i media eftersöks. Den indirekta påverkan på eleverna är de negativa förväntningar som de uppfattar att det omgivande samhället har. De negativa förväntningarna leder till en känsla av utanförskap och får en stigmatiserande effekt på området.

I den här studien har vi valt att undersöka hur pedagoger uppmärksammar och även hanterar barns utanförskap i den fria leken. Denna studie är gjord på en liten förskola och metoderna som är använda i detta arbete är kvalitativa forskningsmetoder. Empiri har samlats in genom främst intervjuer och observationer, men även genom ett skådespel med handdockor på förskolan. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: uppmärksammar pedagogerna utanförskap och hur hanteras detta då? På vilket sätt går pedagogerna tillväga för att förebygga utanförskap och hur pass medvetna är barnen om utanförskap? Vår största inspiration har varit Birgitta Knutsdotter Olofssons (2003) och hennes beskrivning angående de tre lekreglerna samförstånd, ömsesidighet och turtagande som råder i leken. Utifrån vårt resultat har vi kommit fram till att det är pedagogernas största ansvar för att uppmärksamma så att inget barn blir utanför. Samtidigt är det nödvändigt att pedagogerna försöker arbeta effektivt med att motverka utanförskap. Detta för att kunna skapa en harmonisk känsla bland barnen. Det är också viktigt att poängtera att barnen får möjlighet att vara ifred och leka ostört. De vuxna ska försöka undvika att träda in i barnens fria lek, men dock kan de se till att det finns möjligheter för att främja att fler ska vara med i leken.

AbstractHolmquist, N & Olsson, M (2009). Ska vi leka?Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaVi har utfört en studie där vi har granskat pedagogernas syn på lek i förskolan och hur de arbetar utifrån inkludering av alla barn i leken. För att få svar på våra frågor har vi utgått från följande frågeställningar: Hur definierar du leken i förskolan och hur viktig anser du att den är? Hur pedagoger främjar inkludering i leken i förskolan. Vi kommer att inleda med att börja beskriva varför vi valde detta område där vi sedan förklarar och konkretiserar vad leken innebär och varför den är det grundläggande elementet i förskolan. För att få svar har vi använt oss av tidigare forskning som vi anser är relevant för vår undersökning. Den har främst innefattat lekteorier och metoder för att inkludera barn i lek. Vi har kommit fram till att det är pedagogens ansvar att inkludera alla barn i leken och att pedagogerna deltar i leken för att främja denna och ett inkluderande. Alla barn ska inkluderas i leken men inte i alla lägen. För att få svar på våra frågor har vi valt att använda oss av intervjuer och observationer. Vi har intervjuat fyra pedagoger som alla arbetade på en småbarnsavdelning där barnen är mellan 1-3 år.Nyckelord: Lek, utanförskap, inkludering, deltagande, språk, trygghet. / ABSTRACT Holmqvist, N & Olsson, M (2009) Shall we play? Malmö:Teacher Education:University of Malmö We have performed a study in which we have investigated the view teachers hold of play in pre-school and the way they work in order to include all the children in play. In order to get the results necessary in our investigation we made the following questions our starting point: How do you define play in pre-school, and to what extent do you consider it to be important? How do teachers facilitate inclusion in play in pre-school? We start by describing why we chose this area, explaining and clarifying the notion of play and why it is the principal element in pre-school. For our investigation we have used earlier research that we consider to be germane to our study. It has mainly consisted of theories about play and methods for including children in play. We have come to the conclusion that it is the teachers’ responsibility to include all children in play and that the teachers should participate in order to promote play and inclusion in play. All children are meant to be included, but not in all situations. To get the information necessary for our study we have chosen to use interviews and observations. We have interviewed five teachers, four of whom worked with younger children, and the last one of which worked in a pre-school class. Two of the teachers working with younger children have experience from elementary school. Key words: play, exclusion, participation, language, class spirit, security

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som är till för arbetslösa ungdomar i en kommun i Skåne. Programmet jobbar på olika sätt med att få de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten. Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program påverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet såg på arbetslöshet. Jag utgick ifrån följande frågeställningar i min studie; Hur påverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har självförtroendet och självkänslan hos deltagarna påverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig från programmet? För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet. Studien visar vad deltagandet i programmet ger ungdomarna. Deras självförtroende och självkänsla ökar och deras kunskaper och erfarenheter gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Fem av de sex ungdomar som jag intervjuat visar att de tagit sig ifrån arbetslöshet till sysselsättning, studier eller arbete. Vidare redogörs i studien att arbetslösa ungdomar upplever det psykiskt jobbigt och deprimerande att vara arbetslös. De berättar också om det utanförskap de känner i samband med arbetslösheten.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra några verksamma pedagogers syn på barns utanförskap i förskolan samt deras förebyggande arbete för att förhindra utanförskap i förskola. Studien grundar sig på en kvalitativ enkätundersökning, där totalt 13 förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger medverkade. Resultat visar en samstämmighet bland pedagoger i synen på utanförskap samt flerdimensionell syn på förebyggande arbete. Svaren i undersökningen korrelerar med forskning inom barns utanförskap. Vi utgår från Vygotskijs teorier som kan visa på relationer mellan människor och hur relationer kan forma en individ genom sociala samspel. Juul och Jensen har också en teori om huruvida pedagogers relationskompetens kan ha betydelse i arbetet med barn. Meads teori kan visa på hur ett barn kan hamna i utanförskap och genom Bowlbys anknytningsteori försöker vi visa på hur barns tidiga relationer med vuxna kan påverka barnets framtida sociala samspel med andra barn. I vår studie kom vi fram till att pedagoger uppfattar ett barns utanförskap när ett barn står utanför gemenskapen och inte får vara med i leken. Pedagogernas svar på våra frågor i studien om vad som kan orsaka barns utanförskap inriktade sig särskilt på barns bristande sociala kompetens, problem med kommunikationen eller blyghet. / The survey´s aim is to identify the view on alienation in preschool and to identify methods to prevent alienation. The questionnaire survey is qualitative and answered of totally 13 preschool educators. The result in the survey shows that there is harmony in the view of alienation and multidimensional view on avoidance efforts. These views agree well with scientific research of children alienation. Keywords: alienation, preschool, companionship, fellowship.

I januari 2015 genomfördes en ny lag som heter kommunens aktivitetsansvar för ungdomar. I och med lagen är nu kommunerna skyldiga att erbjuda ungdomar 16 – 19 år individuellt anpassade åtgärder. I första hand syftar lagen till att motivera ungdomen tillbaka till studier eftersom att allt pekar på att studier är centralt för att öka sina chanser på arbetsmarknaden. Skolinspektionen genomförde en granskning av hur kommunerna i Sverige arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret och granskningen visar att flera kommuner inte uppfyllde de skyldigheter som den nya lagen kräver. Syftet med vår studie är att undersöka hur en kommun arbetar med aktivitetsansvaret samt ta reda på vilka behov tjänstemännen anser att ungdomarna har. Vi vill även ta reda vilken roll SYV:en har i arbetet med aktivitetsansvaret samt att vi vill undersöka på vilket sätt Skolverkets allmänna råd efterföljs av kommunen. Vi anser att detta är angeläget då tidigare forskning visar att ungdomar utan gymnasieutbildning har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har i vår studie fyra frågeställningar: vad anser tjänstemännen att ungdomarna har för behov? Vilka insatser upplever tjänstemännen är mest meningsfulla för ungdomarna? Vilken roll har studie- och yrkesvägledaren i arbetet med aktivitetsansvaret? På vilket sätt arbetar man efter Skolverkets allmänna råd? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning för att genomföra vår studie. För att analysera informanternas svar har vi använt oss av Linda Gottfredson teori om begränsningar och kompromiss samt Aron Antonovskys KASAM. Vårt resultat visar på det finns ett behov av att utveckla kommunens arbete med aktivitetsansvaret. Ungdomarna är i behov av vägledning samt att stärka sin självuppfattning. SYV:ens roll ser vi kan utnyttjas på fler sätt än vad som görs i dagsläget i kommunen.

Vårt syfte med undersökningen är att med hjälp av en mindre grupp vägledare från komvux, försäkringskassan och AF, ta reda på hur de upplever sin yrkesroll i vägledningssammanhang. Vi är också intresserade av hur dessa vägledares samverkan är med andra myndigheter. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ intervju med hjälp av en intervjuguide. Vi valde vägledare från olika områden för att få variation av informanternas berättelse av samma verklighet. Vårt resultat i vår studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fåtal har vid några tillfällen samarbetat med någon myndighet. De flesta av informanterna menar att de kan medverka och påverka i sin profession till att erbjuda olika typer av tjänster mot sina kunder. Alla informanterna anser att vägledning är att kunna hjälpa individer, öka valmöjligheterna och ta fram kvalitéerna.