Denna uppsats handlar om hur äldre bosniska kvinnor uppfattar sin situation som äldre här i Sverige. Mitt mål har varit att se bortom de stereotypa uppfattningarna om invandrare som kulturellt avvikande grupp. Genom att göra en kvalitativ studie och lyssna på deras egna berättelser fick jag en djupare förståelse för deras livsvärld. Jag har redogjort för hur deras situation ser ut i praktiken, vilka behov de har, hur de ser på sin framtid och sin omgivning i det nya landet. Resultatet tyder på en ambivalens mellan ångesten att belasta sina barn och skräcken för isolering och passivisering på ett ålderdomshem på grund av otillräcklig språkkunskap. / Do we have any choice? Elderly Bosnian refugees about their situation as elderly in Sweden.

I vår c-uppsats undersöker vi hur socialarbetare arbetar med fenomenet social isolering bland ungdomar. Studien utgår från en kvalitativ ansats och vi använder oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur arbetet med social isolering bland ungdomar bedrivs idag, samt vad som ligger till grund för social isolering bland ungdomar. Vi undersöker också huruvida social isolering kan förstås som ett socialt problem och fenomen. Uppsatsens fokus ligger på respondenterna som representanter för det sociala arbetet med social isolering bland ungdomar, då vi av etiska skäl inte kan studera ungdomen direkt. Respondenternas kunskaper, erfarenheter och uppfattningar om fenomenet social isolering är vad vi grundar vårt resultat och vår analys på, i relation till fenomenets bakgrund och forskningshistorik. / In our Bachelor thesis on the social phenomenon we examine how social workers are working with the phenomenon social isolation among the youth. The study is based on a qualitative approach and we use semi-structured qualitative interviews to find out how the process of social isolation among adolescents is conducted today, and the causes of social isolation among the youth. We also investigate whether social isolation can be understood as a social problem and phenomenon. The thesis focuses on the respondents as representatives of social work with social isolation among young people, when we, for ethical reasons can not study the youth directly. Respondents' knowledge, experiences, and perceptions of the phenomenon of social isolation is what we base our results and our analysis, in relation to the phenomenon's background and research history.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att ta reda på hur en grupp elever med diagnosen språkstörning upplever sin skolgång när det gäller delaktighet, gemenskap och utanförskap i särskild undervisningsgrupp respektive ordinarie skola. Förväntat kunskapsbidragUnder studietiden har vi mött forskning som tyder på att det är ogynnsamt och diskrimi-nerande att placera elever i särskild undervisningsgrupp, men vi har haft svårigheter att hitta forskning som baserats på elevens egen upplevelse. Inkludering präglar synsättet hos både FN, staten och kommunen, men vad upplever eleverna själva? Frågeställning•Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i ordinarie skola/gymnasiet? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i ordinarie skola/gymnasiet ?Teori och metodStudien är genomförd med kvalitativa intervjuer som analyserats tematiskt. Den tematiska ansatsen har funnits med genom hela arbetet, från skapandet av intervjufrågor till gruppe-ringen efter temaområden i resultatdelen. Det utvecklingspedagogiska perspektivet har bemötts genom att vi strävat efter att se hela individen, med både kunskapsinhämtning och socialt samspel, i stället för delar och anpassat oss efter intervjudeltagarnas svar då vi ge-nomfört intervjuerna. Samspel är centralt i ett sociokulturellt perspektiv och studien foku-serar på delaktighet, gemenskap och utanförskap.ResultatResultatet visar att eleverna upplever högre grad av delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp och att utanförskap snarare var en regel än ett undantag i ordinarie skola. De svårigheter elever med språkstörning har med skapandet och bibehållandet av kamratrelationer är något som tydliggjordes i studien och något som följer eleverna upp i vuxen ålder. ImplikationerEn placering i särskild undervisningsgrupp medför ofta att eleven flyttas från sitt naturliga geografiska område. Då minskar möjligheterna till sociala kontakter med klasskamrater på den ordinarie skolan och därmed också möjligheten till att träna sitt språk och sina sociala förmågor i samspel med jämnåriga med typiskt språkutveckling. De som har kvar sitt so-ciala nätverk, trots placering i särskild undervisningsgrupp, har ofta det genom att de ingår i ett sammanhang runt idrott. SlutsatsIntervjusvaren visar att eleverna upplever delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp. De berättar om högre grad av delaktighet och bättre gemen-skap än vad de upplevt i ordinarie skola. På grund av sin funktionsnedsättning har de be-hov av de anpassningar som särskild undervisningsgrupp erbjuder för att få möjlighet att utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Önskvärt vore att språkstörningen upp-märksammades och bemöttes redan i förskoleåldern.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna på en förskola talar om utanförskap, kränkningar och mobbning. För att vi skulle uppnå vårt syfte med undersökningen utgick vi från våra två frågeställningar: - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om orsaker till utanförskap, kränkningar och mobbning? - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning?För att svara på våra frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade totalt fem pedagoger med olika utbildningar.Vi har kopplat vår empiriska studie till relevant litteratur och läroplanen, samt diskrimineringslagen. Studien visar att utanförskap, kränkningar och mobbning förekommer på förskolan. Vi kan utifrån vårt empiriska material utläsa att läs att barn som är tysta, lugna och inte vågar ta för sig har lättare för att hamna utanför barngruppen, bli kränkta av andra barn eller utsatta för mobbning. Även de barn som har språksvårigheter, svårt med att uttala ljud och bokstäver och de barn som har ett beteende som inte accepteras av de andra barnen har lätt att utsättas för utanförskap, kränkningar och mobbning.Informanterna tycker att det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning handlar om att se varje barn för vad det är och bekräfta deras känslor. Informanterna tycker även att man ska styra upp lekar där alla barn får vara med för att förebygga utanförskap, kränkningar och mobbning.

Synen på integration kan uppfattas olika av individer jämfört med staten. Syftet med dennastudie är att utföra en jämförelse mellan staten och individens syn på den socialaintegrationen i Sverige. Denna studie utgår från två frågeställningar som är följande: Hurpåverkar graden av social integration känslan av tillhörighet? och under vilka omständigheterblir social integration omöjlig? För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer,stats dokument och motioner. Det valda teoretiska ramverket valdes noggrant ut för attundersöka nyckelfaktorer som leder till formell och informell integration. Det teoretiskaramverket som valdes var av Jose Alberto Diaz, T.H. Marshall och Ruth Lister. Resultatetvisade att individer som har en utländsk bakgrund fortfarande kan uppleva utanförskap trotsatt de bor i Sverige, behärskar det svenska språket, har ett yrke och har avslutat högreutbildning. Uppfattningen för vad samhället anser vara en "ideal" individ och regeringensstrategi för integration, är centrerad kring att förbereda individer med de resurser som krävsför att upprätthålla en självständig försörjning. Däremot prioriterar invandrare en känsla avtillhörighet framför dessa resurser.

Denna studie fokuserar på dessa tysta elever som ofta osynliggörs inom fritidshemmets verksamhet, samtidigt som de ofta döljer sin osynlighet. Hur arbetar fritidshemmet för att stötta dem? Eftersom varje individ är unik undersöker studien även hur fritidspedagoger bemöter och stöttar elever med sociala svårigheter för att stärka deras sociala kompetenser och relationer, samt elevgruppen för att inkludera och delaktiggöra dessa elever i fritidsverksamheten. Resultatet av studien utgår från åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med erfarna och utbildade fritidslärare. Den första av studiens slutsatser är att de beskrivningar som porträtteras i denna studies bakgrund och resultat gällande barn som uppfattas som och osynliga i stor utsträckning är återkommande och stämmer överens mellan olika författare och intervjuade fritidslärare. Detta påvisar att den osynlighet som skildras i studien är en vanlig problematik inom fritidshemmet. Men även att det, osynligheten till trots, finns en viss medvetenhet kring situationen dessa barn befinner sig i samt vilka svårigheter och utmaningar de möter inom fritidshemmet. Den andra slutsatsen är att det finns ett flertal åtgärder för hur fritidshemmet på individ- och gruppnivå kan stötta dessa elever men att det dock finns ett flertal omständigheter som för med sig att det är ett problemområde som ofta bortprioriteras.

Det har gått några år sedan en ny riksväg anlades ute på den svenska landsbygden. Det kom att påverka invånarna i ett samhälle där riksvägen tidigare passerade. Den här uppsatsen handlar om deras upplevelser av den nya vägen. Syftet med studien är att undersöka vad som sker med ett samhälle ute på den svenska landsbygden som nås av en modern infrastruktur. I uppsatsen diskuteras hur ett samhälle som präglas av det förflutna påverkas av en modern infrastruktursatsning, ortsbornas längtan efter en levande landsbygd och på vilket sätt vägen exkluderar ortsborna, vilket i sig blir en fråga om medborgarskap då det handlar om huruvida ortsborna har rätt till att nyttja vägen lika mycket som andra människor i landet. Empirin som presenteras i uppsatsen består av material från intervjuer, samtal och deltagande observation. Materialet har analyserats med hjälp av antropologiska begrepp/teorier om nostalgi och planering/konstruktion av vägar. Trots att samhället i fråga värnar om sitt förflutna hoppas ortsborna på att vägen kan leda till positiva förändringar i samhället, även om de är oroliga för att samhällets verksamheter och arbeten kan försvinna och därmed en del av samhällets förflutna. / A few years have passed since a new highway was built in the Swedish countryside. It came to affect the inhabitants of a community where the old highway used to pass. This essay is about their experiences of the new road. The purpose of the study is to investigate what happens to a community in the Swedish countryside when a modern infrastructure is built. The essay discusses how a community characterized by the past is affected by this modern infrastructure investment, the local residents' longing for a living countryside and in what way the road excludes the local residents, which in itself becomes a question of citizenship when the road in certain ways is built for other purposes. The empirical data presented in the essay consists of material from interviews, conversations and participant observation. The material has been analyzed using anthropological concepts/theories of nostalgia and road planning/construction. Although the community in question cherishes its past, the locals hope that the road can lead to positive changes in the community, although they are worried that the community's activities and jobs may disappear and thus a part of the community's relation to the past.

Den första tiden efter ett fängelsestraff är en kritisk tidpunkt som avgör den väg personen ifråga tar, återfalla i brott eller ta sina första steg mot en livsförändring utan kriminalitet.Vikten av samverkan är stor eftersom personen som har gjort förändringsprocessen kommerbemöta vardagliga hinder såsom, boende och arbete som kan vilseleda personen tillbaka tilldet kriminella livet om inte en god samverkan existerar mellan myndigheterna och aktörerna.Vi har därför valt att intervjua fyra yrkesverksammas erfarenheter av deras arbete för attminimera risken för återfall och hjälpa tidigare dömda in i samhället. Studien lägger fokus påsamverkan mellan berörda aktörer och myndigheter. Intervjuerna har varit utformade efterden semistrukturerade intervjuformen. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av samverkanoch stigma och vi har använt oss av hermeneutisk ansats. Valet av den hermeneutiskaansatsen är för att kunna tolka, förstå och förmedla upplevelser av olika fenomen. Studiensfokus är att få intervjupersonernas egna upplevelser av fenomenet samverkan. Vårt resultatvisar på hur samverkan mellan olika myndigheter och aktörer är avgörande för arbetet attförhindra återfall i brott i form av att återintegrera målgruppen in i samhället.

Sammanfattning Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av hur elever blir exkluderade på fritidshemmet samt vilka strategier pedagoger på fritidshemmet använder för att förebygga utanförskap. Studien utgår från tre frågeställningar som undersöker var exkludering sker och hur den manifesteras, hur pedagogerna arbetar för att identifiera utanförskap samt vilka pedagogiska strategier som används för att förebygga utanförskap. Metod I studien användes en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv. Studien utfördes genomnio semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar inom fritidsverksamheten. De valda respondenterna befann sig i skolor i västra Sverige. Studien utgick från ett strategiskt bekvämlighetsurval. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys där resultatet presenteras i olika teman med en narrativ struktur. Resultat Resultatet visar att elever med sociala svårigheter, diagnoser och elever som inte kan stanna i en lek under en längre period har en tendens att hamna i utanförskap. Resultatet visar även att exkludering mestadels sker i lärmiljöer där lärare inte är närvarande. Hur exkludering manifesteras visade sig vara främst genom att eleverna drar sig undan eller leker själva. Slutligen belyser resultatet även att närvarande lärare, styrda aktiviteter, stöttning och att arbeta med värdegrundsfrågor är viktiga pedagogiska strategier för att arbeta förebyggande gentemot utanförskap.

Angelica Hacksell & Dilnaz Abulkhariyeva “Vänskapens betydelse för barns identitetsupplevelse”: en litteraturanalys av utvald skönlitteratur som vänder sig till barn och berör ämnet vänskap. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolan årskurs 1–3, Svenska språket, Svenska, självständigt arbete inriktning F-3, grund-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys där vi undersöker tre utvalda skönlitterära böcker som på olika sätt berör vänskap. Syftet med uppsatsen är att i våra valda skönlitterära böcker undersöka hur vänskap skildras och hur dessa böcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer. Vi kommer att undersöka hur vänskap skildras och hur karaktärerna gestaltas. Resultatet av analysen visar att det finns skillnader och att det beror på om vänskapen skildras utifrån tjej- eller kill-perspektiv. Vänskapen skildras utifrån ett komplicerat perspektiv som innefattar en viss problematik i form av svek och avsaknad av gemenskap. Vi har även kommit fram till att våra valda böcker är relevanta ur ett didaktiskt perspektiv. Således att det kan vara ett viktigt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer samt att dessa böcker möjliggör en diskussion om komplexiteten kring vänskap.