No description available.

Musik har under alla tider fascinerat och upprört människor och fört personer både till himmelriken och mörkare platser. Musik kan påverka och binda samman människor, utveckla gemenskap och samhörighet, men kan musik även skapa ensamhet och utanförskap? Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några 11 - åringar upplever gemenskap och utanförskap i olika musiksammanhang och hur dessa upplevelser kan komma till uttryck. I undersökningen används en kvalitativ forskningsmetod där barnintervjuer och föräldraenkäter genomförts. Avsikten är att genom intervjuer, som baseras på det öppna samtalet med vissa förutbestämda frågor, få ta del av barnens livsvärld och undersöka vad som kan påverka ett barn i olika musiksammanhang. Resultatet visar att barnen i undersökningen upplever gemenskap genom musik, exempelvis genom konserter, att sjunga i kör, spela i rockband, att samtala om eller skicka musik till varandra. Dock visar resultatet att några av barnen har upplevt utanförskap på grund av sin musiksmak, eller i situationer där man inte fått dela sina kompisars upplevelser och därmed inte kan ”vara med i snacket”. Nyckelord: musik, gemenskap, utanförskap, barn, upplevelser

The aim of this study is to describe teenagers' experience of being diagnosed with cancer. A cancer diagnosis very dramaticaly changes the lives of a teenager and its relatives. Cancer is a loaded word that most people associate with death and the teenager and its relatives generally react with despair and anxiety towards. Adolescence is a very emotionally difficult period with many physical and psychological changes, and it is therefore particularly difficult to suffer from a serious illness like cancer during this period. The method used when conducting this study is qualitative content analysis of various blogs written by teenagers living with cancer and resulted in six categories. The result of this study shows that the analyzed teenagers have similar feelings and experiences, although they are described in various ways. Constant fear and living in uncertainty are considered to be particularly difficult. Teenagers who have cancer develope a different outlook on life and value small things differently. The teenagers included in this study have often felt alone in their situation and that no one understands them. Blogs have been used as a form of therapy where the teenagers can express their feelings. A nurse can inform and encourage patients to use blogs both in order to read about people in simular situations and also as a forum to express their own feelings.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt. Det innebär att deltagarnas ord och berättelser spelar den största roll i uppsatsens tolkningar.  I resultatet framkommer att integration handlar om lika rättigheter och möjligheter, jämlikhet, respekt samt acceptans bland olika sociala grupper i samhället. Samtidigt har jag kommit fram till att flyktingar upplever diskriminering, utanförskap samt känner att de befinner sig i en process av ovilliganpassning i samhället.

<p>Musik har under alla tider fascinerat och upprört människor och fört personer både till himmelriken och mörkare platser. Musik kan påverka och binda samman människor, utveckla gemenskap och samhörighet, men kan musik även skapa ensamhet och utanförskap?</p><p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några 11 - åringar upplever gemenskap och utanförskap i olika musiksammanhang och hur dessa upplevelser kan komma till uttryck.</p><p>I undersökningen används en kvalitativ forskningsmetod där barnintervjuer och föräldraenkäter genomförts. Avsikten är att genom intervjuer, som baseras på det öppna samtalet med vissa förutbestämda frågor, få ta del av barnens livsvärld och undersöka vad som kan påverka ett barn i olika musiksammanhang.</p><p>Resultatet visar att barnen i undersökningen upplever gemenskap genom musik, exempelvis genom konserter, att sjunga i kör, spela i rockband, att samtala om eller skicka musik till varandra. Dock visar resultatet att några av barnen har upplevt utanförskap på grund av sin musiksmak, eller i situationer där man inte fått dela sina kompisars upplevelser och därmed inte kan ”vara med i snacket”.</p><p>Nyckelord: musik, gemenskap, utanförskap, barn, upplevelser</p>

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom, ca 0,5% av befolkningen drabbas. Orsaken till sjukdomen är inte säkerställd. Sjukdomen behandlas med läkemedel, terapi och mycket omvårdnadsarbete. Människor med schizofreni lever med mycket ångest och rädsla. Även upplevelser av kaos och tappad verklighetsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att få en förståelse för hur det är att leva med schizofreni och därigenom uppmärksamma betydelsen av den vårdande relationen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på 9 vetenskapliga orginalartiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bestod av tre kategorier: Upplevelse av utanförskap,  Att leva i två världar och Upplevelse av vårdande relation. I resultatet framkom ett lidande som en följd av utanförskap, ensamhet, rädsla och smärta. Slutsatser: Människor med schizofreni lider oerhört mycket av sin sjukdom och av att vara utanför samhället. Vårdrelationen är av största betydelse för att uppleva välbefinnande. Människor med schizofreni strävar och längtar efter att kunna leva ett vanligt liv med familj, vänner och arbete. Som vårdpersonal är det viktigt att inte glömma alla människors lika värde.

Detta är en studie som är tänkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det görs genom att betrakta parkbänken som metonymisk utgångspunkt för att i de små processerna kunna se de stora. Parkbänkar är fysiska och symboliska markörer, både av stadens offentliga miljöer och vem/vilka som har rätten till staden. Studien är gjord utifrån en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Göteborg utifrån en kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av olika gestaltningar av hur den nya gatan kan komma att se ut, kommunala dokument och policys och en intervju med den ansvariga planeraren. Vidare bygger studien på en paneldebatt med deltagare från kommun, fastighetsägare, en journalist samt arkitekten bakom gestaltningarna. Analysen av empirin tyder på att kommersiella intressen kommer att färga den framtida Avenyn avsevärt. En tydlig konsekvens är parkbänkens öde. Kommunen visar inget intresse att följa sin egen policy kring antalet parkbänkar med hänvisning till kostnader och att det finns för lite plats i de centrala delarna av staden. Det finns en risk att det offentliga rummet blir en plats endast för vissa, en plats där det kommer att kosta att få vistas och blir otillgängligt för dem som inte har råd med en latté för att få rätten att sätta sig ner och vila. Ett slags skiktat offentligt rum där tillgången är villkorat utifrån vad och om man kan konsumera eller ej. Parkbänkens vara eller icke vara blir en symbol för vilket typ av samhälle vi vill ha. Ett offentligt rum med många bänkar signalerar öppenhet och integration medan en brist pekar på raka motsatsen.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse av före detta kriminellas upplevelser av utanförskap efter den tid som kriminell, samt om utanförskapet i så fall har skapat svårigheter att inte återfalla i en kriminell livsstil. Teorier som används i uppsatsen är Erving Goffmans teori om stigma, Howard Beckers teori om stämpling och Travis Hirschis teori om sociala band. Teorierna används för att förstå varför de före detta kriminella kan tänkas uppleva utanförskap och varför det kan upplevas som svårt att inte återfalla. Tidigare forskning tar upp olika former av utanförskap som kan existera hos före detta kriminella, men också om risken att återfalla i kriminalitet på grund av utanförskapet. För att besvara uppsatsens frågeställning har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra män som tidigare levt ett kriminellt liv. Slutsatsen är att männen upplever utanförskap i samhället trots att de inte längre lever ett kriminellt liv. Utanförskapet har varit påtagligast den närmsta tiden efter fängelsestraffet, men tre av de fyra männen upplever idag fortfarande utanförskap. Upplevelsen av utanförskap har även varit en faktor som gjort att deltagarna tidigare i livet har återfallit när de försökt komma ifrån den kriminella livsstilen. Slutsatserna går att koppla till samtliga teorier som används i uppsatsen. För vidare forskning kan utanförskap hos före detta kriminella studeras i livsloppsintervjuer, för att få en uppfattning över hur utanförskap har upplevts även innan och under den kriminella livsstilen. Om upplevelser av utanförskap hos före detta kriminella skiljer sig beroende på kön, etnisk bakgrund och socioekonomiska faktorer kan också vidare studeras. Uppsatsen visar att utanförskap upplevs och även hur, förslag på vidare forskning är därför även hur de före detta kriminella hanterar det upplevda utanförskapet.

Arbetslöshet påverkar många i samhället på olika sätt; du kanske känner någon som är arbetslös eller har varit det själv. Denna studie tar vara på hur arbetslösa kvinnor upplever sin arbetslöshet. Materialet består av svar i form av berättelser från en arbetslös vardagsliv, som människor skickat in på frågelistan Arbetslösa berättar vilken Nordiska museets arkiv gick ut med 1995 och som är lagrad i deras arkiv. Även om materialet är tjugofem år gammalt så kan det fortfarande säga mycket om hur arbetslösa upplever sin egen vardag. Uppsatsen har genus, klass och utanförskap som sin teoretiska utgångspunkt och visar på hur dessa tre perspektiv alltid samspelar och påverkar hur vardagslivet ser ut och vilka normer som genomsyrar berättelserna. Arbetslösheten påverkar vardagen för alla människor olika, men ändå finns ett par gemensamma teman och normer som en röd tråd igenom berättelserna. Mat, utseende, tid, familj och utanförskap är exempel på sådana uppsatsen tar upp.

Hiphop har under en längre tid fungerat som ett forum för individer att utrycka sitt motstånd mot politiska åtaganden samtidigt som det har fungerat som ett forum där olika identiteter skapas och uttrycks. Tidigare studier har bland annat visat att hiphop skildrar ämnen som rasism, etnicitet och kultur, någonting som i många fall ligger som grund till förtryck. Med utgångspunkt i det intersektionella perspektivet som belyser hur samhällets maktstrukturer formas och upprätthålls undersöker denna studie hur kategorierna etnicitet, hudfärg, kultur, klass och språk utrycks och förmedlas i samtida svensk hiphop. Studien syftar på att undersöka hur eventuella intersektioner som uppstår mellan dessa kategorier sammanfaller med identitetsskapande och utanförskap. För att undersöka hur detta kommer till uttryck anläggas en kritisk diskursanalys på tre svenska hiphoplåtar skapade av fyra aktuella artister i Sverige. Resultatet visar att den svenska hiphopen gestaltar olika typer av samhällshierarkier där kategorierna etnicitet, hudfärg, kultur, klass och språk ligger till grund för dessa. Det påvisades även att ens identitet är beroende av omgivningens syn på dessa kategorier samt deras roll i samhället, vilket kan leda till känslor av utanförskap. I det utanförskapet som utsatta individer upplever finnas i samhället blir hiphop en accepterande gemenskap där olika identiteter tillåts ta plats.