Barnfattigdom är ett viktigt ämne att belysa och prata kring. Denna studie syftar till att undersöka hur barn påverkas av att leva och växa upp i barnfattigdom, främst ur olika sociala aspekter. Barnfattigdom finns överallt, oavsett världsdel eller samhälle. Det är flertalet olika aktörer som arbetar med barnfattigdomsfrågor och de arbetar både varför sig och tillsammans på olika sätt. Denna studie avgränsar sig till barn i Norrbottens län och undersöks utifrån de teoretiska utgångspunkterna stigmatisering, marginalisering och utanförskap. Anledningen till den specifika avgränsningen ligger till grund för att barnfattigdom ofta forskats utifrån helhetsbegrepp och inte utifrån specifika områden i samhället. Studien är utformad som en litteraturstudie, där det empiriska materialet grundar sig på tidigare forskning kring ämnet. I och med avgränsningen i denna studie finns inslag av kvalitativ studie, i form av en intervju för att stödja studien gentemot barnfattigdom specifikt i Norrbotten. I studiens undersökning har det framkommit att barn som lever i fattigdom ofta upplever känslor som skam och utanförskap, vilket leder till att barn ofta försöker dölja sin ekonomiska situation genom att de välja att sjukanmäla sig från skolan vid exempelvis friluftsdagar eller andra sociala aktiviteter som kräver på ett eller annat sätt ekonomiska förutsättningar. Vidare har undersökningen visat på att det barnfattigdom har långvariga konsekvenser som även påverkar barnet i ett senare skeende i livet.

A central problem with social science concepts is the process in which a theoretical concept gets translated into a more concrete element, and after that, an empirically valid concept. Because of the abstract nature of theoretical concepts there needs to be clear definitions of a concept. At least to the extent that the concept intends to explain empirical phenomena. In this paper the concepts of social marginalization, social exclusion and social alienation will be investigated with the theoretical assumption that a concept can be divided into (1) a basic theoretical element, (2) a constitutive element and (3) an operational indicator. After a review of different versions of the concepts in question, the paper examines the commonalities and differences between the concepts. As the concepts differ, the theoretical structure differs. After an analysis of the different concepts, the paper formulates a series of central commonalities and differences among the concepts. The first dimension has to do with the difference between an individual and structural viewpoint of the concepts. The individual aspects can in turn be divided into material and psychological aspects of the concept. The structures can be divided into economic, social and political dimensions. Another central point of the paper has to do with the absence of a clear boundary between what is necessarily a part of the concept and what is not. If A and B are apart och the more abstract concept C, there needs to be a clear statement about the question if C can still exist if only A or B exist. The alternative definitional path is to state that C exist only in circumstances when A and B exist simultaneously.

Denna uppsats är resultatet av en undersökning av två verksamheter som valt att använda ett icke-formellt verktyg för att synliggöra, erkänna och dokumentera lärande. Utgångspunkten i undersökningen har varit en önskan att pröva om kunskaper om arbetsliv och erfarenheter från arbetsliv är möjliga att synliggöra, erkänna och dokumentera med liknande status och kvalitetssäkring som inom det formella utbildningssystemet. Studien bygger på intervjuer med elever, deltagare och handledare på ett introduktionsprogram med handelsinriktning på gymnasiet samt på ett program i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd. Gemensamt för målgruppen av ungdomar och unga vuxna i undersökningen var att de hade låg eller bristfällig utbildningsnivå samt att de riskerade att etableras i ett utanförskap. Undersökningen visar att det verktyg som använts visar bygger på en systematik som bidrar till att skapa en tydlig och pedagogisk lärandesituation samt ett arbetssätt som bidrar till en kvalitetssäkrad dokumentation. Den kompetens som deltagarna tillgodogjort sig visade sig även öka matchningsmöjligheterna på arbetsmarknaden. Verktygets etablering i samhället visade sig i undersökningen vara den svagaste länken i användandet. Verktyget upplevdes inte som tillräckligt kommunicerat och känt vilket var till elevernas nackdel. Kvalitetssäkringen visade brister inte minst vad gäller hanteringen av deltagarnas intyg över erhållet lärande. Trots goda resultat visade det sig också vara svårt för ansvariga tjänstemän att motivera kostnaden för användandet. Resultatet bör vara intressant för verksamheter som har tankegångar runt en integrativ syn på lärande samt om formella, icke-formella och informella verktyg för att synliggöra och erkänna lärande kan verka i symbios för att öka tillgången till det livslånga lärandet.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det betyder att vara ensamstående mamma samt vilka svårigheter dessa möter i ett konsumtionssamhälle. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vad innebär det att vara ensamstående mamma och hur påverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur är det att hushålla med låga inkomster som ensamstående och utföra omsorgsarbete och ge det bästa för barnens välbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstående mödrar och uppsatsens huvudfrågor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstående mödrar får avstå från exempelvis sociala aktiviteter med sina vänner på grund av deras låga inkomst, men även hur de prioriterar deras barn framför sig själva. Andra utmaningar som ensamstående mödrar möter är exempelvis hur samhället ser på dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas. Genom att analysera resultatet med Baumans teoriom konsumtion, Björkemannens teori om utanförskap och Giddens teori om sociala förändringar och media visade sig att ensamstående mödrar är en av de mest utsatta grupper i ett konsumtionssamhälle på grund av deras lågavlönade arbetspositioner. Fast ensamstående mödrar får underhållsbidrag menar de att det inte täcker hela ansvaret för ett barn.

Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala relationer med fokus på lekens betydelse utifrån barnens perspektiv ser ut på två olika verksamheter i södra Sverige. Syftet definierades utifrån våra tre frågeställningar där vi som sagt har utgått från barnens perspektiv för att se vad de ansåg och tänkte om begrepp som gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Den forskningsmetoden vi använde oss av var kvalitativ data där intervjuer stod i fokus. Sammanlagt valde vi ut 10 barn från två olika verksamheter som fick ställa upp på intervjun. Barnens svar vi fick utifrån intervjuerna spelades in för att sen kunna transkribera, kategorisera och analysera. Studiens resultat visade att majoriteten av barnens svar hade delade åsikter och tankar om gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Barnen lät positiva till större grupper och blandade kön när det kom till gemenskapen. När det kom till utanförskap var barnens svar vänliga och omtänksamma då de alltid försökte tänka på hur andra barn i närheten mådde och hade det på fritidshemmet. Studien visar att med hjälp av leken skapar barnen nya vänner och sociala relationer överlag.

En analys av Patti Smiths lyrik med utgångspunkt av en närläsning i den centrala tematiken död och utanförskap.

Mobbning har i skolan varit ett omtalat ämne, men är fortfarande relativt oforskat i förskolesammanhang. Studiens syfte är att få en inblick i förskolepedagogers syn på mobbning och dess förekomst i svenska förskolor. Genom en kvantitativ forskningsansats genereras ett resultat som bland annat visar att pedagoger uppfattar att mobbning förekommer i förskolor och kan förekomma redan hos treåringar. Studiens slutsats är att mobbning i förskola är ett angeläget ämne som bör kompletteras med utbildning som stärker pedagogernas självförtroende kring mobbningsförebyggande arbete.

Efter att ha arbetat i skolverksamheter under sex år upplever jag en ökad ohälsa hos barn och ungdomar. Jag, som lärare inom idrott och hälsa ser att hälsa i undervisningen får lite utrymme. Begreppet hälsa har olika betydelser hos både lärare och elever och är också svårtolkat. Trots att skolan ska bygga på gemenskap så ser jag också ett utanförskap växa fram i skolans värld. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs fyra till sex har om begreppet hälsa. Syftet är också att undersöka vilka uppfattningar eleverna har om hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Resultatet av studien grundar sig på endast elevers egna uppfattningar genom intervjuer som genomfördes. Jag som är lärare i ämnet idrott och hälsa vill bli medveten om hur elever i mellanstadiet uppfattar hälsa och undervisning om hälsa. Det för att vidare kunna sprida kunskaper om betydelsen av hälsa till elever i framtiden.

Syftet med studien var att öka kunskapen om föräldrars förståelse av mobbning, genom att utifrån tidigare forskning som inkluderar kontext och sociala grupprocesser beskriva tolka och förstå hur föräldrar uppfattar fenomenet. Urvalet bestod av sex föräldrar som alla hade barn i mellanstadiet. Metoden som användes för datainsamling var halvstrukturerade intervjuer och analysen och kodningen av materialet var inspirerad av ett hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att mobbning, enligt föräldrarna, var alla handlingar som uppfattades som mobbning av motparten. Mobbning skedde främst i övergången i tonåren när barnet gick från barn till vuxen vilket bidrog med en identitetskris som resulterade i en osäkerhet och dålig självkänsla hos barnet. Identitetskrisen som barnet upplevde var en produkt utav antingen en omogenhet, samhällets och vuxnas krav eller en kombination av båda. Osäkerheten och rädslan var även den främsta anledningen till att någon mobbade, blev mobbad eller stod med som åskådare. Vilket i sin tur grundade sig i antingen en medfödd personlighet hos barnet eller i ett beteende som ett resultat av barnets fostran och uppväxt. För att bli kvitt denna osäkerhet och rädsla använde sig barnen av gruppen för att skapa makt, tillhörighet och identitet. Tillhörigheten påverkades utav de normer som rådde, först och främst i gruppen men också i samhället. Att någon avvek från normen kunde starta mobbning men behövde inte alltid vara en orsak. Föräldrarna vägde in alla typer av mobbning och tog även med flera aspekter till varför mobbning sker så som sociala och kulturella dimensioner. Föräldrarna kunskap om mobbning som en social process i en grupp var till viss del begränsad, där mobbning främst ansågs vara en isolerad händelse grundade i personlighet, uppväxt eller samhällsfaktorer snarare än som ett resultat av ett relationsarbete.

Detta arbete har tagit upp frågor om mobbning i förskolan. Syftet med studien var att undersöka hur tio förskollärare definierar mobbning, hur man identifierar barn som utsätts för mobbning och på vilket sätt man kan motverka det i förskolan. Undersökning genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med ljudupptagning av samtliga berörda förskollärare. I resultatet framgick det att förskollärarna angav en variation av begreppet mobbning. I studien framträder både likheter och skillnader mellan förskollärarnas beskrivningar av mobbning. En del förskollärare angav att mobbning kan komma till uttryck i fysisk, psykisk och verbal form. Andra förskollärare uppgav att mobbning innebär att frysa ut andra och att man systematiskt utsätts för kränkande ord samt kränkande fysiska.