Studiens syfte är att undersöka förskollärares arbete med barns sociala samspel, utveckling och lärande genom leken. För att kunna ta del av förskollärares arbetsmetoder användes semistrukturerade intervjuer. Studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och i studien intervjuades åtta förskollärare från fem olika förskolor. Resultatet visar att lek och socialt samspel har en stor inverka på barns utveckling och lärande och är grunden till barns välmående. Studiens resultat visar även om vikten av förskollärarens förhållningssätt och närvaro i barns lek för att förebygga och motverka utanförskap bland barnen. Förskollärarna har använt olika arbetssätt för att stödja och stimulera barns sociala samspel.

I dagens samhälle går nästan alla barn i åldern 1–5 år i förskolan. Det innebär att de kommer möta många andra individer från olika kulturer och sammanhang under deras vardag. Förskollärares ansvar i detta blir att utforma verksamheten till en trygg, inbjudande och inkluderande plats där alla barn ska känna ett sammanhang och samhörighet. Syftet med studien är att öka kunskapen kring förskollärares beskrivningar av barns kamratkulturer, vilket i sin tur ska öka främjandet av barns goda relationer. Detta har undersökts utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer av förskollärares beskrivningar varit ledande. Resultatet visar att förskollärarna har en medvetenhet om betydelsen av barns goda relationer och att deras agerande som demokratiska förebilder är bärande i det. Det framkommer även att delaktighet och närvaro är två viktiga aspekter som inte kan uteslutas för att kunna bidra till barns goda relationer. Vår slutsats blir att förskollärare har en betydande roll när det gäller barns relationsskapande och att deras förhållningssätt väger tungt i hur barn formas.

Studien behandlar vare sig en stigmatiserad grupp av människor i vårt samhälle med ett brottsregister blir utsatta för diskriminering vid etablering på arbetsmarknaden. Syftet är att få en insikt i tidigare dömdas möjligheter till anställning ur ett arbetsgivarperspektiv genom att undersöka hur arbetsgivare motiverar utdrag ur belastningsregistret, samt vilka riskbedömningar som ligger till grund för dessa utdrag. För att bli bekanta med problemområdet har vi studerat tidigare forskning kring vårt ämnesområde som främst berör ökningen av utdragen ur belastningsregistret, vilket har medfört svårigheter gällande etableringen på arbetsmarknaden. Vi har även använt oss utav tidigare forskning som påvisar en social uteslutning bland tidigare dömda, som följd till begränsningen till en eventuell anställning. Studien utgår utifrån en kvalitativ metodik där vi har intervjuat sex arbetsgivare. Det empiriska materialet från intervjuerna redogörs först i vårt resultat, för att senare kunna analysera det i vår diskussions del genom ett samspel mellan teori, empiri och tidigare forskning, men även genom en koppling till syfte och frågeställningar. Teorin vi valt att använda oss utav är Erving Goffmans stigma som förklarar hur vi människor stigmatiserar en person efter en oönskad egenskap som är olik en själv. Detta kopplas till stämplingsteorin av Howard Becker som behandlar huruvida vi sätter etiketter på specifika människor. Vidare har vi behandlat teorin social uteslutning och Michael Foucaults definition av makt och kontroll i relation till vår studie. Genom studien har det framkommit att arbetsgivare inte är emot att anställa en arbetssökande med ett brottsregister i så stor mån som vi tidigare trott. Det har även framkommit att allt ansvar för en anställning inte ligger hos arbetsgivaren utan att den tidigare dömda själv har en stor möjlighet att påverka beslutet. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Bakgrund: I den sociala leken använder barnen sig av olika förhållningssätt till sina kamrater. Inom leken skapar barnen kamratrelationer som även kan präglas av makt och utanförskap. Barns lek, kamratrelationer, makt och utanförskap är delar som behandlas i avsnittet bakgrund.Syfte: Stor del av barnens vardag spenderas i förskolan. Därför blev vi intresserade av att undersöka barns kamratrelationer i leken på förskolan.Metod: Vi har använt oss utav den kvalitativa forskningsmetoden. I vår undersökning har vi använt observationer som forskningsmetod. 26 barn från två olika förskolor har medverkat i våra observationer.Resultat: Utifrån våra observationer har vi sett hur barn förhåller sig till sina kamrater i leken. Vi såg hur barnen försökte hitta vägar in i en pågående lek. I barnens lekar framkom det också maktpositioner mellan barnen. I dessa lekar såg vi hur barn med en högstatus roll kunde styra sina kamrater och lekens utformning, för att inte riskera att förlora sin höga status. Maktpositionerna visade sig också leda till avvisning och utanförskap för en del barn. Vilket visade lekens negativa sida i våra observationer.

BAKGRUND: Begreppet lek är ett väldigt stort område och vi har därför valt att begränsaoss till låtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta någon form av makt och utanförskap så därför går vi närmare in på ämnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi även för den tidigare forskning som gjorts inom ämnena låtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lärande och utveckling.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av låtsasleken på förskolan.METOD: Vår forskningsmetod består av observationer som vi har utfört på två olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt. Vi har bedrivit våra observationer utifrån den kvalitativa metoden.RESULTAT: I våra observationer förekom det maktkamp till en viss grad där barn somansågs ha en hög status lättare fick bestämma lekens regler medan barn utanför lekgruppen hade det svårare att ansluta sig till de andra barnen. Vi fick även inblick i hur barnen organiserar sina egna lekar och samspelar med varandra. Vi såg att vissa barn organiserade sina lekar utefter sina egna erfarenheter.

This thesis is about how the library can help immigrants integrate into theswedish society. By studying leading documents of the libraries in Malmö,Stockholm and Umeå in search for how the relate to work consideringimmigrants and integration I have studied the library as a bridge betweenbeing included and excluded in the society. The thought is that the libraryopens the door to new worlds both for immigrants and born swedes toobtain knowledge about a culture different from their own.In my thesis I reached the conclusion that library on a day to day basisworks with the integrationprocess for immigrants. Although the leadingdocuments should evolve since they show gaps and seem somewhatmisguiding in their presentation of the libraries function. The librariesshould work more with analysis of the environment that they are active in sothat they are more individualized for the people around it. They should alsoprovide activities that shows more of the swedish society for those whomight come from another cultural environment, and this should be availableon their on language. / Program: Bibliotekarie

Syfte med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur pedagoger i förskolan arbetar för att stötta barnen i sociala relationer och därigenom förebygga utanförskap. Studien har en kvalitativ ansats och metoden som användes för att undersöka detta var nio semistrukturerade intervjuer med tre verksamma specialpedagoger, fem förskollärare samt en utbildare av sociala tjänstehundar. I studien har vi valt att ta stöd från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt har en stor påverkan på barns sociala relationer. Vidare kan vi dra slutsatsen att det finns flera arbetssätt för att stötta barn i socila relationer och fadderhunden är en av dem.

<p> </p><p>Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förståelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stämplad av samhället som en avvikare. Studien koncentreras till människor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges lagar och som har klassats av samhället som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras på de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med åtta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats på tematiskt strukturerade frågor för att hålla samtalet kring syftet.  Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i två olika idella organisationer som arbetar stödjande för människor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet. Resultatet består i sex olika teman som beskriver det karaktäristiska i upplevelsen av detta fenomen. Dessa teman är: <em>Villkor under uppväxten, det "normala", Resurser och krav, Gemenskap och tillhörighet, Utanförskap och yttre attribut och Självkänsla</em>. Ett av dessa teman utgör en möjlig essens och handlar om resurser och krav kring de möjligheter till hjälp som Sverige erbjuder människor med denna typ av problematik. Hjälp som finns men inte fördelas rätt.</p>

<p>Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultatet visade att många anhöriga kände utanförskap och nedsatt delaktighet i omvårdnaden. Missnöje hos anhöriga gällande kommunikation med personalen gav känsla av otrygghet och frustration. Flera studier kunde styrka att majoriteten anhöriga upplevde en stor brist gällande information, stöd och utbildning. Anhöriga hade negativa synpunkter gällande sekretessen och organisationen inom psykiatrin. Det var positivt med information för personal gällande stöd och utbildning. Personalen ville förbättra anhörigas situation, vilket upplevdes svårt då det krävs stora förändringar, mer tid och förbättrad ekonomi. Anhöriga kände sig avvisade av personalen och organisationen. Anhörig som personal önskade förändring. Samhällets attityder behöver ändras gentemot psykisk sjukdom och politiker borde satsa mer på psykiatrin.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.</p><p>Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.</p><p>Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem.</p>