<p>Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.</p><p>Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.</p><p>Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem.</p>

<p>Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan uppfattade fenomenet mobbning, hur de definierade begreppet och om det förekom. Arbetet är uppbyggt kring litteratur och forskning i ämnet. Det finns mycket litteratur och tidigare forskning av fenomenet mobbning inom skolans värld. Förekomst av mobbning i förskolan är inte beskrivet lika mycket i litteraturen.</p><p>I vår studie använde vi oss av en fenomenologisk ansats. Med hjälp av den var syftet att se om mobbning förekom inom förskolan och hur det visade sig. Vi ville att pedagogerna skulle beskriva fenomenet utifrån sin egen upplevelse. Det var inte helt lätt att låta bli att tolka informationen men vi har försökt att återge resultatet så som det framstod i intervjuerna utan att lägga in egna tolkningar.</p><p>Intervjuerna genomfördes med yrkesverksamma pedagoger i två storstadskommuner. På fyra förskolor intervjuades totalt åtta pedagoger. Syftet med studien var att ta reda på om pedagoger i förskolan ansåg att fenomenet förekom och hur man arbetade förebyggande mot mobbning. Detta ledde till våra frågeställningar: Anser pedagogerna att mobbning förekommer i förskolan? Benämner man utanförskap och uteslutning som mobbning? Hur arbetar man för att motverka och förebygga utanförskap och uteslutning? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar.</p><p>Resultatet pekar på att begreppet mobbning var för laddat att använda i förskolan. Den dokumenterade kunskapen som har framkommit genom forskning betraktar mobbning som ett skolfenomen. Ett fenomen som framträder först i skolbarnens livsvärld. Begreppet, eller snarare ordet mobbning måste lyftas och diskuteras mer än vad det gör anser vi. Vad är skillnaden mellan mobbning och utanförskap och uteslutning ?</p><p>Likabehandlingsplanerna på förskolorna var inte förankrade hos pedagogerna. De var inte ett levande verktyg i verksamheterna. Likabehandlingsplanerna är ett redskap för att skapa en miljö fri från kränkningar.<strong></strong></p>

<p>"Mobbing" i förskolan är ett relativt outforskat område om man jämför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta så uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förståelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frågan är om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" på förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar på förskolan, vad är det då? Och om det inte är mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi då använda oss av? I studien används ordet kränkande behandling i samband med mobbing då det inte är helt klart om det finns eller inte i förskolans värld.</p><p>För att få fram kvalitativ data har intervjuer och observationer använts i studien. Med hjälp av intervjuer och observationer har kränkande behandlingar studerats, diskuterats och analyserats. En slutsats i undersökningen var att förskolans miljö, barns många relationer och pedagogernas inverkan hade en stor betydelse när det gällde "mobbing/ kränkande handlingar i förskolan. Det framgick även att makt var en viktig faktor i samband med mobbing. Etnicitet och att överhuvudtaget vara annorlunda innebar en ökad risk för att bli utsatt för mobbing/kränkande handlingar visade studien.</p>

<p><em>We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes. Technology of the future will be equally undesirable for tomorrow's elderly as today's technology is undesirable for today’s elderly.</em></p><p><em>This research report looks at how to find a way to get those who involuntary find themselves in digital isolation to get an entry to digital use and become part of the digital society. The report makes use of the Technology Acceptance Model (TAM) and Senior Technology Acceptance & Adoption Model (STAM), models developed to predict whether users will accept or reject a system, to find out how you may be able to get users to want to use and learn a system.</em></p><p><em>In a study reminiscent of an experiment in which four participants with low experience in IT use has been testing a simple Content Management System (CMS), and started to use IT in their work, this report concludes that there are tendencies showing that workplace could be an interesting entrance when you are trying to create an interest in IT and digital technology in those who are in the digital exclusion.</em></p>

<p>Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet.</p><p>Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl.</p><p>KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad.</p><p>Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.</p><p>Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet. Vidare ger översikten en klar bild av att Sverige rent allmänt är på väg att lämna den generella bostadspolitiken mot en mer selektiv sådan. Det innebär i sig att det som varit en av de bärande delarna i den svenska välfärdsmodellen är på väg att raseras. I detta är KD delaktig genom de bostadspolitiska idéer man för fram. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är ett tecken, motviljan mot allmännyttans hyresreglerande roll en annan.</p><p>KD har ett relativt tydligt inslag av välgörenhetstänkande i sin bostadspolitik och man poängterar de selektiva inslagen man vill införa i förhållande till den politik som råder idag. Vad som inte framgår av det politiska materialet, men väl av det som framkommer i den bostadspolitiska översikten är att det under framförallt 1990-talet har varit den dåvarande borgerliga regeringen som format den politik som sedan verkställs av socialdemokrater. Motivet att bryta utanförskapet genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter verkar vara sekundärt, men i den politiska retoriken lyfts det fram som det primära. I stället menar jag att det handlar om att KD vill minska statens inblandning i bostadspolitiken och syftet är att reducera statens och kommunernas inblandning på bostadsmarknaden så mycket som möjligt.</p><p>Jag menar också att KD:s politiska retorik med betoning på människovärde, etik och moral förvillar och bakom detta döljer sig en vilja att reducera den svenska välfärdsmodellen sådan den sett ut de senaste decennierna. Att angripa bostadspolitiken är ett grundskott som får långt vidare konsekvenser än utförsäljningen av allmännyttan.</p><p>Jag menar att utanförskapets uppkomst ser ut att hänga samman med huruvida bostadspolitiken är dualistisk, liberal och selektiv eller enhetlig, socialdemokratisk och generell. I det förstnämnda finns en större grogrund för utanförskap och möjligheterna att förändra och bryta det är små. Därför ser jag inte att en omvandling mot bostadsrätter har någon större effekt på att bryta utanförskapet så länge bostadspolitiken följer den nu inslagna vägen. Jag menar att både diagnosen och behandlingen mot hur utanförskap uppkommer och hur det bryts, som Kristdemokraterna framställer det, är i grunden felaktigt.</p>

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan uppfattade fenomenet mobbning, hur de definierade begreppet och om det förekom. Arbetet är uppbyggt kring litteratur och forskning i ämnet. Det finns mycket litteratur och tidigare forskning av fenomenet mobbning inom skolans värld. Förekomst av mobbning i förskolan är inte beskrivet lika mycket i litteraturen. I vår studie använde vi oss av en fenomenologisk ansats. Med hjälp av den var syftet att se om mobbning förekom inom förskolan och hur det visade sig. Vi ville att pedagogerna skulle beskriva fenomenet utifrån sin egen upplevelse. Det var inte helt lätt att låta bli att tolka informationen men vi har försökt att återge resultatet så som det framstod i intervjuerna utan att lägga in egna tolkningar. Intervjuerna genomfördes med yrkesverksamma pedagoger i två storstadskommuner. På fyra förskolor intervjuades totalt åtta pedagoger. Syftet med studien var att ta reda på om pedagoger i förskolan ansåg att fenomenet förekom och hur man arbetade förebyggande mot mobbning. Detta ledde till våra frågeställningar: Anser pedagogerna att mobbning förekommer i förskolan? Benämner man utanförskap och uteslutning som mobbning? Hur arbetar man för att motverka och förebygga utanförskap och uteslutning? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet pekar på att begreppet mobbning var för laddat att använda i förskolan. Den dokumenterade kunskapen som har framkommit genom forskning betraktar mobbning som ett skolfenomen. Ett fenomen som framträder först i skolbarnens livsvärld. Begreppet, eller snarare ordet mobbning måste lyftas och diskuteras mer än vad det gör anser vi. Vad är skillnaden mellan mobbning och utanförskap och uteslutning ? Likabehandlingsplanerna på förskolorna var inte förankrade hos pedagogerna. De var inte ett levande verktyg i verksamheterna. Likabehandlingsplanerna är ett redskap för att skapa en miljö fri från kränkningar.

"Mobbing" i förskolan är ett relativt outforskat område om man jämför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta så uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förståelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frågan är om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" på förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar på förskolan, vad är det då? Och om det inte är mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi då använda oss av? I studien används ordet kränkande behandling i samband med mobbing då det inte är helt klart om det finns eller inte i förskolans värld. För att få fram kvalitativ data har intervjuer och observationer använts i studien. Med hjälp av intervjuer och observationer har kränkande behandlingar studerats, diskuterats och analyserats. En slutsats i undersökningen var att förskolans miljö, barns många relationer och pedagogernas inverkan hade en stor betydelse när det gällde "mobbing/ kränkande handlingar i förskolan. Det framgick även att makt var en viktig faktor i samband med mobbing. Etnicitet och att överhuvudtaget vara annorlunda innebar en ökad risk för att bli utsatt för mobbing/kränkande handlingar visade studien.

Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anställda i restaurangbranschen upplever den rådande alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervägande del av de anställda inom restaurangbranschen har problematiska eller åtminstone riskfyllda alkoholvanor. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur individerna som själva arbetar inom branschen förhåller sig till alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod där fem anställda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda på hur de anställdas syn och attityder ser ut i förhållande till alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde någon form av konsekvens för de som har en avvikande syn. Resultatet visar att samtliga fem respondenter har relativt liknande upplevelser. De upplever att alkoholkonsumtionen minskat på arbetsplatsen de senaste tio åren, men att det i viss mån fortfarande finns problem att ta tag i, speciellt inom vissa grupper. Vi har dragit slutsatsen att det finns en del problematik kring alkohol och att de som inte passar in hamnar utanför eller väljer att byta arbetsplats. Men att denna konsekvens inte upplevs som ett problem hos respondenterna då de själva befinner sig i kulturen och att de delar de normer som ter sig som det "normala". Men också att det överlag verkar vara en positiv förändring i rullning, det blir bättre genom att man fokuserar mer på yrket och inte på att konsumera alkohol.

Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet. Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl. KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad. Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag. Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet. Vidare ger översikten en klar bild av att Sverige rent allmänt är på väg att lämna den generella bostadspolitiken mot en mer selektiv sådan. Det innebär i sig att det som varit en av de bärande delarna i den svenska välfärdsmodellen är på väg att raseras. I detta är KD delaktig genom de bostadspolitiska idéer man för fram. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är ett tecken, motviljan mot allmännyttans hyresreglerande roll en annan. KD har ett relativt tydligt inslag av välgörenhetstänkande i sin bostadspolitik och man poängterar de selektiva inslagen man vill införa i förhållande till den politik som råder idag. Vad som inte framgår av det politiska materialet, men väl av det som framkommer i den bostadspolitiska översikten är att det under framförallt 1990-talet har varit den dåvarande borgerliga regeringen som format den politik som sedan verkställs av socialdemokrater. Motivet att bryta utanförskapet genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter verkar vara sekundärt, men i den politiska retoriken lyfts det fram som det primära. I stället menar jag att det handlar om att KD vill minska statens inblandning i bostadspolitiken och syftet är att reducera statens och kommunernas inblandning på bostadsmarknaden så mycket som möjligt. Jag menar också att KD:s politiska retorik med betoning på människovärde, etik och moral förvillar och bakom detta döljer sig en vilja att reducera den svenska välfärdsmodellen sådan den sett ut de senaste decennierna. Att angripa bostadspolitiken är ett grundskott som får långt vidare konsekvenser än utförsäljningen av allmännyttan. Jag menar att utanförskapets uppkomst ser ut att hänga samman med huruvida bostadspolitiken är dualistisk, liberal och selektiv eller enhetlig, socialdemokratisk och generell. I det förstnämnda finns en större grogrund för utanförskap och möjligheterna att förändra och bryta det är små. Därför ser jag inte att en omvandling mot bostadsrätter har någon större effekt på att bryta utanförskapet så länge bostadspolitiken följer den nu inslagna vägen. Jag menar att både diagnosen och behandlingen mot hur utanförskap uppkommer och hur det bryts, som Kristdemokraterna framställer det, är i grunden felaktigt.

Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultatet visade att många anhöriga kände utanförskap och nedsatt delaktighet i omvårdnaden. Missnöje hos anhöriga gällande kommunikation med personalen gav känsla av otrygghet och frustration. Flera studier kunde styrka att majoriteten anhöriga upplevde en stor brist gällande information, stöd och utbildning. Anhöriga hade negativa synpunkter gällande sekretessen och organisationen inom psykiatrin. Det var positivt med information för personal gällande stöd och utbildning. Personalen ville förbättra anhörigas situation, vilket upplevdes svårt då det krävs stora förändringar, mer tid och förbättrad ekonomi. Anhöriga kände sig avvisade av personalen och organisationen. Anhörig som personal önskade förändring. Samhällets attityder behöver ändras gentemot psykisk sjukdom och politiker borde satsa mer på psykiatrin.