Bakgrund: En procent av den svenska befolkningen får någon gång i livet diagnosen schizofreni. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättningar som påverkar det dagliga livet. Det kan vara svårt att förstå upplevelsen av att leva med schizofreni. Det finns positiva symtom som rösthallucinationer och vanföreställningar, det finns även negativa symtom som viljelöshet, apati och osocialt beteende. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med schizofreni. Metod: Litteraturstudie baserad på sexton kvalitativa artiklar. Resultat: Åtta kategorier erhölls utifrån analys av personers upplevelser av att leva med schizofreni, utöver detta identifierades utanförskap som ett övergripande tema. Diskussion: Utanförskapet berodde på en oförstående omgivning som i sin tur delvis berodde på stigmatisering av personer med schizofreni. Personer med schizofreni valde att isolera sig vilket delvis kunde bero på ekonomiska svårigheter. Sjuksköterskan kan vara en viktig del i att personer med schizofreni återhämtar sig och kan bryta upplevelsen av utanförskap. Slutsats: Vid omvårdnaden av personer med schizofreni kan det vara avgörande att sjuksköterskan är medveten om och arbetar aktivt för att bryta det upplevda utanförskapet. Denna studie kan vara en påminnelse om vilka områden som sjuksköterskan kan beakta vid omvårdnaden av personer med schizofreni.

Under vuxenlivets tidiga perioder förväntas ungdomar ta sina första självständiga beslut, något som innebär en stor förändring i mångas liv. Unga vuxna med psykisk ohälsa och/eller utanförskap är vid denna tidpunkt ofta i behov av stöd från olika samhällsaktörer. Denna uppsats undersöker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samhällsaktörer. Uppsatsen undersöker om (och i sådana fall, hur) deltagarnas upplevelser inom ramen för projektet kan uppfattas i termer av empowerment. Resultaten från fem djupgående intervjuer med deltagare i Tierpsmodellen 2.0 visar att projektet har upplevts som en bidragande faktor till en ökad självkänsla, något som sedan har kommit till uttryck genom en ökad vilja till att skapa ordning i livet. Respondenterna upplever att uttryck för denna empowerment syns i deras nyvunna förmåga till att söka efter sysselsättning men även inom en rad andra livsdimensioner. Bland dessa dimensioner framgår det att deltagarna också har utvecklat empowerment inom aspekter som vardagen, fritiden, hälsan och sociala relationer. Belysandet av empowerment och dess påverkan på flera livsdimensioner hos unga vuxna med psykisk ohälsa och/eller utanförskap utgör ett bidrag till tidigare forskning som mestadels har fokuserat på aspekter som sysselsättning.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsfödda mödrars personliga erfarenheter och upplevelser av livet som student och ensamstående förälder. Vi ville få svar på hur mödrar med invandrarbakgrund upplever att vara ensamstående förälder och studenter och hur mödrarna uppfattar att deras barn påverkas av familjens livssituation. Vårt teoretiska ramverk utgår främst från Erving Goffmans teorier om stigma och det dramaturgiska perspektivet samt Trost & Levin och Angelöw & Jonssons rollteorier. Tidigare forskning, som används till denna studie, är forskning som berör den ensamstående och studerande moderns aktuella livssituation och som bygger på dialoger kring rollerna och dess avvikelser. Studiens slutsats visar att våra intervjupersoner upplever en press i sin aktuella livssituation och att barnen berörs av mödrarnas livssituation samt att mödrarna ömsesidigt också berörs av barnets situation. Dessutom bidar deras aktuella livssituation till upplevelser av utanförskap då deras förhållanden att vara ”ensamstående samtidigt som student med invandrarbakgrund” anses vara avvikande från samhällets normer och värderingar för våra intervjupersoner. Vi tillämpade en kvalitativ forskningsansats där sammanlagt åtta ensamstående och studerande mödrar med invandrarbakgrund intervjuats utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Med utgångspunkt i ett centralt feministteoretiskt koncept; intersektionalism kan framtida forskning undersöka hur de olika egenskaperna som deltagarna karaktäriseras av samvarierar med varandra och vidare hur dessa egenskaper tillsammans kan leda till social exkludering.

Denna studie syftade till att undersöka hur utanförskap skildras i skönlitteratur för barn. För att undersöka skildringen av utanförskap användes tre forskningsfrågor som studerade utanförskapets orsaker, karaktärer samt lösningar och lärdomar. En kvalitativ textanalys genomfördes av fem barnböcker för åldrarna 9-12 år. Litteraturen som analyserades var Balladen om en bruten näsa, Billie: avgång 9:42 till nya livet, Klaras hemlighet, Om jag får stanna och Under samma himmel. Arbetet utgick från ett biblioterapeutiskt perspektiv, vilket innebär att litteratur används som ett verktyg i samtal mellan barn och vuxna för att lösa och bearbeta svåra situationer. I denna studie användes den del av biblioterapi som syftar till att finna lämplig litteratur för samtal, i detta fall inom utanförskap. Studien resulterade i att samtliga analyserade böcker uppfyllde alla de kriterier inom det biblioterapeutiska urvalet, och kan därför användas i ett sådant syfte. Analysen visade på att vanliga orsaker till utanförskap var brist på goda familjerelationer och att den utsatta karaktären var nyinflyttad eller hade flyktingbakgrund. Vid karaktärsanalysen uppmärksammades vuxna som hjälpare, samt att det ibland fanns utsättare som förstärkte utanförskapet. De vanligaste lösningarna och lärdomarna var att karaktärerna vågade vara sig själva, försökte påverka sin situation och berättade för en vuxen om situationen.

Interkulturalism och dagens skola / Interculturalism and school of today

AbstractStudiens övergripande syfte är att undersöka hur barn och pedagoger ser på Kamratskap och dess betydelse i förskolan. Med utgångspunkt i läroplanen för förskolan (1998, reviderad 2010), vilken lyfter vikten av att pedagoger har en god förmåga att se och förstå samspelet mellan barnen i gruppen, har studiens syfte formats. Det empiriska materialet består av barnens egna berättelser och upplevelser kring temat kamratrelationer, samt lyfter fram pedagogernas tankar och resonemang kring barnens utsagor.I mötet med 12 barn i åldern 3-6 har vi använt fokusgrupper. I fokusgrupperna använde vi oss av handdockorna Valpen och Snigeln som barnen pratade till och med om kamratskap. Genom fokusgrupperna har vi kunna besvara frågan om hur barnen resonerar kring kamratskap. Deras tankar har använts för att samtala med tio pedagoger med olika bakgrund både när det gäller utbildning och arbetslivserfarenhet i förskolans verksamhet.Den teoretiska ramen består av två olika teoretiska utgångspunkter, sociokulturellt- och barndomssociologiskt perspektiv. Dessa teoretiska perspektiv ger möjligheter till att förstå och senare analysera det empiriska materialet med hjälp av begreppen kamratkultur och kamratskap, ömsesidighet, inneslutning, och utanförskap.Pedagogerna i vår studie anser att de arbetar för en inkluderande miljö, medan barnen i studien anser att de upplever trygghet när pedagoger finns i närheten av leken. Däremot vill barnen inte att pedagogerna ska ta ledande roller i leken och styra den. Studien visar på att barn och pedagoger har likvärdig syn angående kamratskap i förskolan. Åsikterna går dock isär kring den inkluderande miljön. Barnen och pedagogerna menar att miljön är inkluderande men ser det på olika sätt. Pedagogerna anser att miljön är inkluderande när pedagogerna är delaktiga i leken medan barnen tycker att miljön är inkluderande bara pedagogen finns till hands utan att för den delen ta över deras lek.Nyckelord: Inneslutning, kamratkultur, utanförskap, ömsesidighet.

I det här arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förändrats för romer. Under arbetets gång tar jag bland annat upp orsakerna till frånvaron i skolan, men det är mycket viktigt att veta att det inte gäller alla romer och att de inte är en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhälle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan både historisk och i ett nutidsperspektiv. Frågeställningen var så här i arbetet: Har utbildningen för romer förändrats? Vad är orsaken till den stora frånvaron bland romani elever? Jag har använt och byggt mitt arbete på intervjuer som jag har genomfört med romer i olika åldersgrupper. För mina intervjuer har jag använt 10 frågor som jag tyckte behövdes för att få en bild av hur romerna upplevde den svenska skolan. Jag har gjort individuella intervjuer med alla. De intervjuade är nio till antalet. Arbetet är begränsat genom att jag endast har tagit upp de romska elevernas skolsituation i Sverige. Som jag kunnat konstatera och jämföra genom mina intervjuer kan jag se att när det gäller skolan och utbildningen har det ändå skett en förändring bland romerna. Det är fler och fler elever som avslutar grundskolan och går vidare till gymnasiet. För att romska barn ska lyckas i skolan måste man börja med föräldrarna och förändra deras attityd gentemot det svenska samhället. Samtidigt är det viktigt även den svenska skolan lär sig mer om romanikulturen och dess traditioner för att diskrimineringen ska kunna motverkas.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket?Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder. Dels att skolan bör visa ett intresse för den romska kulturen, men även få med föräldrarna i det skolkförebyggande arbetet samt införa ett belöningssystem som ska ge utdelning när barnen inte skolkar. / Romany children and school – A case study

Syftet med denna studie var att undersöka hur utanförskap och inkludering skildras i bilderböcker, representerade i Kulturrådets barnlitteraturlista från 2018, och vilka didaktiska möjligheter innehållet kunde bidra med. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i två delstudier för att undersöka hur böckernas handling och böckernas karaktärer skildras kopplat till utanförskap. Studiens teoretiska ansatser var barndomssociologi och kognitiv narratologi. Dessa möjliggjorde tillsammans en djup förståelse för hur utanförskap skildras i barnlitteraturen, kopplat till barns socialisering och förståelse genom litteraturen. Sju bilderböcker valdes ut för att analyseras, dessa var: Arnes stora läskiga tänder, Bosse & Bella och trumpna Donald, De fula fem, Dom som bestämmer, Fastrarna, Klappa snällt och Vilda grannar. Resultatet visade flera mönster, utanförskapets skildringar kunde kopplas samman med begreppet kamratkultur och att det alltid fanns en orsak till utanförskap. Ett tema som syntes i flera av böckerna var makt och status. I majoriteten av böckerna upplöstes utanförskapet, och dessa upplösningar kunde kopplas till handlande med eller utan agens. Resultatet av hur karaktärerna gestaltades visade karaktärerna som aktiva i att utföra handlingar som påverkade utanförskapet. Dessutom visade resultatet att karaktärernas egenskaper skildrades på ett förenklat och ytligt sätt, och att inkludering i gemenskapen var något som värderades högt. Vidare synliggjorde denna studie tre didaktiska möjligheter för användning av böckerna: 1) stötta utsatta individer att hantera och ta sig ur sitt utanförskap, 2) skapa kunskaper och förståelser om hur det känns att vara utanför 3) visa på att utanförskap är invecklat och inte alltid har en självklar lösning. Studien bidrar med kunskap om hur bilderboken kan användas i förskolan för att motverka och bearbeta utanförskap.