Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkställs och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av åtta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn på barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstånd både mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen. Slutsatsen som har kunnat dras utifrån studien är att elevernas förmåga till meningsskapande är ytterst central i elevernas känsla av utanförskap och uteslutning ur kamratgruppen eftersom en brist på en sådan förmåga bidrar till att eleverna inte uppfattar de regler som gäller för den sociala interaktionen. Studien visade även på ett behov av att skolan i framtiden inte bara ser elevers exkludering ur kamratgruppen som okamratligt beteende utan även som något som sker som en del av en interaktionell process.

No description available.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare. Resultatet i min undersökning visar att om inte studie- och yrkesvägledningen implementeras som hela skolans ansvar kommer inte heller studie- ochyrkesvägledarna att utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Vidare visar resultatet att det fanns en form av segregering av studie- och yrkesvägledningen eftersom den ansågs vara självständig och att de hade en otydlig profession.

Tidigare forskning visar på arbetets betydelse för människan och att arbetslöshet riskerar att bidra till utanförskap, hälsoförändringar etc. Syftet med denna uppsats är att se på varslades personers tillvaro. Hur förändras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur präglas informanternas framtidssyn av varslen? Vårt teoretiska ramverk som används i denna uppsats är stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet. Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har undersökningen genererat teman som utanförskap, arbetets betydelse samt vägen tillbaka och framtiden. Resultatet som visade sig var att arbetet har stor betydelse för informanterna. I den nya tillvaron efter varslen spelade den sociala gemenskapen stor roll för att finna ett “vi” i “vi och dom” tänkandet för att undvika utanförskap. Men även för att komma ut i arbetsmarknaden igen, det visade sig att det krävs ett starkt engagemang från individerna då hjälpen utifrån inte var att räkna med. Vidare menade informanterna att deras framtid ser relativt ljus ut trots tillfälliga anställningar som de i dagsläget har. Informanterna uttryckte även sin oro för brukssamhället där de inte trodde att det skulle bestå om det stora företaget som de varslat från, kommer tvingas till konkurs.

Denna studie fokuserar på relationen mellan socialtjänsten och dess romska klienter och söker svaren på vilka hinder och möjligheter som finns för ett samarbete dem emellan. Studien baseras på erfarenheter från romska brobyggare, vilka verkar som en länk mellan myndigheter och romska klienter. Data har analyserats med hjälp av postkolonial teori och stämplingsteorin. De slutsatser studien resulterar i är att den svensk-romska historien har stor betydelse för romers livssituation idag vilken innebär en misstro mot myndigheter, och även en okunskap om hur dessa fungerar. Inom socialtjänsten å sin sida finns en okunskap och bristande tillit till romska klienter p.g.a. en antiziganism byggd på fördomar som präglar det svenska samhället. Brobyggarna fyller därför en viktig funktion både som kunskapsförmedlare och skapare av tillit och trygghet för dessa två parter. Dock visar studien att det fortfarande är en lång väg fram till en tillfredsställande relation mellan socialtjänsten och dess romska klienter, varför ett fortsatt och utvecklat arbete för detta är nödvändigt.

”Att bli lånad till ett jobb” är en kvalitativ studie om sociala relationer på arbetsplatser som sjuksköterskorna blir placerade på via bemanningsföretag. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för bemanningssjuksköterskornas arbetssituation, lyfta fram positiva och negativa aspekter och dem påverkande faktorerna för att öppna upp för möjliga förbättringar av arbetssituation. Denna studie informerar läsaren om hur den rådande situationen för bemanningssjuksköterskor ser ut och den informationen kan användas i förebyggande och informativt syfte av olika professioner. Studiens frågeställning handlar om bemanningssjuksköterskornas känsla av lojalitet, deras identifikation med arbetsplatsen och yrket samt socialiseringsprocesser. Frågeställning formades med syfte att få en helhetsuppfattning om hur bemanningssjuksköterskor förhåller sig till bemanningsföretag, avdelningar som de placeras på samt dem kortvariga arbetskollegorna, men även hur de uppfattar att kortvariga arbetskollegor förhåller sig till dem. Ämnet har valts efter en fördjupning inom området bemanning med målet att se om faktorer som utbildning samt uppdragets längd påverkar informanternas upplevelse av den varierande arbetssituationen. Eftersom användandet av bemanningsföretag inom vården är ett relativt nytt fenomen i Sverige så krävs det mer förståelse och kunskap inom ämnet. Studien baserades på tretton semistrukturerade intervjuer med informanter av olika åldrar, yrkeserfarenheter och kön. Gemensamt för alla informanter har varit att de arbetar eller har arbetat som sjuksköterskor via bemanningsföretag samt via direktanställning och kunde uttala sig om bemanningsuppdrag som varit cirka 6 månader långa. Intervjuerna kodades och tematiserades samt analyserades med hjälp av främlingsteorin, yrkessocialisationsteorin samt lojalitets- och arbetslivsteorin. Teman som analysen består av är: utanförskap, yrkessocialisation och lojalitet. Studiens resultat visade att bemanningssjuksköterskorna upplevde utanförskap i stor utsträckning men att det och känslan av lojalitet påverkades starkt av hur stora arbetsgrupper de jobbade i samt av hur långa uppdrag de utförde. Bemanningssjuksköterskorna hade lyft fram likartade uppfattningar om vad deras yrkesroll på arbetsplatserna innefattade samt vilka uppdrag och erfarenheter de förväntades att bidra med. Detta hade tolkats som att de hade skapat ett eget yrke som härstammade utifrån deras anställningsform och deras upplevelser av arbetssituationen och det är problematik som kan förebyggas.

De arbetsmarknadspolitiska programmens insatser riktas åt olika håll. Detta beror på att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gör antaganden om olika sociala kategoriers egenskaper, kvalifikationer och behov. Den här studien visar att arbetsmarknadspolitiska program skapar och vidmakthåller synen på att det finns “starkt” och “svagt” på arbetsmarknaden, vilket antas bero på personliga egenskaper och kvalifikationer. Studien analyserar hur sådana antaganden bidrar till att upprätthålla en utestängningsprocess på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i kritisk diskursanalys har språket i arbetsmarknadspolitiska program granskats och problematiserats för att identifiera vilka antaganden som påverkar deras insatser. Studien är baserad på Carol Bacchis metod för policyanalys: “What’s The Problem Represented To Be?” Inga tidigare studier har påträffats som granskar hur språket i svenska arbetsmarknadspolitiska program synliggör normer och antaganden. Inte heller har några tidigare studier problematiserat att normer och antaganden styr och formar programmens insatser. Denna studie bidrar därför med viktig kunskap till forskningsfältet liksom för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Denna kvalitativa studie avsåg att undersöka hur män, som hade eller hade haft ätstörningar, i massmedia uttryckte sina upplevelser och tankar om sina ätstörningar, om insjuknandet, om ätstörningsvården och bemötandet inom den, samt om sitt tillfrisknande. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av utvalda massmedieprodukter på svenska. Resultat: Anledningar till att männen fick en ätstörning berodde på att vilja ha kontroll, lindra ångest och/eller påverkades av kroppsideal. Männen kände en ensamhet och ett utanförskap i sin ätstörning och i vården för ätstörningar, för att ätstörningar ansågs vara en kvinnosjukdom. Gällande männens tillfrisknande så mådde vissa bättre, men hade en bit kvar att gå. Slutsats: Män med ätstörningar är en exkluderad grupp som måste få mer plats i samhället och ätstörningsvården. / This qualitative study aimed to illustrate how men, that had or have had an eating disorder, expressed their experiences and thoughts about their eating disorders (ED’s), how they got sick, the treatment of their ED’s, and the recovery from the ED’s, in mass media. Method: A qualitative content analysis of mass media products in swedish. Results: The men in the study got an ED due to wanting control, relieve anxiety and/or being affected by ideals. The men felt loneliness and alienation in their ED and in the treatment of ED’s, because ED’s were considered a disease of women. Some men felt better and a sense of freedom after the recovery. Conclusion: Men with ED are an excluded group and they need more room in the society and within the treatment of ED’s.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever varför förskolebarn hamnar utanför lek och sociala aktiviteter i förskolans barngrupper och undersöka vilka metoder de använder sig av för att motarbeta detta. Studien är en kvalitativ undersökning och den valda metoden är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att samspel är betydelsefullt för barnens kunskapsmässiga, emotionella och sociala utveckling. Förskollärarna anser att det finns flera olika faktorer som påverkar varför barnen hamnar utanför. Förskollärarna har olika förslag till metoder för att motarbeta och förebygga barnens utanförskap. Slutsatser som kan dras från denna studie är för det första att beroende på hur barnen förstår sociala koder, agerar och kommunicerar med varandra är det som för det mesta avgör varför barnen får vara med eller inte. För det andra är det förskollärarens förhållningsätt och arbetssätt som påverkar barnen mest. Att förskollärares närvaro är viktig för att motverka och förebygga arbete mot utanförskap är den sista och kanske viktigaste slutsatsen.

Om en ungdom varken har arbete eller studerar kan den här personen leva i ett utanförskap. Att leva i utanförskap innebär att leva i en marginaliserad ställning i samhället. Det finns flera former av utanförskapet. Ekonomiskt utanförskap, där individer saknar ekonomiska resurser. Politiskt utanförskap, där de är i utanförskap på grund av att de tillhör en marginaliserad grupp. Socialt utanförskap, är när en individ saknar kontakt med resten av samhället. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Västerås stad arbetar mot ungdomars utanförskap. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie där fallet har varit Västerås stads arbete mot ungdomars utanförskap. Material vi har baserat denna uppsats på, har vi samlat in genom ett antal intervjuer som vi har utfört med olika medarbetare inom Västerås stad som arbetar med ungdomar i utanförskap. Vi har även använt oss av ett stort antal olika officiella dokument som på något sätt innehåller utanförskap eller hur arbete organiseras.  Vi har använt oss av ett antal organisationsteorier i vår analys. Vi finner att det finns tydliga kopplingar mellan Brunsson och Ahrnes teori och hur Västerås stad organiserar arbetet mot ungdomars utanförskap. Arbetet mot ungdomars utanförskap är uppdelat på ett stort antal olika aktörer som alla har olika arbetsuppgifter. Detta leder till att det främsta verktyget mot utanförskap hos ungdomar är samarbete och samverkan.