<p>I vår undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nätverken och invandrares situation på arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nätverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivå för svenska invandrare. Vår uppfattning är att det inte bara är viktigt att individerna är i arbetskraften utan att det även är av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vår studie på en modell som har matchningen mellan utbildningsnivå och yrkesnivå som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus när det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nätverk. Intresset för nätverkseffekter och dess anknytning till ekonomiska frågor har vuxit sig allt starkare men fortfarande är området relativt outforskat. Vi anser att vi med denna matchning bidrar med en ny aspekt på de sociala nätverkens betydelse för invandrare. Analysen av vår modell resulterar i ett konstaterande att de etniska sociala nätverken har en negativ effekt på invandrares yrkesförhållanden om man enbart ser till andelen av ens egen etnicitet i sin hemkommun. När vi inkluderar andelen högutbildade i etniciteten i vår modell blir dock nätverkseffekten positiv. Detta säger oss att nettoeffekten beror på nätverkets utseende. Underlaget till uppsatsen kommer från den statistiska databasen LINDA som är en sammanställning av individdata gjord av SCB.</p>

<p>Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen.</p><p>Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?</p><p>Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet.</p><p>Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder. Vidare visar arbetet att jämförelser med andra nationer gjordes och att intryck från dessa, främst avseende att utbildningen skall vara akademisk, togs tillvara. Resultatet från undersökningen tyder också på att en civil akademisk examen och en kortare militär utbildning sannolikt inte är en lämplig modell för officersutbildning. Hypotesen visar sig kunna falsifieras, vilket tyder på att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten inte alltid fattas på objektiva och rationella grunder.</p>

<p><strong><p>Syfte och frågeställningar</p></strong><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med annan utbildning utöver hälsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som väntar samt få klarhet i hur hälsopedagogarbetet ser ut.</p><p>Våra frågeställningar är följande:</p><p><p>1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsområde, är meriterande utöver hälsopedagogutbildningen?</p><p>2. Vad karaktäriserar hälsopedagogarbetet?</p></p><strong><p>Metod</p></strong><p>Studien är en kvantitativ enkätstudie. Vår undersökningsgrupp är utexaminerade hälsopedagoger från Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm mellan åren 2002 och 2008. Vi har vänt oss till de studenter som själva anser att de arbetar med ett hälsoinriktat arbete vid tiden för enkätstudien och resultatet bygger på 50 st enkätsvar.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>Övervägande delen av respondenterna tyckte att deras hälsopedagogexamen varit betydelsefull för deras aktuella anställning. 62% av dessa hade läst en eller flera andra utbildningar som också varit betydelsefulla. Inom arbetsområdet fysisk aktivitet/motion fanns hela 16 st olika utbildningskategorier som varit meriterande för anställningen. Inom andra arbetsområden, så som styrdokument och alkohol, var det inte alls lika vanligt med så många utbildningskategorier. Det mest förekommande arbetsområdet man arbetade inom var fysisk aktivitet/motion samt stress. Privat arbetsgivare var vanligast. Att arbeta på individnivå och inom åldersgruppen 31-64 år var det vanligaste. Den dominerande målgruppen var personal på en arbetsplats eller särskilda yrkeskategorier samt frivilliga klienter.</p><strong><p>Slutsatser</p></strong><p>Hälsopedagogens arbetsmarknad tycks vara en blandning mellan både breda och smala kvalifikationskrav. Hälsopedagogens arbetsmarknad verkar inte fullt ut motsvara den kompetens man får av en högskoleutbildning till hälsopedagog. Med en kompletterande utbildning är chanserna bättre att möta denna arbetsmarknad. Hälsopedagogen arbetar i huvudsak mot arbetsplats med rådgivning i syfte att åstadkomma beteendeförändring.</p></p>

Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur. Jämlikhetsdiskursernas antagonismer visar på centrala frågor om valfrihet i relation till jämlikhet och individen i relation till gemenskapen.

Jane Austen wrote her novels over two hundred years ago. Today many people, especially women, are still affected by them and her characters. She has become famous through her romantic novels where she writes about young women during the late 18th century who spend their days drinking tea and socializing in order to find a man, marry him and live happily ever after. Even though Austen writes romance and her novels remind the reader of fairy tales, she also focuses on presenting important passages and events that occur in these young women’s lives. Many of the novels Austen has written have features of a so-called Bildungsroman; a novel about education which refers to a character’s growth and self-development. The structure of a Bildungsroman often includes the main character, the protagonist, going on a long journey or quest in search of the meaning of life. In this essay I will analyse the heroine’s education in Austen’s two novels Northanger Abbey and Mansfield Park and how Austen educates the reader with these novels. The purpose of this essay is to show that the heroines in Northanger Abbey and Mansfield Park under a long period of time receive moral education through different people and events during their lives. However, it is not only the characters that are educated, my opinion is that the reader is educated as well. Both the reader and the heroines are taught that happiness can only be achieved by good education and high moral standards. I will use some of the features of a Bildungsroman, such as journey, self-development, obstacles and maturity and by examining these features in the novels, I will support my thesis.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingår i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Data samlades in via nio intervjuer och tre skriftliga svar, med hjälp av en intervjuguide, från sjuksköterskestudenter i termin 6 på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två teman utkristalliserades från analysen; studentens lärande och handledningens innehåll. Studentens lärande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhållningssätt och handledningens innehåll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhållningssätt och arbetsklimat. Resultatet visade att tid till handledning och en fungerande personkemi mellan handledare och student ansågs som det mest centrala för en bra placering. Merparten av sjuksköterskestudenterna upplevde att första intrycket av VFU- platsen hade betydelse för studentens lärande och att känslan av osäkerhet hos studenten var en viktig hindrande faktor. Osäkerheten bland studenterna kom sig av otrevligt bemötande, bristande kontinuitet i handledningen och rädslan av att göra något fel. Studenterna utvecklades genom att ta eget ansvar och att deras handledare visade förtroende för dem. Samtliga studenter ansåg att handledarrollen skulle vara frivillig. De efterfrågade även en individuellt anpassad handledning, mer tid hos handledaren till handledning och ett ökat studentinflytande. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att en engagerad handledare, tid till en individanpassad handledning, en trygg tillåtande lärandemiljö med möjlighet till studentinflytande och ett tidigt eget patientansvar ökade studentens utveckling under VFU. / The aim of this study was to describe nursing students' perceptions of what factors are included in good supervision during clinical education. Data were collected through nine interviews and three written responses with the help of an interview guide from nursing students in semester six of the nursing program in Uppsala. Data were analyzed using qualitative content analysis. Two themes were crystallized from the analysis; the student’s learning and the content of the tutoring. The student’s learning contains of three categories; communication, organization and attitude, and the content of the tutoring four categories; communication, organization, attitude and working climate. The result showed that time for tutoring and a good relationship between mentor and student was considered essential for a successful clinical placement. Most of the nursing students felt that the first impression of the ward was important for student learning and that the feeling of uncertainty was an important hindering factor. The uncertainty among the students was a result of unpleasant attitudes against the students, lack of continuity in tutoring and the fear of doing something wrong. The students developed their learning by taking responsibility and that their supervisors relied on them. All the students thought that the role of a supervisor should be voluntary. The students also requested an individualized tutoring, more time for tutoring and increased student influence. The conclusion to be drawn from this study is that a dedicated supervisor, time for an individual tutoring, an assuring teaching environment with the student having a possibility to influence, and an early given responsibility of patients increased the student’s learning during clinical education.

Syfte: Vår bild av vad fastighetsmäklaryrket innebär och vad det handlar om har ändrats ganska mycket sedan vi påbörjade vår utbildning. Med hjälp av denna studie vill vi få en bild av studenternas förväntningar och se om dessa stämmer överens med den bild mäklarna ger av yrket. Detta för att de som funderar på att studera till fastighetsmäklare ska få ett bättre underlag till sitt val av yrke. Vi vill också att branschen ska få en klarare bild av vad mäklarstudenternas förväntningar faktiskt är, så att de kan mötas på halva vägen och fler som påbörjar sina studier faktiskt fullföljer dem och påbörjar sin karriär inom mäklaryrket.   Metod: Under vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi hade personliga intervjuer med fastighetsmäklarstudenter och intervjuer via mejl med fastighetsmäklare. Vi sammanställde det insamlade materialet för att sedan ta upp det till analys och diskussion mot den insamlade teorin som införskaffats genom litteratur och artiklar.   Resultat &amp; slutsats: Det visade sig att de förväntningar mäklarstudenterna har på fastighetsmäklaryrket stämmer ganska bra överrens med hur de aktiva fastighetsmäklarna beskriver yrket. Det är i hög grad mäklarna som påverkar studenternas förväntningar. Det sker i första hand i form av företagspresentationer, Mäklardagen och praktik. Det visade sig även att studenterna tyckte att utbildningen är ett bra steg på vägen mot att bli mäklare men att den kunde bli bättre. Framförallt önskar många mer säljutbildning.   Förslag till fortsatt forskning: Att göra en liknande studie fast på dem som blivit antagna till fastighetsmäklarutbildningen men ännu inte påbörjat sina studier tror vi skulle ge ett annat resultat än det vi har fått fram i denna studie. Det skulle vara intressant att se vad det skulle kunna bli för resultat. För att utveckla vår studie skulle man också kunna göra samma studie fast på ett större geografiskt område med fler respondenter.   Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats hoppas vi att framtida fastighetsmäklarstudenter ska få en tydligare bild av hur fastighetsmäklaryrket ser ut så att de inte söker utbildningen för att sedan inse att deras förväntningar inte alls stämde överens med verkligheten. Men även att branschen ska se vilka förväntningar studenterna har på yrket. Vi har också visat att olika företagsekonomiska modeller går att applicera på studier som denna.

Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen. Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd? Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet. Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder. Vidare visar arbetet att jämförelser med andra nationer gjordes och att intryck från dessa, främst avseende att utbildningen skall vara akademisk, togs tillvara. Resultatet från undersökningen tyder också på att en civil akademisk examen och en kortare militär utbildning sannolikt inte är en lämplig modell för officersutbildning. Hypotesen visar sig kunna falsifieras, vilket tyder på att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten inte alltid fattas på objektiva och rationella grunder.

Författarens bakgrund som webbproducent och numera yrkeslärare inom textil och design, låg till grund för ämnesvalet av denna rapport som beskriver dels hur ett webbaserat, pedagogiskt, självinstruerande läromedel kan vara konstruerat för att främja inlärning, dels hur ett kommunikativt och effektivt gränssnitt kan vara utformat. Hur tillämpning av dessa principer påverkar struktur och sidlayout beskrivs och redovisas grafiskt. Kunskapen om konstruktionsprinciper och gränssnitt bygger på litteraturstudier. Läromedlet som är en tänkt följd av rapporten avser Kaledo, ett ritprogram som ingår i textilutbildningar på gymnasium och högskola. Rapporten omfattar därför också en enkätstudie bland alla utbildare i Sverige som besvarat frågor om innehåll, presentationsform och behov. Enligt dessa lärare fanns ett uttalat behov av ett studiematerial och det ansågs också att tillgången till ett webbaserat läromedel hade ökat användningen av programvaran.

The study aimed to evaluate the information and training the stoma therapist at Uppsala University Hospital has given to patients who have recently undergone stoma surgery. The study was a descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative design. A total of 22 patients who completely or partially took care of their stomas and recently had undergone stoma surgery participated by answering a questionnaire. At discharge most of them experienced they were relatively well-informed but they wanted more information. Before the revisit they weren’t especially safe or comfortable. The participants felt they were better informed and more safe and comfortable three weeks to six months after surgery. Whether the patients had undergone a planned or acute surgery did not influence how wellinformed, safe and comfortable in stoma management they were. No differences were found regarding how safe and comfortable in stoma management the patients were related to how long time ago they underwent the operation. Patients wanted additional information about diet, intestinal function and stoma care and more practice in changing stoma materials. Recently operated stoma patients need information and training until they feel sufficiently well-informed, safe and comfortable in order to better manage their stoma at home after discharge. / Studien syftade till att utvärdera den information och utbildning som stomiterapeuten vid Akademiska sjukhuset har gett till patienter som nyligen genomgått en stomioperation. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med såväl kvalitativ som kvantitativ design. Sammanlagt 22 patienter som helt eller delvis skötte sin stomi och nyligen genomgått en stomioperation deltog i studien genom att svara på ett frågeformulär. Vid utskrivning upplevde de flesta av deltagarna att de var relativt välinformerade men de önskade mer information. Innan återbesöket var de varken särskilt säkra eller trygga med stomiskötseln. Patienterna upplevde att de var mer välinformerade, trygga och säkra tre veckor till sex månader efter operation. Huruvida de hade genomgått en planerad eller akut operation påverkade inte hur välinformerade, trygga och säkra på stomiskötseln de var. Det kunde inte heller påvisas någon skillnad mellan hur trygga och säkra på stomiskötseln patienterna var relaterat till hur länge sedan de genomgick operationen. Patienterna önskade ytterligare träning på att byta stomimaterial samt mer information kring kost, tarmens funktion samt stomiskötsel innan utskrivning. Nyopererade stomipatienter skulle behöva information och utbildning tills de känner sig tillräckligt välinformerade, trygga och säkra för att bättre kunna sköta sin stomi i hemmet efter utskrivning.