Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan. Kvalitet i högre utbildning tycks således bli det som Högskoleverket utvärderar, istället för att man utvärderar kvalitet.

Utifrån den teori som idag finns om intern marknadsföring upptäckte vi som forskare för dennarapport att det skrivits relativt lite om intern marknadsföring i produktionsföretag jämfört med itjänsteföretag, varför vi såg det intressant att gå djupare in på detta område. Vi diskuteradedärefter syftet med rapporten som blev att kartlägga hur intern marknadsföring tillämpas i ettproduktionsföretag utifrån de tre olika perspektiven; utbildning, informationsspridning och kundmedvetenhet.Detta för att få en inblick i hur produktionsföretag agerar inom intern marknadsföring.Utifrån detta syfte kom vi fram till följade problemformulering; På vilket sätt tillämpasintern marknadsföring i stora produktionsföretag i Sverige med perspektiv mot utbildning,informationsspridning och kundmedvetenhet? Utifrån teorin valde vi att intervjua två lämpligaproduktionsföretag som fick ligga till grund för vår insamlade primärdata. Vi valde att intervjuatvå personer i varje företag, en operatör och en i ledningen. Efter att vi sammanställtintervjumaterialet fick intervjurespondenterna gå igenom underlaget för att skapa högre validitetoch trovärdighet för vår rapport. Med denna uppsats har vi kommit fram till följande slutsats; att produktionsföretag är oeniga omvem som är kund, lojalitet och tillfredställelse uppnås inte enbart genom företagsprodukten ocharbetsuppgiften, kunskap i form av information kan öka personalens effektivitet och motivationsamt att större vikt bör läggas på utbildning av personalens kundmedvetenhet.

Bakgrund: Varje år dör många personer i Sverige i akuta och oväntade dödsfall och de lämnar därmed ofta nära sörjande efter sig. De närstående till den döde hamnar i en situation i livet då de behöver stöd och hjälp. Sjuksköterskans omhändertagande är oftast av stor vikt för att hjälpa de närstående i sin sorgeprocess. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans och närståendes syn på omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall på sjukhuset. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserade på vetenskapliga artiklar. Efter analysen framkom fem huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat: De fem kategorierna med tillhörande underkategorier var, information med underkategorierna: Närståendes önskan om information, information från sjuksköterskan och skriftlig information till närstående. Omhändertagande med underkategorierna: Närståendes behov av omhändertagande, sjuksköterskans möte med de närstående, möta den avlidne och praktiska detaljer. Närstående med i behandlingsrummet med underkategorierna: Att närvara i behandlingsrummet och sjuksköterskans syn på närstående med i behandlingsrummet. Uppföljning med underkategorierna: Uppföljning av närstående och uppföljning av sjuksköterskorna samt utbildning av sjuksköterskorna. Slutsats: Studien påvisar att de närstående har ett stort behov av omhändertagande vid akuta dödsfall och att sjuksköterskan har en central roll i omhändertagandet av de närstående. Dessvärre påvisar studien att sjuksköterskan inte alltid har tillräcklig kunskap och utbildning inom ämnet. Därför vore det önskvärt med riktade utbildningar för att öka kunskapen om omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall.

Background: Triage is the sorting of patients according to the severity of medical assessment. Triage has a long history of use in Anglo-Saxon countries but is a fairly new method in Sweden. Researchers have described the Manchester triage group method (MTS) and a literature review of the concept; working contentment and competence focusing on triage. Aim: The ambition with this study was to describe a number of triage nurses working conditions. The research questions were; working with MTS- does it bring work contentment? What kind of competence is needed? Method: Data was collected from 74 triage nurses by a questionnaire containing 37 questions and two questions provided the nurses the opportunities to describe their triage experiences. Findings: The nurses found their job interesting and stimulating, but some reported unsatisfactory work environment due to lack of education, competence, support and high work load. The informants ask for more education; to solve and discuss patient scenarios and to participate in the developing of MTS. Sixty-three percent thought MTS was a difficult method with some disadvantages. The majority found triage to be a nurse task.

Att mäta och värdera kompetensutveckling på företag blir en allt vanligare företeelse även om det fortfarande inte är allmänt vedertaget. SATS Sports Club AB är ett företag på den Skandinaviska träningsmarknaden. Det är ett utbildningsorienterat företag men gör själv inte någon uppföljning på sina utbildningar. I det här arbetet har vi kartlagt en utbildning på SATS (GETIN-utbildningen). Vi har definierat kompetensmålet med utbildning, vilket sorts värde som detta mål bidrar med och vilka affärsmål som påverkas av detta. Vårt syfte är att ge SATS en inblick i hur de kan arbeta med kompetensmätning i sin organisation. Vi ämnar även lägga grunden för en fullständig kompetensmätning av SATS GETIN-utbildning. Vi har kommit fram till att kompetensmålet med GETIN-utbildningen är ”att öka de nyanställdas servicekvalitet och förbättra deras kundbemötande.”. Vi kommer också fram till att utbildningen leder till ekonomisk vinst för SATS. De viktigaste affärsmålen som påverkas av utbildningen anser vi vara ökad kundretention, ökad personalretention samt nya kunder via rekommendationer.

Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år. Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens. Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt. Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare. Att få en ökad inlevelseförmåga, att ta olika personers perspektiv och att lära sig samarbeta är förmågor som alla tränas genom lek och samspel barn emellan.

Det blir i dagens företag allt viktigare att få anställda att agera i likhet med företaget, att få anställdas mål att sammanfalla med verksamhetens. Det finns många sätt att gå tillväga för att åstadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats är ämnade just för detta ändamål och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation och kontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier är The Nuance Groupe, belägna på fem kontinenter världen över. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur TNG arbetar för att styra sin personal utifrån fyra styrningsstrategier nämligen: belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll. Resultatet av studien är att hela TNGs arbetssätt bygger på dessa strategier men att praktiken avviker till viss del från teorin. Vi har noterat att företaget både är hårt styrt samtidigt som TNGs strävan är att leda personalen på ett handledande sätt.

Denna studie behandlar utbildning för hållbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lärares undervisningssätt inom undervisning för hållbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssätt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. Angreppssättet som används i studien grundas på ett metodologiskt ramverk som utgår bland annat på pragmatismen och transaktionsbegreppet. Utifrån denna metodologi analyseras lärares undervisningssätt i termer av epistemologiska drag, alltså det sätt som läraren ger eleverna anvisningar på. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar från undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrån vissa utbildningskaraktärer vilka kan ses som eftersträvansvärda för pluralistisk undervisning. Slutsatsen är att de epistemologiska drag som identifierats skapar en pluralistisk undervisningspraktik. Vidare problematiseras resultatet med hjälp av den internationella debatt som råder kring utbildning för hållbar utveckling. Resultaten tyder på att det inte är en viss ideologi som förespråkas i det material som analyserats, utan olika synsätt på frågor som behandlas lyfts fram. Även svårigheter med pluralistisk undervisning problematiseras.

På gymnasiets Hotell och restaurangprogram är kurser inom vissa yrkesämnen till stora delar förlagda på APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebär att delkurser och vissa moment som finns fastställda i kursmålen förväntas tillgodoses eleverna ute på en arbetsplats. Intervjuer med lärare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lärare på skolor och handledare på APU-platser ser ut. Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare på APU-platserna. Denna utförda bedömning värderas in av lärarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser på APU sällan utvärderas med elever eller lärare. Tidsbrist gör vidare att samverkan och uppföljning av bedömningarna mellan skolor och APU-platser inte görs i den utsträckning som önskas. Former för samverkan mellan lärare och APU-handledare behöver skapas för att APU-delen i utbildningen ska uppfylla de krav som finns i styrdokumenten om att länka samman teorin med praktiken för eleverna.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur några verksamma lärare upplever att lärarutbildningen rustat dem inför lärararbetet. Den metod jag använt i min undersökning är kvalitativa intervjuer som är av en ostrukturerad karaktär. Intervjuerna har således varit något av öppna samtal som utgått från ett antal huvudfrågor. Det resultat som framkommit visar att kritiken mot lärarutbildningen hos de intervjuade riktar sig mot hanteringen av den verksamhetsförlagda utbildningen, bristen på aktuell forskning samt förenandet av teori och praktik på olika sätt. Flera av de intervjuade påpekar även att kraven på lärarstudenterna måste höjas då det till synes är lätt att ta sig genom utbildningen utan att lägga ner tid på den. Det framkommer också i studien att samtliga intervjuade anser att det sociala mötet med eleverna är något som de sällan övat praktiskt på under utbildningen. De förtjänster som finns i utbildningen visade sig vara den didaktik som lästs i samband med ämnesstudier. Förmågan att se komplexiteten i yrket är också något som lyfts fram. Även färdighet i att tolka och konkretisera kursplaner är något de intervjuade berömmer lärarutbildningen för. / The purpose of this paper is to examine how a few teachers who recently finished their teacher education consider the education has helped them in their first meeting with their new job. The study is based on interviews with four teachers. The results show that the critics against the teacher education according to the interviewed teachers are mainly about the practical training, the lack of current research results and the connection between theory and practical training. Several of the teachers stress that the education must demand more of the students. Finally the interviewed teachers say that the meeting with pupils is something they seldom have been training before they started to work. The interviewed teachers believe that the good side of the education is the didactics. The complexity of the profession is something the teacher education can help the students understand, so is also the skill to read and understand the syllabus for different subjects.