Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och få en bild av hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut. Fokus i studien ligger på att ta reda på hur introduktionsarbetet med nyanlända elever fungerar, samt vad de arbetssätten ger för konsekvenser för de nyanlända elevernas kommande skolgång. Studien är gjord med ett specialpedagogiskt perspektiv, och resultaten visar att nyanlända elever som får tillgång till resurser och stödjande arbetssätt under introduktionsundervisningen får en fortsatt positiv skolgång i mottagarlandet. Resultaten visar också att nyanlända elever som även får modersmålsundervisning och blir socialt integrerade i skolan lyckas ännu bättre med studierna i mottagarlandet.

The importance of student influence at the universities is something that is described in Swedish regulations as well as in local policies and documents for Karlstad University. At the same time there is no description for the interpretation of what student influence actually means. It is up to the university to decide what student influence should be at the university and how it should be represented in the organization and processes. The purpose with this essay is with a discursive perspective of analysis define how representatives of Karlstad University reflects how the student influence should be represented in the organization and if it is possible to connect it to the position as an actor of co-decision or of influence The analysis show that different levels of the university will describe the position of student influence differently, and that it plays different roles to keep up the quality of education at the university. It shows that it will be of more importance that student influence takes the role to influence the organization more than co-decide the nearer the student the process will come.

No description available.

I Chile har åtskilliga protester uppkommit under de senaste decennierna, i hopp om att återställa den jämlika samhällsstrukturen som förelåg i landet innan diktaturens uppkomst år 1973. Under det senaste årtiondet har utbildning blivit ett föremål för intresse som år 2011 ledde till att den studentdrivna rörelsens demonstrationer blev de största i landet. Syftet för den här uppsatsen var att studera faktorer som under historiens gång har lett till studentrörelsens uppkomst. McAdams teori om politiska möjlighetsstrukturer tillämpades vilken bidrog till att den första frågeställningen om hur rörelsen ledde till framgång samma år kunde besvaras. Syftet var även att med Benford och Snows teori om framing besvara hur rörelsen ramar in mål och krav för att kunna ge svar på den andra frågeställningen om hur aktivisterna ramade in kraven samma år. Totalt har resultat från sex stycken nätbaserade intervjuer använts som empirisk grund. Respondenterna är aktivister som studerar i Santiago de Chile och har medverkat i pingvinrörelsen 2006, samt studentrörelsen år 2011. Målet har varit att bidra till forskningen med en förståelse om hur man kan förena de båda teorierna som en möjlig förklaring till studentrörelsens framgång, vilket kan understödjas i såväl tidigare forskning som det empiriska materialet. Resultatet visar att landets historiska process har utvecklat rörelsen och dess framgång år 2011. Erfarenheterna från de tidigare protesterna kan ses som en inlärningsprocess vilket har ökat medvetandet bland studenterna och befolkningen. Första frågeställningen besvarades i förhållande till den diagnostiska ramen där orsaker och aktörer som beskylldes för problemet framkom. Den andra frågeställningen utgick ifrån den prognostiska ramen där de resultat som framkom av det empiriska materialet uppvisade att aktivisterna betraktar utbildning som en mänsklig rättighet som ska vara kostnadsfri och av god kvalitet. Användningen av taktikerna frame extention och frame transformation bidrog rörelsen med fler anhängare och skapade nya ramar där samarbete med andra organisationer startades. Samtliga faktorer ledde till framgång och studentrörelsen utvecklades från att ha fokuserat på studier till att bli en social rörelse.

Familjehemsvården är i fokus, forskning avseende de familjehemsplacerade barnen visar att de har större svårigheter än andra elever att klara av skolgången med godkända betyg i årskurs nio och slutförd gymnasieutbildning. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars tankar kring skolgången för familjehemsplacerade barn. Fyra familjehemsföräldrar utvaldes genom strategiskt urval. Därefter genomfördes en semistrukturerad intervju med var och en. Resultatet visar att de intervjuade familjehemsföräldrarna har goda insikter om skolans avgörande betydelse för barnets framtid. Alla fyra intervjuade familjehemsföräldrar tar sin roll på stort allvar, samtliga anser att de har ett stort ansvar i att barnet når kunskapsmålen och slutför en gymnasieutbildning. De har en positiv inställning till de placerade barnens möjligheter att klara skolgången. Dessa familjehemsföräldrar menar att de placerade barnens skolförmåga inte är sämre än andra elever, men att det kan krävas mer tid och kraft för att hämta ikapp förlorad skoltid. Studien visar samstämmighet kring familjehemmens tankar om de placerades möjligheter att klara skolan, och ger en bild av att dessa familjehem har en positiv förväntan om att placerade barn kan klara av en fullgod skolgång med slutbetyg i gymnasiet.

Syftet med denna uppsats är att empiriskt testa Browns jämviktsmodell, genom att på regional nivå i huvudsak undersöka relationen mellan flöden av arbetskraft och arbetslöshet. Uppsatsen testar även för fler variabler för regionala karaktäristika som i tidigare litteratur används för att förklara regional arbetslöshet. Med hjälp av poolad regression och upprepade tvärsnitt erhålls varierande resultat för observationsperioden 2007-2011. Den årsvisa variationen i resultatet är tydlig dels genom signifikansen hos de årsvisa intercepten i regressionen baserad på poolad data, men också på hur koefficienter varierar i de upprepade tvärsnitten. Detta leder oss till slutsatsen att Browns jämviktsmodell varierar i hur väl den fungerar empiriskt över observationsperioden. En trolig orsak till de varierande resultaten är den exogena chocken, finanskrisen, som nådde Sverige år 2008.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att observera två olika stylistlärares arbete under några lektioner. Hur arbetar de med; mål, process, återkoppling samt bedömning Hur ser förutsättningarna ut när det gäller det pedagogiska arbetet och har eleverna något inflytande? Lärarna arbetar på gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hår och makeup stylist. I min studie analyseras arbetet utifrån två liknande lektionspass i hantverksteknik, årskurs två på olika gymnasieskolor, utifrån teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ”fyra f:en”; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Uppsatsens resultat visar att det både finns skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt, förutsättningar samt gällande elevinflytande. / Summary The purpose of this study is to observe two different stylist teachers and their work in the classroom. How they work with; goals, process, feedback and assessment What are the conditions when it comes to the educational work and does the students have an impact? The teachers are working at secondary school craft program, targeting hair and makeup stylist.In my study I have analyzed the work from two similar sessions in craft technology, grade two, different schools, from a theoretical perspective in the Arts, creativity, assessment and key terms such as; facts, understanding, skills and familiarity. Thesis results show that there are both similarities and differences between teachers approaches, assumptions and current student participation.

Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt. Vidare utgår denna studie från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där fyra högstadieungdomar i årskurs nio, två av dem är hemmahörande på Lidingö och två i Botkyrka, har intervjuats. Studiens teori grundar sig på Pierre Bourdieus teoretiska begrepp: symboliskt kapital, kulturellt kapital, utbildningskapital, socialt kapital samt habitus. Vi har kunnat urskilja att ungdomarna i denna studie har olika mått av kapitaltillgångar beroende på bostadsområdestillhörighet och att detta i sin tur lett fram till olika habitus. Lidingöungdomarna uppvisade både ett högre mått av socialt och kulturellt kapital än Botkyrkaungdomarna. Detta kan emellertid vara en avgörande faktor till att ungdomarnas resonemang och handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär skiljer sig områdena emellan. Till skillnad från Botkyrkaungdomarna, uppvisade Lidingöungdomarna både klara framtidsmål, sett till utbildning och karriär, samt genomtänkta handlingsstrategier kring hur de ska gå tillväga för att uppnå dessa mål. Genom studiens empiriska material har således vår tes kunnat styrkas.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess. Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid. Deras syn på vikten av teorianvändande i yrkesutövning är hos fler än hälften av dem heller inte densamma jämfört med vad de ansåg vid tiden för examen. Generellt sett anser de före detta studenterna att de är nöjda med sin utbildning. / This article sets out key findings from a postal survey of 65 graduates from School of Social Studies at the Mid Sweden University in Östersund. The graduates received their diplomas in the following years; 2003, 2008 and 2011. The purpose of the study was to, by doing a retroactive evaluation of the Social Work education programme, examine whether the education prepared these former students in an adequate way, for their future employments within social work. What were their thoughts looking back at the education? How well prepared were they, according to themselves, for specific work assignments? Were the practical periods, during their education, of any particular significance to them in the process of learning? The study was partly financed by the Institution of Social Work at the Mid Sweden University. The article shows that 70 percent of the respondents meant that there were parts missing in the education. What they said to be the hardest part was to apply theory into practice. During the education, the meaning of social work changed for three quarters of the respondents. Several of them mentioned that after some time in the field as professionals, there has also been a significant alternation when it comes to their expectations. The importance of use of theory in practice is, for more than half of the respondents, no longer the same as it used to be before their graduation. In general though, they felt that they were satisfied with their education.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ”[…] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas” (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket:   Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning är det viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön, personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål än svenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek. (Skolverket 2007)   Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs. Examensarbetet visar att möjligheterna till en likvärdig utbildning finns oberoende av kommunens storlek. Vad som kan påverka arbetet med elever i behov av särskilt stöd, beror delvis på helt andra påverkansfaktorer än just storleken på kommunen.