Elevinflytande i skolan är centralt för individuella elevers utveckling, deras framtida deltagande i samhället och för ett lands övergripande framsteg. Med tanke på dessa aspekter är graden av elevinflytande inom skolsystemet i Kenya, ett land som siktar på att utvecklas, mycket intressant att studera. Syftet med denna uppsats är att fastställa hur utbrett elevinflytandet är i en kenyansk gymnasieskola och vad detta beror på. Undersökningen söker svar på hur organisationen för elevinflytande är strukturerad, vilka områden eleverna kan påverka och vilka problem som är knutna till elevinflytande. Rapporten studerar en kenyansk gymnasieskola i staden Eldoret. Eftersom Kenya och det kenyanska utbildningssystemet är okända fenomen i Sverige är bakgrunden i uppsatsen omfattande och placerad relativt tidigt för att på så sätt ge läsare nödvändig bakgrundskunskap. En kvalitativ metod kombinerad med Deweys och Säljös teoretiska perspektiv på elevinflytande utgör den metodiska och teoretiska grunden i uppsatsen. Intervjuer, observationer och kenyanska gymnasieskolans styrdokument används för att besvara studiens frågeställningar. Observationer kombinerade med intervjuer av rektor, ansvarig elevrepresentant, elever och lärare har genomförts i följande ämnen: Engelska, Fysik, Historia och Jordbrukskunskap. Undersökningens resultat illustrerar att grundsynen på elevinflytande samt den upprättade organisatoriska strukturen för elevinflytande utgör goda teoretiska förutsättningar för en hög nivå av inflytande. I praktiken visar dock studien att områden med övervägande hög grad av inflytande är väldigt få. Dessutom fastställs flera problem som begränsar elevinflytandet. Den här undersökningen bekräftar på många sätt tidigare forskning men utökar även forskningshorisonten. Bland annat knyter studien alla begränsande problem till avsaknaden av tydliga och konkreta riktlinjer för direkt elevinflytande i skolans styrdokument. Få direktiv finns för hur elevinflytandet bör organiseras och inom vilka områden eleverna bör ha inflytande. Vidare ger styrdokumenten inga lösningsförslag på de begränsande problem de tar upp. Dessa oklara riktlinjer skapar förvirring i skolan och är huvudorsaken till varför informanternas svar stundtals skiljer sig samt till varför nivån på elevinflytandet varierar mellan skolor, ämnen, lärare och elever. Trots att förutsättningarna är goda, i form av grundsyn och organisatorisk struktur, leder följaktligen avsaknaden av tydliga och konkreta riktlinjer till att elevinflytandet är mer begränsat än utbrett på den undersökta skolan.

Vårt valda ämnesområde är ”barn som drabbas av sorg”. Med denna studie ville vi få en förståelse för och beskriva i vilken utsträckning förskollärare upplever sig ha kompetens att möta barn som drabbas av sorg. Vi ville också ta reda på om vi kunde se en skillnad mellan förskollärare i kommunala förskolor och fristående förskolor när det gäller denna kompetens. För att få svar på våra frågor valde vi att studera litteratur och forskning inom ämnet. Vi genomförde telefonintervjuer för att göra ett första respondenturval och därefter gjorde vi åtta personliga intervjuer med förskollärare, fem i kommunala förskolor och tre i fristående förskolor med kristen profil. Intervjuerna med förskollärarna visade att de flesta ansåg sig ha fått någon form av kompetensutveckling, men ville ha vidare utbildning i ämnet. Förskollärarna hade skilda erfarenheter, ansåg att deras främsta roll när ett barn drabbas av sorg är att finnas till hands och framhöll att den trygghet som de vanliga rutinerna på förskolan ger har stor betydelse för barnet. Vad det gällde utbildningen märkte vi ingen skillnad mellan förskollärare i kommunala och fristående förskolor, däremot lyfte de fram olika faktorer som stärker kompetensen.

No description available.

ABSTRACT Titel: Kommunikation mellan hem och skola – vilka föräldrar tycker vad? Författare: Anette Karlsson Handledare: Per Dannefjord Studien syftar till att belysa hur föräldrarna på Lillestadskolan uppfattar kommunikationen mellan hem och skola. Av all den kommunikation som sker mellan parterna, riktar studien ett speciellt fokus mot utvecklingssamtalen. Undersökningen ska kartlägga vilken typ av information föräldrarna efterfrågar och hur kontinuerlig den bör vara, samt vilka förväntningar på och erfarenheter de har av utvecklingssamtalen. Detta ska sedan ställas i kontrast till lärarnas åsikter för att synliggöra likheter och skillnader dem emellan. Syftet med studien är också att belysa vilka föräldrar som tycker vad, för att kunna lyfta fram eventuella likheter och skillnader inom föräldragruppen. Det möjliggör en diskussion kring hur olika sociala grupper ser på skolan som institution och på utbildning i stort. Till grund för studien ligger sammanlagt 23 intervjuer. Till dessa hör två slumpvist utvalda föräldrar i varje klass samt lärare och rektor. Studiens resultat visar att det finns en övergripande likartad inställning mellan föräldrarna till vad som är viktigt i skolan, nämligen att barnen trivs och är trygga samt att skolan präglas av ett öppet klimat. Det kan förklaras med att skolans upptagningsområde är relativt socialt och etniskt homogent. Vidare framkommer det vid en närmare granskning klara skillnader mellan föräldrar med högskole/universitetsutbildning och föräldrar med gymnasieutbildning. Mönstret återfinns i samtliga aspekter som studien avser att belysa. Föräldrarna med högre utbildning efterfrågar huvudsakligen kontinuerlig information riktad till föräldrarna om hur det går för barnet i skolan, medan den andra föräldragruppen mer fokuserar på information av praktiskt slag, samt menar att informationen från lärarna inte behöver vara lika regelbunden. De högskole/universitetsutbildade föräldrarna uttrycker mer omfattande och högre förväntningar på utvecklingssamtalen än de gymnasieutbildade. Dessutom framkommer tydliga skillnader mellan de två föräldragrupperna i hur de uppfattar utvecklingssamtalen de har deltagit i. Resultaten kan förklaras med att de högutbildade föräldrarna generellt ser utbildning som mer viktigt än vad föräldrarna med lägre utbildning gör, samtidigt som de högutbildade föräldrarna genom sina fortsatta studier har förvärvat en rad resurser som gör det möjligt för dem att hävda sig i skolans värld, till exempel språkbruk, tankesätt, erfarenhet av och kunskap om skolväsendet. Det finns även en likhet mellan föräldrarna med högre utbildning och lärarna gällande uppfattningar om och förväntningar på det som undersöks, vilket kan förklaras med att lärarna i stort besitter liknande resurser som de högutbildade föräldrarna. Nyckelord: kommunikation mellan hem och skola, utvecklingssamtal, utbildning

Forskning har tydligt visat att elevers motivation att lära har stor betydelse för elevers engagemang, prestation och välmående. I denna studie görs därför ett försök att lyfta fram lärares kunskaper och erfarenheter kring motivationsarbete genom intervjuer med fyra gymnasielärare i ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur samhällskunskapslärare kan utforma sin undervisning med målet att skapa motivation att lära hos elever. Vid bearbetningen av intervjumaterialet, identifierades fyra motivationsstrategier, vilka samtliga lärare framhöll som särskilt betydelsefulla. Dessa var att skapa goda lärar-elevrelationer, skapa meningsfullhet, skapa sammanhang samt att finna beröringspunkter till elevernas egna liv. Genom applicering av motivationsteorin Self-determination Theory, blev det även möjligt att öka förståelsen för de bakomliggande processer som av olika anledningar kan göra att dessa strategier fungerar motiverande på eleverna. Utifrån det teoretiska ramverket har strategiernas funktion och värde främst att göra med hur dessa relaterar och tar hänsyn till människans grundläggande behov av autonomi (självstyrning), kompetens och tillhörighet.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +. Litteraturöversikt efter Polit och Becks (2008) modell hara nvänts som vägledning att sammanställa materialet och uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patientersom får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form av ökad fysisk aktivitet förbättrar sin livskvalitet, får minskade symtom, minskar risken för återinläggning på sjukhus och en för tidig eller plötslig död. Implikation: Denna studie är till stor nytta för sjuksköterskans som genom sin förståelse för patienten kan ge patienten ökad information och kunskap om dess sjukdom och egenvårdsbeteende. Patienten kan därmed få en ökad motivation till att öka sin fysiska aktivitet som leder till en ökad livskvalitet. Det som saknas i forskningen är hur patienterna upplever sinsituation och vilka omvårdnadsåtgärder de anser fungerar bäst. / Background: Heart failure is the only heartdisease that increasing in the Wests. Heartfailure is a symtom of underlying heartdisease and the risk increases with the age. The mortality in heart failure is high, but it can be reduced with the right type of treatment. Aim: The aim is to illustrate and put together earlier research that describes diffrent kinds of care proceedings to promote health and well-being with patients with chronic cardiac insufficience. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl, Medline and Swemed +. Literature summary from Polit and Becks (2008) model has been used as guidance to putting together the material to reach the aim. Result: During the result of this study four category appeared shows that patients who have knowledge about their disease and give the motivation of self-care behavior through increased physical activity improve their quality of life, have less symtoms, reduce the risk of rehospitalisation and a premature or sudden death. Implication: This study is of high value for the patient who wants to get information about its disease and self-care behavior can get an increased motivation to add their physical activity that leads to improvement of quality of life. Whats missing in the research is how the patients experinces their situation and which kind of care proceedings they consideredthe most suitable.

Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio föräldrakooperativ. Syftet är att undersöka hur dessa arbetar med hållbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra. Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap. Dessa tidigare utredningar och rapporter kommer att ligga till grund för vår jämförelse och diskussion kring intervjupersonernas resonemang kring ämnet utbildningsvetenskap. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med fem studenter på en lärarutbildning, alla studerandes på lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. I resultatet framkom det att studenternas attityder och upplevelser stämde ganska väl överens med vad högskoleverket (2003, 2005 & 2008) tidigare kommit fram till i sina gjorda undersökningar. Det vill säga att det fanns ett visst samband mellan de moment av utbildningen som högskoleverket valt att revidera, då de inte varit helt tillfreds med dessa moment, och våra undersökta studenters upplevelser av hur de uppfattat dessa moment under sin egen utbildning.  Det gavs däremot många bra förslag och alternativ på hur utbildningen kunde göras bättre, utifrån våra intervjuade studenters erfarenheter och perspektiv.

No description available.

Denna studie ska undersöka den geografiska rekryteringen av de antagna eleverna vid det kvinnliga folkskoleseminariet i Falun från 1875 till 1950. Resultaten jämförs med två liknade studier samt ställs mot den urbanisering och befolkningsökning som skedde under den studerade perioden. Resultaten visar små förändringar över tiden, där rekryteringen var nära nog rikstäckande med en majoritet från nuvarande Dalarnas län och närliggande län. De antagna var i huvudsak från landsbygden, där det inte skedde några förändringar trots befolkningsökning och urbanisering under den studerade perioden. Detta visar på att Faluns seminarium var betydelsefullt för den lokala bildningen, och då framför allt på landsbygden. Resultatet visar dessutom på en kontinuitet i den geografiska rekryteringen.