Jag vill genom mitt examensarbete berätta om hur adoptivbarn och adoptivföräldrar kan uppleva tiden före, under och efter adoptionsprocessen och hur de kan uppleva sin och barnens situation när de börjar på förskolan. Jag kommer även att berätta om min egen erfarenhet och kunskap utifrån att ha en adopterad son och ett komplicerat men givande arbete med ett adopterat barn i förskolan. Jag har inför mitt arbete med mitt examensarbete besökt en föreläsning om adopterade barn i förskolan samt intervjuat en förälder till ett adopterat barn som går i förskolan. Genom mitt examensarbete har jag fått en bild av vilka dilemman pedagoger och adoptivföräldrar kan ställas inför vid inskolningen med ett adopterat barn. I examensarbetet beskriver jag hur essentiellt det är med erfarenhet och utbildning av adopterade barn i förskolan. / My aim with this thesis is to discuss how adoptees and adoptive parents may experience the time before, during and after the adoption process and how they can feel about their and their children’s situation when they start at the preschool. I will draw on my own experience and knowledge from having an adopted son, as well as on my complex but rewarding work with an adopted child in preschool. As part of my preparation for writing this thesis I have visited a lecture of adopted children in preschool and interviewed a parent of an adopted child that is in preschool. Through this thesis, I have arrived at a picture of the dilemmas that educators and adoptive parents may face during the induction of an adopted child in preschool, and how essential it is with experience and education of adopted children in preschool.

Bakgrund: I Sverige lever 325 000 personer med diabetes typ 2. Sjukdomens utveckling kan reduceras genom kost- och motionsförändringar. Egenvård är betydande för att patienten ska ta kontroll över sjukdomen och minimera risken för komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkat patienters förmåga att utföra egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Litteratursökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet värderades utifrån bedömningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. En form av induktiv innehållsanalys utfördes på 8 kvalitativa och 7 kvantitativa artiklar. Resultat: Det var betydelsefullt att patienten hade kunskap och förståelse om sjukdomen samt att patienten fick inblick i andra patienters situation. Det visade sig även betydelsefullt att patienten bemästrade sjukdomssituationen genom att ta eget ansvar och integrera sjukdomen i det dagliga livet. Det framkom att möten mellan patient och vårdpersonal var betydande, där vägledning, bemötande och utbildningens upplägg var centrala faktorer. Slutsats: En balans mellan de i uppsatsen påvisade faktorerna ansågs vara betydelsefullt för att patienten ska kunna ta välgrundade egenvårdsbeslut och utföra egenvård.

Kompetensutveckling används mer och mer av företag i dagens samhälle. Det är dock fortfarande relativt ovanligt med utvärderingar av utbildningar. SATS är ett exempel på ett företag som arbetar med utbildning men inte har haft resurser/kunskap att göra uppföljningar på sin kompetensutveckling. Denna magisteruppsats kommer studera SATS GETIN-utbildning. Utbildningen skall genomföras av alla anställda på SATS och syftar till att introducera personalen till SATS värderingar, arbetsrutiner, historia med mera. Syftet är att mäta reaktionerna på, kunskapsintaget och beteendeförändringen hos deltagarna på SATS GETIN-utbildning till följd av utbildningen. Vidare syftar uppsatsen till att besvara vilka orsakssamband som finns mellan de olika stegen i utvärderingen. För att besvara syftet har empiriska mätningar genomförts i tre steg under och efter utbildningsdagen i fråga. Mätningarna har bestått av en kursutvärdering, två kunskapstest och en uppföljningsenkät med syfte att undersöka beteendeförändring till följd av utbildningen. Överlag var reaktionerna på GETIN-utbildningen väldigt positiva och en stor kunskapsökning skedde hos utbildningsdeltagarna. Beteendeenkäten visade att deltagarna ansåg att de framförallt ökat sin förmåga att ge träningsrådgivning och bemöta kunder. Beteendeförändringen var dock inte så stor som väntad. De ansåg att den viktigaste faktorn som påverkat deras kompetensökning var deras egen vilja att förbättras. / Competency development is increasingly used by companies in today's society. However, it is still relatively uncommon in training evaluations. SATS is an example of a company putting emphasis on staff education but has not had the resources / knowledge to evaluate it afterwards. This master thesis will study the SATS GETIN education. The training will be implemented by all employees of SATS and aims to introduce staff to the SATS values, work practices, history and more.The purpose of the following essay is to measure the reactions to, the change in knowledge intake and behavioral changes in the daily work of training participants of the SATS GETIN-education. Furthermore, the paper seeks to answer the causal link between the various stages of evaluation. In order to answer the purpose of the study empirical measurements have been carried out in three stages during and after the training day in question. The measurements consisted of a course evaluation, two knowledge tests and a follow-up survey with the aim to investigate the behavior change as a result of the training. Overall, the reactions to the GETIN-education were very positive and a significant knowledge increase occurred among training participants. The behavior survey showed that participants felt that they mainly increased their capacity to give fitness advice and respond to customers. Behavior change was not as great as expected. The participants considered the main factor that influenced their skills-increase was their own desire to improve.

Syftet med studien var att undersöka förhållningssätt till högre studier, hos tredje årets gymnasieelever vid studieförberedande program. Utifrån tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mål, status i relation till utbildning och utbildningstradition används för att analysera resultatet i studien. Intervju användes som metod, där fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mål, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat på elevernas förhållningssätt till högre studier.

Uppsatsen syftar till att skapa en bild om hur folkbildningsarbetet har pågått i Sandviken samt hur kvinnorna tar större plats i samhället. Det är ABF-Sandviken som folkbildare som står i centrum för undersökningen under perioden 1939-1968. Källmaterialet är studieprogram tryckta av ABF-Sandviken samt deras avrapporteringskort under tidsperioden. Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är: Vilket folkbildningsarbete gjorde ABF-Sandviken? Fanns det någon ökning i antalet studiecirklar mellan åren 1939-1968? Hur står sig resultatet i förhållande till den skedda invånarökning i Sandviken vid samma tidsperiod? Hur såg könsfördelningen ut vid val av studiecirklar? Vid ett eventuellt överslag åt ett av könen, är det då nya studiecirkelämnen som har gjort överslaget möjligt? Hade studiecirklarna vid ABF-Sandviken någon koppling till samtiden? För att besvara dessa frågeställningar har jag använt mig av samtliga studieprogram och närvarolistor från ABF-Sandviken mellan 1939-1968. Jag har genom detta kommit fram till resultatet att det skedde en ökning av antalet studerande vid ABF-Sandviken på slutet av 1940-talet. Med ökningen av studerande så är en logisk förklaring att det även ökade antalet studiecirklar kopplade till ABF-Sandviken. Fördelningen mellan de olika könens val av studieämnen skiftar även under tidsperioden 1939-1968. Det börjar med ett överslag åt det manliga könet för att sedan under 1950- och 1960-talet göra en växling mot ett mer jämställt sökande. Dessa resultat har en grund i folkbildningsreformen år 1947 samt en jämställdhetsdebatt som blossade upp på 1950-talet. Folkbildningsreformen gjorde det möjligt att lättare få bidrag för studiecirklar och det gjorde en ökning in på 1950-talet och toppar på 1960-talet möjliga. Sedan med att fler kvinnor tog sig från den fasta positionen i hemmet och deltog mer i samhället blev deltagandet mellan könen mer jämställt. Studiecirkelämnen var påverkade av händelser i samtiden. Till exempel diskuterades andra världskriget och på en mer lokalnivå hur kommunen fungerade, och vart skulle man vända sig?

Skolan är ett ämnesområde som har debatterats under en längre period i samhället, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, där exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. Någonting som även har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program är dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, så som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trädde i kraft under 2011. Detta arbete stävar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, Skolvärlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden från 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar.

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av särskilt stöd ökat senaste åren. Därtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar på hur elevers chanser till likvärdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av särskilt stöd och en förändrad pedagogik i den normala skolan.

Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mån skiftat från att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhälleliga krav, såväl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var då frågor som vad händer med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mål från 2005 fram till nutid. Med hjälp av diskursteoretiska utgångspunkter och åtta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen är mångtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehåll där diskurserna som påträffas sker parallellt med varandra. Ingen diskurs lyckas totalt dominera det diskursiva fältet men däremot påträffas bildning främst i klassiska akademiska ideal och i starka hegemoniska tendenser för en globaliseringsdiskurs. / Higher education and its aim for bildung in Sweden has is in accordance with previous research and media debates somewhat shifted from being an arena for bildung to of the modern times, more and more adapted to utilitarian and societal demands, both nationally and globally. What inspired the essay were questions like what happens with the talk about bildung in higher education in this development? How do education policies talk about bildung in Sweden today? The aim of the study was to investigate the talk of bildung in relation to the higher education goals from 2005 to present. Using discourse theoretical points and eight education policy documents for the current time, the results show that discourses of bildung in higher education are ambiguous and shifting significance. Articulation limits of bildung does not indicate a clear picture of its contents where discourses encountered in parallel with each other. No discourse manages to totally dominate the discursive field, but bildung are found primarily in the classical academic ideals and with strong hegemonic tendencies of a globalization discourse.

Syftet med min studie är att undersöka och få djupare kunskap om Informations- och kommunikationsteknikens påverkan på småbarns lärande samt att få en uppfattning om hur föräldrar/vårdnadshavare förhåller sig till en implementering av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan.   För att nå studien syfte och få svar på och dess frågeställningar har jag valt att studera olika forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar, samt avhandlingar och annan litteratur som är direkt kopplade till mitt syfte inom mitt ämnesval. Jag valde även att använda mig av hermeneutisk metodansats och göra en kvalitativ undersökning där det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med föräldrar.   Den digitala teknikens påverkan på småbarns utveckling och lärande är ett relativt outforskat område. Studier visar att det är svårt att dra generella slutsatser om de multimediala verktygens undervisande effekter och påverkan på småbarns utveckling och lärande. Det görs undersökningar på barns digitala medieanvändning men det är få studier som genomförs där barnen är under 6 år. Samtliga föräldrar förhåller sig med viss reservation och försiktighet till surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Detta i första hand på grund av att föräldrarna anser att det inte finns tillräckliga vetenskapliga belägg för hur IKT påverkar småbarns utveckling och att de oroas över den nya teknikens negativa effekter på barnen. Föräldrarna anser att surfplattan kan användas som ett komplement men inte på bekostnad av de övriga aktiviteterna i verksamheten.

Bakgrund Humant immunbristvirus (HIV) är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det är viktigt med tidig diagnostisering och påbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till långsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV. Studier visar att bemötandet frånhälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för hanteringen av sjukdomen. Stigmatisering ochdiskriminering har visats sig haft starkt samband med HIV. Det kan orsaka hinder förprevention, behandling samt påverkan av välbefinnandet för hivpositiva personer. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med HIV upplever bemötandet av hälso- ochsjukvårdspersonal. Metod En kvalitativ design användes. Sju personer med HIV, i Sverige, intervjuades med hjälp aven semistrukturerad intervjuguide. Olika intervjumetoder användes; två ansikte mot ansikteintervjuer och fem telefonintervjuer. En kvalitativ innehållsanalys har sedan genomförts. Resultat Studiens resultat visade varierande upplevelser angående bemötandet av hälso- ochsjukvårdspersonal. Kunskapen om HIV visade sig vara bristfällig, främst på vårdcentraleroch akutmottagningar. Sämre bemötande efter diagnos var också något som framkom. Detbästa bemötandet ansågs vara på infektionskliniker, där kunskapen ansågs vara tillräcklig. Slutsats Bemötande hade ett starkt samband med kunskap. I och med den bristfälliga kunskap omHIV som finns bland hälso- och sjukvårdspersonal, bör utbildningen om sjukdomenutökas. Förhoppningsvis leder det till att bemötandet av HIV-positiva personer förbättras.Det är viktigt att ta tillvara på denna kunskap som finns idag och implimerar den i vårdenför att bemötandet ska bli bättre.