Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner. Vidare använde lärarna den moderna tekniken som ett övningsredskap för eleverna och som ett digitalt uppslagsverk, både för eleverna och sig själva. Användandet av modern teknik i undervisningen upplevs av lärarna vara till hjälp för de eleverna med behov av stöd i sin skriftspråkliga utveckling, genom att lärarna kan visa ämnesmaterialet på flera olika sätt. Lärarnas syn på den moderna tekniken och internetanvändandet är att den är praktisk och håller en inspirerande roll. Synen på modern teknik som ett medierande verktyg, där lärarna kan lära sig genom tekniken, upplevs genomgående i intervjuerna.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende. Det framkom att sjuksköterskor har förutfattade meningar och negativa attityder om patienter med substansberoende. De förutfattade meningarna och negativa attityderna beror ofta på att sjuksköterskor inte har en tillräcklig utbildning i att vårda personer med substansberoende. Slutsats: För att minska de förutfattade meningar och förbättra attityden hos sjuksköterskor krävs mer utbildning om hur sjuksköterskor bör agerar i mötet med patienter som har substansberoende. Sjuksköterskor behöver mer tid för att utföra korrekta prioriteringar av patienter med substansberoende samt har en önskan om både teoretisk och praktisk utbildning och handledning. / Background: Substance dependence is steadily growing across the world, calling for increasing knowledge on how to care for patients with substance dependence within the somatic field. Nurses feel that they do lack sufficient training and experience in treating patients with substance dependency, causing patients to feel mistreated while the nurses feel uncomfortable in their nursing role in various caring situations. The purpose of this paper has been to examine how the training nurses receive impacts on the care of patients with substance dependence in the area of somatic care. The method used is a literature study focusing on nurses’ training within substance addiction, containing seven qualitative and six quantitative scientific articles from different parts of the world. The results described nurses’ experiences in meeting patients with drug addiction and the need for education of nurses regarding drug dependency. It showed that nurses have preconceived ideas and negative attitude towards patients with substance dependency. The preconceived ideas and negative attitudes are often a result of nurses having insufficient training in caring for patients with substance dependency. Conclusion: To reduce preconceptions and to improve the prevailing attitudes of nurses, more training is needed regarding how nurses should act when meeting patients suffering from substance dependency. Nurses need more time to make correct priorities for patients with substance dependency and they request more theoretical and practical training and coaching.

Vi är två högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6. Vi är intresserade av ny teknik och dess påverkan på elever och lärare inom ämnet matematik.Syftet med detta arbete är att undersöka om användning av IKT har effekt på matematikundervisningen och hur det påverkar elevernas lärande i ämnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot årskurs 4-9 i ämnet matematik och IKT-användning i detta ämne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlärning med hjälp av IKT-verktyg. Eleverna visar på bete-endeförändringar i form av att de blir bättre förberedda för inlärning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess. IKT-verktyg i matematikklassrummet ger eleverna möjligheter att samarbeta med var-andra. Ett flertal studier visar att elever med datorbaserad undervisning uppvisar högre kunskapsnivå på tes-ter, än elever med traditionell undervisning. IKT-undervisning ger unika fördelar och bättre provresultat för elever med läs- och skrivsvårigheter. IKT-verktyg kan med fördel inkluderas i prov. Med olika medieverktyg, som exempelvis GeoGebra, kan eleverna se och experimentera med olika matematiska koncept och de kan nå en djupare förståelse än vid användning av exempelvis läroböcker. Inspelning av filmer ger möjlighet till att aktivt utveckla matematikundervisningen och introducera nya begrepp då ljud och bild ger eleverna möj-lighet att förklara hur de tänker

I en värld där finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man ställa sig frågan vilken effekt finansiell utbildning har på finansiellt beteende; och vad det är som påverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistudenter på Handelshögskolan vid Umeå Universitet påverkas av de kurser inom finansiering de kan läsa vid institutionen då det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument.  Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta ämne. Artiklar som fanns på området var både geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. Utifrån den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hållande av lågriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hållande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi ställde även frågan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna själv tycker påverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning. Vi valde att utgå ifrån om både nivå av och antalet tagna finansiella utbildningar kan ha en effekt på graden av de ovan nämnda finansiella beteendena. Med hjälp av en enkät i pappersform och en webbenkät samlade vi in data från 154 studenter uppdelat i fyra årskullar; främst civilekonomer men även andra ekonomistudenter. Resultatet vi fick var att pensionssparande och handel med aktier ökar med en ökande grad av finansiell utbildning. Vi tolkar även resultatet som att mer grundläggande finansiell utbildning har störst effekt på studentens vilja att spara och investera efter utbildningen; om de själva får tycka till. Detta resultat anser vi kan ha implikationer för flera berörda parter. Den akademiska världen och andra läroinstitutioner ha intresse i att utforma sina finansiella utbildingar för att ha möjligheten att påverka studenters finansiella beteende i en önskad riktning. Studenter som har intresse av att öka sitt pensionssparande eller aktiehandlande kan ha nytta av grundläggande utbildningar inom finansiering. Finansiella rådgivare och liknande institutioner kan även rekommendera denna typ av finansiella utbildning för att öka de två beteendena. Slutligen kan finansmarknaden i stort börja erbjuda aktier och pensionsplaner mot studenter som läst finansiella utbildningar för att bredda sin kundbas, då resultatet tyder på att dessa finansiella beteenden ökar efter finansiell utbildning.

The aim of this study was to gain insight into how two enterprises work with competence development and thereby study how the relationship between competence development and workers, employees, look like. The focus was on the workers motives and motivation towards a participation in a competence development course, their attitude to education, and how the transfer of skills gained from the course, into the workplace looks like. Further on, the work situations influence on the workers competence development has been taken into account. In the study, six people were interviewed in the role of either manager, coach or course participant who are employed in two different enterprises in the south of Sweden. The results showed that the participants were motivated by a strive for personal development or that the participants viewed education implementation as a part of the professional career, which has resulted in a positive attitude towards the competence development course. The managers’ motive for decisions about education was to change the prevailing attitude among the staff for the better and thereby strengthen the company’s brand.  The work situation has encouraged the desire to participate in developmental education as the feeling of control has encouraged the workers to further development. However, their already high work demands seemed to serve as a stressor, as the education participation increased the work load. Finally a difference is seen in both companies after completing the education, which indicates a successful transfer and application of the knowledge.

Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen. Undersökningen har en kvalitativ ansats och deltagarna har valts utifrån bekvämlighets – och strategiskt urval. Deltagarna har intervjuats utifrån etiska aspekter och frågorna har varit semistrukturerade. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att friskvårdsbidrag är en aktivitet som är mest vanlig på de arbetsplatserna som deltagit i undersökningen. Andra hälsofrämjande aktiviteter genomförs men det prioriteras olika på varje arbetsplats. Tid, resurser och utbildning är tre aspekter som intervjupersonerna uppfattar som hinder för arbetet med friskvård. Grunden i friskvårdsarbete är delaktighet, ledarskap, utbildning, tid, resurser och kommunikation. Vår slutsats är att dessa aspekter utgör en modell som kan vara en viktig förutsättning för att bedriva hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Ett gott ledarskap och en god kommunikation ökar medarbetarnas möjlighet till att vara delaktiga. Det kan öka anställdas motivation till att vilja vara aktiva och kan bidra till en förbättrad självkänsla samt ökad hälsa. Undersökningen kan förhoppningsvis bidra till en diskussion inom hälsofrämjande arbete på arbetsplatser.

Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet. Intervjuer med fem pojkar på en gymnasieskola i Stockholm har använts för att uppnå uppsatsens syfte. Genom teorier om kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital analyseras det empiriska material både ur mikro - och mesoperspektiv. I analysen används även teorier om maskuliniteter. Resultatet visar att den största anledningen till att pojkarna i studien klarat att vända sina dåliga skolresultat till det bättre, är byte av skolmiljö. Under året/åren på introduktionsprogrammet har de bemötts annorlunda än tidigare. På introduktionsprogrammet får de nya, positiva relationer med lärarna på skolan. Tillsammans med andra faktorer har detta lett till att pojkarna läser in grundskolebetygen tämligen snabbt och sedan har de gått vidare till olika yrkesprogram. Med största sannolikhet kommer dessa pojkar även att gå ut gymnasiet med en fullständig gymnasieexamen.

Arbetet är en litteraturstudie med fokus på begreppet icke-formellt lärande. Begreppet icke-formellt lärande faller inom det akademiska fältet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning åt lärande. Arbetet bearbetar och jämför genom begreppsanalys icke-formellt lärande och näraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahålla verktyg för att förstå både problematik och hur man kan definiera både de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien. Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lärande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jämföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förståelse.

Bakgrund: Varje år dör 1 miljon människor efter att de begått suicid. Psykisk sjukdom är en bidragande faktor till suicidalt beteende ofta i kombination med svårigheter i livet. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor upplever mötet med suicidnära patienter på psykiatrisk vårdavdelning. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av söktermer i databaserna; Cinahl, PsychInfo och Pubmed. Nio kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Artiklars resultat delades upp och sorterades in i likheter och olikheter och sammanställdes sedan till en ny helhet vilket resulterade i två teman som bildade litteraturöversiktens resultat. Resultat: Sjuksköterskor upplevde mötet med suicidnära patienter som ångestframkallande, de kände sig otillräckliga i mötet och utbildning behövdes för att få ett bättre bemötande. Diskussion och slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter suicidnära patienter med empati och att försöka skapa en relation som bidrar till att patienter vill anförtro dem med sina problem. Utbildning behövs för att förnya kunskap om suicidnära patienter och för att få bättre insikt i det egna arbetet och bemötandet. Tid för reflektion i slutet av arbetspasset kan vara ett sätt att förbättra arbetsmiljö och kommunikation mellan arbetskamrater och till patienter.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden mellan två undervisningsformer, dessa undervisningsformer är lärstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna ställs mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att någon av formerna är mer givande för dem samt om någon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa läroplanen för individanpassning så belyser vi även denna fråga. Våra frågeställningar är:   Ger någon av undervisningsformerna, lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bättre resultat? Anser eleverna att det är någon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i någon av undervisningsformerna? Upplever eleverna att de har fått tillfälle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnå betygsmålen? Är det någon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats? Leder någon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet? Är någon av undervisningsmetoderna mer individanpassad?   För att få svar på dessa frågeställningar vände vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfälle att utföra studien där. Eftersom CVL-Sandviken profilerar sig med lärstilar och lärstilsteori skapad av Rita Dunn och Kenneth Dunn samt Lena Boström föll det naturligt att vi använde oss av samma teori för att skapa vårt lärstilsmoment. Teorierna säger att om man som lärare anpassar sig till elevernas lärstilar så kommer deras resultat att bli bättre. Det är inte bara positiv forskning som finns om lärstilar utan även kritisk forskning. Vårt fokus när det gäller kritik ligger på två artiklar: Learning styles, Concepts and Evidence och The Myths of Learning Styles. Artiklarna fokuserar till att människor enligt psykologin inte har olika sätt att lära sig utan att man bör fokusera på vilket arbetssätt som är bäst för att nå målet. Det vill säga att välja arbetssättet efter ämnet man ska lära sig. Även att anledningen till att eleven lär sig hör ihop mer med intresse, förmågor och bakgrundskunskaper.   Sammanfattningsvis så visar våra resultat på att om eleven är i centrum så är den mer aktiv samt visar en större vilja att lära sig. Lärstilar är en genväg för att som lärare nå fram till eleven men kanske inte är en självklar pedagogisk utgångspunkt som är den bästa för elevens lärande.