Skogsnäringens kompetensförsörjning har beskrivits som en kritisk fråga för näringens fortsatta utveckling. Den skogliga utbildningens kvalitet, konkurrensförmåga och relevans för arbetsmarknadens krav är viktiga faktorer i rekryteringen av kompetenta personer till näringen. Det finns även ett uttalat behov av att öka attraktiviteten i såväl de skogliga utbildningarna som i de skogliga jobben. Detta examensarbete syftade till att studera matchningen mellan de nyutexaminerades kompetens och skogsnäringens förväntningar. En kvalitativ metod valdes för studien och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyanställda och med representanter från skogsnäringen. Resultatet pekar på förbättringsmöjligheter hos de skogliga utbildningarna med mer nischade utbildningsalternativ och praktiska tillämpningar som integreras i utbildningen, men också en tydligare definition av de olika yrkesrollerna inom skogsnäringen. Studien visar på ett behov av dialog och samverkan mellan akademi och skogsnäring. Men framför allt en gemensam syn hos medarbetare och ledning på vilken kompetens som krävs.

Tidig mobilisering av patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) har visat sig minska risken för komplikationer under och efter vårdtiden samt förkorta tiden i respirator. Trots påvisad god effekt har det visat sig vara svårt att få genomslag för denna behandlingsåtgärd. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka hinder/barriärer som finns mot införandet av tidig mobilisering och vad som gjorts för att implementera denna förändring av IVA-vården på andra kliniker. Studien är en litteraturstudie baserad på artiklar utvalda enligt förutbestämda kriterier ur databaserna Cinahl och Medline. Resultaten summerades i två huvudteman ”Hinder för tidig mobilisering” respektive ”Implementering av tidig mobilisering”. Resultaten visade att hinder för tidig mobiliseringen ofta berodde på en kombination av följande faktorer: okunskap, kulturen på avdelningen, bristande samarbete, resursbrist och patientrelaterade faktorer. Okunskap gäller både brist på kunskap om varför tidig mobilisering är bra, men även om hur och när mobilisering kan genomföras. Om det inte fanns någon kultur för tvärprofessionellt samarbete så upplevdes detta som ett stort hinder på vägen. Implementering av tidig mobilisering gick mycket ut på att överbrygga de barriärer som definierats. Utbildning för att möta bristen på kunskap, organisatoriska förändringar såsom prioriterade samarbete mellan olika yrkesgrupper och tydliggörande av var och ens roll i processen samt ett väl genomarbetat protokoll för hur tidig mobilisering skulle genomföras, utgjorde grundstenarna för en lyckad implementering. För att öka tillämpningen av tidig mobilisering inom svensk intensivvård föreslår författarna en strukturerad plan enligt ovan.

Bakgrund: Att ha en god munvård är en viktig del av människans känsla av hälsa och välbefinnande. Många som bor inom äldreomsorgen behöver få hjälp med att sköta sin dagliga munvård. Detta ställer krav på den personal som är ansvariga inom omvårdnadsarbetet. Studier visar dock på att munvården i dagens äldreomsorg är bristfällig. Syfte med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar hur munvården sköts på äldreboenden. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Danielsson (2012). Resultat: Det framkom både faktorer som medverkade till att patienterna fick god munvård samt faktorer som förhindrade god munvård för patienterna. De faktorer som medverkade till god munvård var munbedömningsinstrumentet ROAG samt munhygien redskap. De faktorer som förhindrade god munvård var framförallt bristande kunskap hos sjuksköterskan, bristande kunskap hos baspersonalen, tidsbrist, underbemanning. Slutsats: De faktorer som medverkar till god munvård är användningen av ROAG och de munhygien redskap som finns på äldreboendena. Faktorer som förhindrar god munvård var att munvården prioriteras idag ofta bort i jämförelse med andra omvårdnadsåtgärder. För att kunna förbättra munhälsan inom äldreomsorgen krävs det att samtlig vårdpersonal får mer utbildningar inom munvård.

Den här uppsatsen har sin startpunkt i lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning (vfu). Sveriges lärarutbildning har omarbetats då det funnits brister i vfun när det gäller ämneskunskaper och när det gäller vfu-placering inom relevant verksamhetsområde för planerad examen. I den här studien belyses andra kvalitéer relaterade till vfu utifrån ett studentperspektiv där studenter själva har beskrivit sina upplevelser på sin vfu. Det finns nationell och internationell vfu-forskning som fokuserar faktorer runt studentens vfu, ur andra perspektiv än studentens. Den här studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters upplevelse av bemötandet av personalen ute på förskolor och skolor under vfu. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Hur beskriver studenter sin upplevelse av bemötandet av personalen på skolorna? Hur kan beskrivningarna förstås i relation till studenternas vfu-placering på olika skolor? Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med åtta lärarstuderande vid Mittuniversitetet. Ur analysen framkom fem kvalitéer med relevans till studenternas beskrivna upplevelser: Pedagogers delaktighet och medvetenhet om handledaruppdraget, trygghet, studentens känsla av delaktighet i arbetslaget, studentens uppgifter och övningar, samt nyfikenhet och engagemang i studenten. Resultatet visar att studenterna överlag har upplevt bemötandet positivt. Resultatet visar också att det finns vissa skillnader i studenternas beskrivna upplevelser som kan förstås i relation till den skola de har gjort vfu på.

Rapporten ger en bild av hur lärplattformen Classfronter används på en ungdomsgymnasieskola. Frågeställningar runt nyttan och svårigheter med att gå från en traditionell lärarledd undervisning till en mer flexibel undervisning med hjälp av en lärplattform, tas upp. En slutsats är att det krävs mer än en lärplattform för att skapa en flexibel utbildning. En annan är att det finns mycket tid att vinna på att administrera sin undervisning med hjälp av Classfronter för den lärare som behärskar IKT (Informations- och KommunikationsTeknik) bra.

Då det kvinnliga deltagandet på musikproduktionsutbildningar på högskole- och universitetsnivå idag är väldigt lågt, trots att det inte finns några formella hinder för dem att delta i dessa utbildningar, ville jag undersöka varför det ser ut som det gör. Syftet med uppsatsen är att undersöka kunskapsläget inom genus och musikproduktion på högskole- och universitetsnivå. Metoden som använts för att kunna besvara dessa frågor är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att tidigare publicerad litteratur och forskning letats upp, granskats och analyserats. Litteratursökningarna visade på knapphändig och spretig forskning inom området och därför breddades sökningarna till att inkludera separata beståndsdelar inom musikproduktion som till exempel teknik och komposition. Resultaten visade på hur gamla föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt fortfarande finns kvar och reproduceras, omedvetet eller inte. Detta visar sig bland annat i lärarens kontakt med elever och hur män och kvinnors kunskaper värderas olika. Man har också sett att det råder en form at maskulin hegemoni inom området, där det är männen som har makten att avgöra vad som är bra eller inte. Detta i kombination med att många kvinnor upplever ett sämre självförtroende än män och att de ofta känner sig alienerade från gruppen gör att kvinnor har svårt att tilldelas status, vilket i sin tur leder till ett osynliggörande i offentligheten och spär på bilden av musikproduktion som ett område där det är männen som dominerar.

Sammanfattning- “Ekonomutbildningens anpassning till digitaliseringen i revisionsbranschen” Datum: 30 maj 2017 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Författare:  Jonas Engström, 5 april 1991 Robert Hänninen, 5 april 1989 Freddy Svensson, 1 november 1993 Titel:  Ekonomutbildningens anpassning till digitaliseringen i revisionsbranschen Handledare: Angelina Sundström Nyckelord:   Digitalisering, Redovisning, Utbildning, Utbildningsgap, Revision Fråge- ställningar:           Hur utvecklar Mälardalens Högskola (MDH) ekonomutbildningen med inriktningen redovisning och revision utifrån digitalisering i revisionsbranschen? Hur kan MDH utveckla ekonomprogrammet med inriktningen redovisning och revision utifrån digitaliseringen ur revisorers och studenters perspektiv? Syfte:  Denna studie syftar till att beskriva hur en högskola i Sverige anpassar sin ekonomutbildning till digitaliseringen i revisionsbranschen och de förändrade krav på nyexaminerade studenter som detta kan medföra.                                Metod:  Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på böcker, vetenskapliga artiklar inom ämnena digitalisering, revisionsbranschen, utbildning och högskolor. För insamlingen av empirisk data utfördes nio semistrukturerade intervjuer som valdes ut genom bekvämlighets- och målstyrturval med respondenter från akademin, revisionsbranschen och studenter. Resultatet analyserades genom meningskoncentrering. Slutsats:   Studien visade att MDH inte gör specifika ändringar till digitaliseringen i revisionsbranschen men arbetar kontinuerligt kring digitaliseringen på flera olika sätt. Studenter ska utveckla förmågan att lära sig nya saker och samla information för att kunna anpassa sig till de förändringar som sker i samhället. Studien visade även att digitaliseringen förändrar revisionsbranschen och arbetssättet blir allt mer digitalt. Denna förändring i arbetssätt leder till förändrade krav på de som söker dessa yrken. Analysen visade att studenter hade gynnats av att moment som case från arbetslivet hade implementerats i utbildningen för att öka deras förståelse och analysförmåga då det finns ett större behov av färdigheter som teknisk kompetens, god kommunikationsförmåga och förmåga att arbeta i grupp i samband med digitaliseringen. / Abstract - “The adaptation of accounting education to digitalization in the audit industry”  Date:      30th May 2017 Level:       Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution:   School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors:    Jonas Engström, 5th April 1991      Robert Hänninen, 5th April 1989     Freddy Svensson, 1st November 1993              Title: The adaptation of accounting education to digitalization in the audit industry Tutor:  Angelina Sundström Keywords:   Digitalization, Accounting, Education, Education Gap, Auditing Research questions:      How does Mälardalen University (MDH) develop accounting education with orientation on accounting and auditing based on digitalization in the audit industry? How can MDH develop the accounting education with orientation on accounting and auditing based on digitalization from auditors and students perspectives? Purpose:             This study aims to describe how a university in Sweden adjusts its accounting education to digitalization in the audit industry and the changing requirements for recent graduates that this may lead to.                  Method:            The study was of qualitative nature and was based on books and scientific articles in the subjects of digitalization, the audit industry, education and colleges. For the gathering of empirical data nine semi-structured interviews were performed, the selection was done by convenience and targeted selection with respondents from the academy, audit industry and students. The result was analyzed by sentence concentration Conclusion:     The study showed that MDH does not make specific changes to the digitalization in the audit industry, but is constantly working on digitalization in several ways. Students develop the ability to learn new things and to gather information to adapt to the changes that take place in society. The study also showed that digitalization in the audit industry changes how auditors work which is becoming more digitalized. This change in how auditors work leads to changing demands for those seeking these professions. The analysis of the study showed that students would have benefited if workplace cases had been implemented in education to increase their understanding and analytical ability as there is greater need for skills such as technical competence, good communication skills and ability to work in group in connection with digitalization.

Som blivande lärare i åk F-3 är metoder kring språkutveckling synnerligen relevant att behärska. Genom att ge eleverna varierande undervisning och behärska uttrycksformer som bild, dans, musik och drama bidrar vi till att ge dem en meningsfull skolgång. Dock kan lärarna uttrycka en viss oro inför en sådan undervisning eftersom de anser att de inte har tillräcklig kompetens. Det väckte ett intresse för språkutveckling och varierande uttrycksformer, varpå musik var ett alternativ att granska forskning kring. Genom djupgående granskning och analys av relevant litteratur ämnar denna studie att undersöker relationen mellan musik och språkutveckling i termer av möjligheter och begränsningar. Syftet resulterade i två frågeställningar: Hur kan elevers språkutveckling, enligt forskning, gynnas av att integrera musik i undervisningen? Vilken betydelse har lärarens kompetens, enligt forskning, för elevers möjligheter att få språkundervisning som integrerar med musik? Vår studie besvarar frågorna genom grundlig sammanställning och analys från ett stort urval av tidigare forskning. Sången lyfts upp som en förutsättning för elevernas språkutveckling, på grund av att språk och sång har liknande mönster i form av rytm, tonhöjder och klang. Sång är inte en metod eller undervisningssätt som kostar någonting, dock behövs kunskap från läraren. Lärarens betydelse leder oss in på vår andra frågeställning vilket berör elevernas språkutveckling som integreras med musik. Litteraturstudiens resultat visar att lärarens kompetens utifrån utbildning och tolkning av styrdokument är en viktig del för att möjliggöra att elevers språkutveckling integrerat med musik blir meningsfullt. En god skolgång medför engagemang från eleverna och automatiskt en vilja att lära samt eventuellt förbättra resultaten Vår litteraturstudie visar att musik är en nyckelfaktor till stärkt undervisningssätt och elevengagemang - så sjung ut! Vidare forskning skulle kunna undersöka huruvida digitalisering av musik påverkar elevers språkutveckling och engagemang.

Bakgrund: Smärta är en vanlig anledning till att människor söker vård. Sjuksköterskor kan positivt inverka på smärtbehandling. Smärta kan leda till ohälsa och smärtmedicinering kan ge biverkningar. Sjuksköterskors smärtbedömning kan påverkas av tid i yrket och patientegenskaper som kognitiv förmåga. För patienter med smärta kan bemötandet lindra eller öka lidandet. Problem: Smärta är en subjektiv upplevelse för patienter vilket leder till att smärtbedömningen kan påverkas av sjuksköterskors tolkningar. Upplevelsen av smärta påverkas av hur patienten blir bemött. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en överblick av sjuksköterskors etiska utmaningar relaterat till smärtbehandling. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har gjorts. Resultat: Smärtbehandling påverkas av utbildning, organisation, kommunikation med läkare och patienter samt sjuksköterskors inställning mot patienter. Sjuksköterskors förmåga att lindra smärta och lindra lidande påverkar sjuksköterskors och patienters mående. Slutsats: Utbildning är grundläggande för att handskas med flertalet etiska utmaningar som uppkommer i vården av patienter med smärta. En grundläggande organisatorisk utmaning som påverkar smärtbehandlingen är tid. Nyckelord: Kunskap, Omvårdnad, Sjuksköterskeperspektiv, Utbildning

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar en likvärdig förskola för alla barn. Vi har utgått från en kvalitativ metod i form utav semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare från tre olika förskolor inom samma verksamhetsområde har intervjuats med syftet att undersöka deras uppfattningar om en likvärdig utbildning, samt hur de beskriver att de arbetar med likvärdighet. Vi har analyserat vårt resultat utifrån Aspelin och Perssons (2011) fyra nivåer av relationell pedagogik. Utefter vårt resultat gavs vi uppfattningen om att likvärdigheten snarare sätts i ett omsorgsperspektiv än i utbildningsyfte.