No description available.

Eleven women participated in this study: Two generations of women, one group born in the 1950´s- and 60´s, and the other group born between 1975-1990. They belong to two different social castes, the Schedule caste and the Brahmin. The purpose of this study is to get a clearer picture of how the right to, and possibility for, education has changed for women from the Schedule caste from the time of India´s independence in 1947 until today.By using a qualitative interview method, called “oral history”, the light was shed upon the women´s personal life stories. They described their childhood, family structure and their own, and their children´s, possibilities for education. All interviews with the women in Nagwa were conducted with an interpreter.  There was one interview with a Professor in modern Indian history. She did an extended interview and described the time period around the independence of India until today, from her own history as well as the knowledge she has gained from her historical research.The results of this study show a positive development regarding women´s rights and their possibility for education. The girls of today have access to education similar to the boys. They are allowed to make their own choices and to seek higher education, which wasn´t possible for the oldest women of the study. The oldest women had to stay at home, care for their siblings and marry early to help support their familiThe study also shows changes in society. Today there are laws supporting women´s rights. There is an increased understanding of education for girls and for education as a contributing factor of social developmenThe respondents also described changes in the family structures and tradition. Today the women are expected to make a career, not to stay at home and care for the family. A report supports this as it shows that the literacy rate for women has increased drastically in ten years. However, researchers claim that traditional family structures still exist among some families. They don’t allow their girls to attend school and these girls are married off at a young age.

Studien handlar om undervisning som del av förskolan för att arbeta i enlighet med de nationella målen som finns i skollagen och förskolans läroplan. Studien tar därför upp förskolläraresattityd till undervisning. Tidigare forskning visar att undervisning inte ses som ett naturligtinnehåll i förskolan och Sveriges regering har gett Skolverket i uppdrag att revidera förskolansnuvarande läroplan angående undervisning. Det ses därför intressant att undersöka i vilken gradundervisning ges utrymme och betydelse i förskolan, samt vilken kunskap förskollärare uttrycker om undervisning. Det ses även intressant att undersöka vad som enligt förskollärare krävs för att utveckla undervisningen i förskolan. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares attityd till undervisning som del av förskolan i strävan mot att uppfylla de nationella målen. Metod Vid studien genomfördes en kvantitativ enkätundersökning, där 56 av 69 tillfrågadelegitimerade förskollärare deltog. Studiens respondenter besvarade nio påståenden följt av fastasvarsalternativ med kommentarsfält och en avslutande öppen fråga. Valet av kommentarsfält gjordes för att ge respondenterna möjlighet att uttrycka sig om hen ville. Vid analysarbetet användes den kvantitativa metoden för påstående 1–9 för att få fram frekvenser i antal och procent. Den kvalitativa metoden användes i analysarbetet för att analysera fram kategorier utifrån respondenternas kommentarer vid enkätformulärets avslutande öppna fråga. Resultat Studiens sammanlagda resultat visar att undervisning ges en låg grad av utrymme i förskolan, men en hög grad av betydelse. Förskollärarna uttryckte i hög utsträckning kunskap omundervisning i relation till måluppfyllelse, men det sågs likaså variationer inom deras uttryckta kunskap. Resultatet innehåller förskollärarnas 13 uttryckta behov som finns strukturerade i kategorin Medvetenhet med underkategorierna Om definitionen av undervisning och Ommåluppfyllelse samt i kategorin Reflektion med underkategorierna I tanke och I handling. Resultatet visar att en majoritet av förskollärarna uttryckte att undervisning är del av förskolan för att uppfylla de nationella målen, men att det krävs tydlighet och diskussion för att gemensamt kunna arbeta i strävan mot en likvärdig utbildning.

Att välja en eftergymnasial utbildning kan vara svårt då det är många faktorer som spelar in. När väl beslutet är taget kan ändå en viss osäkerhet kring utbildningsvalet förekomma. Syftet med studien är att undersöka hur sjöbefälsstudenter resonerar kring sitt val av utbildning och hur säkra de känner sig med sitt val vid ansökan. Studien undersöker också hur säkra de känner sig med sitt utbildningsval efter tre och ett halvt år på utbildningen. Den metod som används i examensarbetet bygger på en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna i intervjuerna gick sista året på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Resultatet visar att det främsta resonemanget till valet av utbildningen är det egna intresset följt av den sammanhängande ledigheten som yrket förser. När det gäller hur säkra respondeterna kände sig på sin ansökan varierade resultatet, dock kände den äldre individen i undersökningen sig väldigt trygg med sitt val. Tryggheten hos respondenterna kring sitt val har också varierat under utbildningens gång.

No description available.

I juni 2017 upphörde den skyldighet för redare som under en del tidigare år funnits, att anställa sjöbefälsstudenter på svenskflaggade fartyg under den fartygsförlagda utbildningen. Detta kan nu kan leda till att de inte får någon månadsersättning för tiden ombord under sina praktikperioder. Syftet med detta arbete är att undersöka hur sjökaptensstudenter upplever att de nya villkoren har förändrat den fartygsförlagda utbildningen och hur villkoren, såväl som andra faktorer, har påverkat sjökaptensstudenters motivation under den fartygsförlagda utbildningen. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att den fartygsförlagda utbildningen har förändrats både positivt och negativt av de nya villkoren, dock verkar de negativa aspekterna väga något tyngre. Studien åskådliggör även att motivationen hos samtliga respondenter påverkades negativt någon vecka innan påmönstring och att den sedan successivt ökade igen efter några veckor ombord tack vare faktorer som bra besättningar, duktiga handledare, lärorika uppgifter och ansvar. Däremot visar resultatet även att motivationen återigen sänktes då okvalificerade arbeten utfördes under obetalda praktikperioder.

No description available.

No description available.

Denna studie inriktar sig mot vuxna elevers rätt till likvärdig utbildning. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av hur skolledare inom vuxenutbildningen anser sig säkerställa att deras elever får en likvärdig utbildning. Uppsatsens metodansats grundar sig på en kvalitativ studie där valet av insamlingsmetod blev kvalitativa intervjuer för att få fram informanternas uppfattningar av arbetet med att säkerställa en likvärdig utbildning. Det teoretiska perspektivet som används i studien är frirumsteori. Valet av informanter till min studie blev sex skolledare som är verksamma hos olika utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen.Dessa skolledare verkar inom olika kommuner i Sverige. I uppsatsen beskrivs vuxenutbildning, individanpassad undervisning, behov av specialpedagogisk kompetens och likvärdig utbildning. Resultatet i studien visar på att individanpassningar sker genom kompensatoriskt material, samtal och att ge eleverna mer tid på sin utbildning. Det här leder till att skolledarna säkerställer i viss omfattning att ge eleverna en likvärdig utbildning, men att det behövs specialpedagogisk kompetens för att helt kunna säkerställa detta. I resultatet framkommer att det finns en brist när det gäller specialpedagogik hos nästan alla utbildningsanordnare i studien. Skolledarna anser att de har ett behov av både specialpedagogik och elevhälsa inom sina verksamheter. I studien framkommer att det enbart är en av de fem skolledarna som har specialpedagogisk personal anställd.

No description available.