Global ETD Search

1	Den röda väskan blev kvar - En studie om studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med nyanlända elever Demaj, Venera, Paulsson, Magdalena January 2016 (has links) Nyanlända har svårare än svenskfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. De är en utsatt grupp, som behöver stöd och vägledning för att förstå det svenska utbildningssystemet. Detta leder till att studie- och yrkesvägledare står inför en utmaning i att guida dessa individer mot önskade studie- och yrkesval. Vi har valt att studera studie- och yrkesvägledares upplevelser och erfarenheter av vägledningen på Introduktionsprogrammet språkintroduktion. Syftet är att belysa vikten av studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever på språkintroduktion. Våra frågeställningar syftar till att ta reda på vad studie- och yrkesvägledare upplever att nyanlända har för möjligheter/begränsningar. Även hur studie- och yrkesvägledare upplever vägledningsarbetet på språkintroduktion.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare på språkintroduktion. Vi har valt intervjupersoner från sex olika kommuner, för att få större insikt av deras erfarenheter med denna målgrupp. Utifrån Hodkinson och Sparkes Careershipteori och Gottfredsons karriärteori har vi analyserat det empiriska materialet, även begreppen cooling down, pushing up samt lokal och global förståelse.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna upplever att de nyanlända eleverna har behov av att få förståelse om utbildningssystemet och det svenska språket för att senare kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det framkommer att kulturella skillnader kan vara både begränsande och utvecklande för eleverna. Det är av stor vikt att studie- och yrkesvägledarna bekräftar dessa elever och är lyhörda för deras önskningar och samtidigt visar alternativ då deras världsbild kan upplevas något snäv. etablering nyanlända språkintroduktion studie- och yrkesvägledare utbildningssystemet Social Sciences Samhällsvetenskap
2	DIGITAL HR. : Är Personalvetare digitalt undernärda? Andersson, Björn, Westin, Joacim January 2018 (has links) Studiens syfte var att undersöka vilken kompetens HR-anställda innehar kopplat till digital HR, vilka kunskaper de efterfrågar för att möta digitalisering och hur Personalvetarprogram matchar arbetsmarknaden. Metoden hade en kvalitativ ansats och empirin inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem informanter, tre från offentlig sektor och två från privatsektor. Informanterna valdes ut genom ett målinriktat urval. Resultatet analyserades med hjälp av tematiseringen kopplat mot studiens tidigare forskning.Resultatet förmedlar en intressant utveckling som är både positiv och utmanande. HR anställda har idag överlag för låg kunskap för att möta digitaliseringens utveckling.Förändringen innebär fler digitala HR-verktyg, mer specialiserade roller och ökade kunskapskrav. Det leder till en utmaning som vi genomgående kommer tillbaka till. Hur organisationer på arbetsmarknaden ska kompetensförsörja sina HR-avdelningar. Det insamlade materialet visar att generisk kunskap om digital HR och dess system blir avgörande och att utbildningssystemet måste utvecklas i högre takt än vad det gör idag. Digital HR matchningen IKT HRIS e-HRM digitalisering utbildningssystemet HR-system samt masterdata. Sociology Sociologi
3	Musiklärarbegreppet : Diskurser om dess inre väsen Hammarström, Erik January 2022 (has links) I den här uppsatsen undersöker jag musiklärarbegreppet utifrån musiklärares syn på musik, musik som skolämne och utifrån sin roll som yrkesverksamma. Detta genomförs genom att analysera tre stycken musiklärares studentuppsatser för att se vilka uppfattningar om musiklärarskapet som framkommer där. I den uppfattade yrkesroll som de ger uttryck för så intresserar jag mig för frågeställningar om identitet och tidigare musikalisk bakgrund inom musiklärarskapet. Syftet med min uppsats är att undersöka hur musiklärarbegreppet kommer till uttryck hos dessa tre uppsatsskribenter och deras informanter, vilka aspekter och perspektiv som framträder där, och hur de relaterar till varandra. Som metod har jag använt diskursanalys för att komma åt de underliggande meningar och uppfattningar som framträtt när jag analyserat texterna, och dessa har jag sedan synliggjort och diskuterat. Resultatet visar att begreppet musiklärare rymmer många olika inriktningar och betydelser för olika lärare, vilka samsas under samma yrkestitel. Dels finns de musiklärare som har en uttalad musikerbakgrund som kombineras med musikläraridentiteten, och dels finns musiklärare som ser musikämnet mer som ett skolämne bland andra, och inte alls kopplar ihop sin roll med ett musikerskap. Dessutom verkar typ av musiklärarutbildning och deltagande i musikaliska sammanhang utanför skolmiljön vara faktorer som påverkar uppfattningen om musiklärarbegreppet. musiklärarroll musiker musikalisk bakgrund identitet utbildningssystemet diskursanalys Music Musik Learning Lärande Pedagogy Pedagogik
4	En jämförelse av skolsystemen i Finland och Sverige Jennbert, Anna, Nilsson, Filipe January 2017 (has links) Följande arbete presenterar en hermeneutisk studie mellan det svenska och det finska skolsystemet. Till studiens hjälp har vi använt oss av ramfaktorteorin av Urban Dahllöf. Vi har fokuserat på vilka yttre faktorer som påverkar lärarrollen i de båda länderna samt vad som gör att Finland rapporterar högre elevresultat än Sverige. De viktigaste resultaten vi kommit fram till är följande: resurser är en viktig del för att utbildningssystemet skall kunna organiseras, dock innebär inte mer resurser ett högre resultat utan nyckel finns i hur resurserna fördelas. Ideologisk styrning av utbildningssystemet kan påverka skolan negativt och en politisk samsyn som grundar sig på beprövad forskning är en viktig faktor till framgång. Lärare och pedagoger är skolans främsta resurser och professionen behöver få ett ökat förtroendekapital samt inflytande för att skolan skall nå önskade resultat. Lärarutbildningen i Sverige Lärarutbildning i Finland Ramfaktorteori Utbildningssystemet i Finland Utbildningsystemet i Sverige Utbildningsreformer PISA Läroplaner Läroplansteori Social Sciences Samhällsvetenskap
5	Likvärdighet, i vilket syfte för vem och när? : En idéanalys av likvärdigheten i utbildningssystemet från grundskola till gymnasiet utifrån frihetsbegreppet Haapala Brundin, Daniel January 2015 (has links) In which purpose, for who and when does equality get fullfilled in the education system? This studie takes aim on the upper level and second upper level school system to study what the curriculum says on the one hand and what the system brings out on the other. With critical theory as method, with Herbert Tingsten as founder, this studie analyzes the logic of the education system to set out if the pupils choice of education, after the upper level lower secondary school, in second upper level is legit with democratic principles such as freedom (of choice). The theory, used to analyze the individuals progress to be autonomous, uses Adam Swifts definition of freedom as an individual being autonomous. The findings of the study shows that what politicians chases as equality really i´snt equality. What sets out be a guarantee in the upper level lower secondary schools official documents, that every student are concerned by the goals of the school, really don’t apply to all students. Equality is withheld, politicians have put forward, when every student gets at least the grade E. This stands against that the grade E as it is graded by the Swedish school department “Skolverket” and so by the teachers in local schools doesn’t reach to the goals outlined in the official documents. Equality as it is defined in earlier studies is partly confirmed by this study, partly redefined as it shows that equality in the education system don’t seem have anything to do with the opportunities or possibilities of the pupils in the school system. Equality GY11 Lgr11 Freedom Autonomy Upper level school Second upper level school Education system Critical theory Possibilities Oppurtunities Critical thinking Likvärdighet GY11 Lgr11 Frihet Autonomi Gymnasieskola Grundskola Utbildningssystemet Rollfördelningspolitik Idéanalys Möjligheter Förutsättningar Kritiskt tänkande

1

Page generated in 0.1039 seconds