I Sverige råder det förskollärarbrist vilket förstärks av att förskollärare väljer att avsluta sin    yrkeskarriär i förtid, detta i sin tur kan beror på att det psykiska måendet påverkas negativt av arbetet. Studier har visat att en påverkansfaktor till måendet är samverkan mellanhemochförskola. Syftet med denna studie har varit att genom intervjuer med vårdnadshavare ochförskollärareskapa en djupare förståelse för uppfattningar om samverkan samt vad som uttryck som förskollärarrollen i samverkan mellan hem och förskola. För att besvara detta syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare samt tre vårdnadshavare. Det insamlade datamaterialet har vi sedan analyserat utifrån ett rollteoretiskt perspektiv samt ett utbytesteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att förväntningarna på samverkan samt förskollärarrollen är otydliga och en slutsats var att ökad kommunikation om samverkan inom förskolan samt mellan förskolaochhemtroligtvisskullegynna allainblandade. / <p>19-12-20</p>

Sammanfattning Föreliggande studie är en kvalitativ litteraturstudie som kartlägger den befintliga forskning som finns gällande kvinnor som återgår till sina våldsamma relationer. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga och få en förståelse för de faktorer som inverkar till att kvinnor återgår. Totalt har 14 artiklar använts i studien vilket utgör den empiri som ligger till grund för studien. Artiklarna har vidare tematiserats i syfte att finna specifika teman för de identifierade faktorerna: Partnern och våldets inverkan att återgå, Kvinnans risk, Interna faktorers påverkan samt Externa faktorers påverkan. Analys genomfördes sedan utifrån exitprocessen och utbytesteorin för att få en förståelse för faktorernas inverkan. Den slutsats som kan dras är att faktorerna har en inverkan på kvinnor som återgår och att beslutet är rationellt utifrån hennes perspektiv. Vidare påverkas beslutet även av hur hon subjektivt värderar dessa faktorer och var i processen hon befinner sig. Avslutningsvis diskuteras de fynd som hittats och vikten av ytterligare forskning kring kvinnor som återgår. Vidare diskuteras även hur de resultat som sammanställs kan appliceras inom socialt arbete

Syftet med studien är att få ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frågeställningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i åldrarna 13 och 16 år?-Hur ser spelar- och ledarrelationen ut?-Vilka krav ställer spelare på ledare?-Vilka krav ställer ledare på spelare?-Vilka värden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen?Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 år, och deras ledare i två breddföreningar i Helsingborg och Lund, i Skåne. Materialet analyseras utifrån teorier om människors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrån Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmålet som är ungdomars motiv till idrottsdeltagande. Resultatet visar att spelar- och ledarrelationen har stor betydelse för ungdomarna, en relation som ska genomsyras av utbildning, engagemang och kommunikation. Relationen är en ömsesidig process där spelare och ledare får och ger till varandra för att nå det gemensamma målet. Det är deras sociala handlingar som skapar de regler som ska gälla, regler som också omfattar de krav som enligt respondenterna behövs för att relationen och verksamheten ska fungera. Spelares krav på ledare är i första hand fotbollsmässiga, att ledaren ska ha erfarenheter och kunskap om fotboll medan ledares krav på spelare i större utsträckning är sociala, om hur de ska fungera i en grupp och bete sig mot varandra. Resultatet visar också att utbildning; att få lära ut och att få kunskap, och ha roligt är gemensamma värden som spelare och ledare har inom fotbollen. / The study aims to acquire knowledge about the relationship between football players and football coaches. This shall be done by answering the following questions: What is the influence of the relationship between players and coaches on girls and boys participation in football between the ages of 13 and 16 years?-What does the relationship between players and coaches look like?-What requirements do players put on their coaches?-What requirements do coaches put on their players?-What values are important for players and coaches in football?There were a total of nineteen interviews with girls and boys between the ages of 13 and 16 years and their coaches in two community football clubs in Helsingborg and Lund. Football clubs whose members are over-represented by children and youths. The material was analysed using the theories of human interaction, specifically symbolic interaction and exchange theory. Further analysis was made on the basis of the Sports Enjoyment model and learning targets, young people's motives to sport participation. The results show that the relationship between players and coaches is important for youths, a relationship that should be based on education, involvement and communication. The relationship is a two-way process in which players and coaches both give and receive in order to achieve the common objective. It is the social behaviour that creates these rules, rules that dictate the requirements that makes the relationship and sports activities work. Players' demands on their coaches are about football, that the coach should be experienced and knowledgeable in their field, while leaders' demands on their players are of a social nature, that they know how to work as a group and behave towards each other. The results also show that education, to teach and to learn, and also to have fun are common values that players and coaches share.

Sjukvårdsorganisationer står inför stora utmaningar när andelen äldre i befolkningen ökar. Undersköterskor inom äldreomsorgen är en yrkeskategori som det ställs höga krav på eftersom de står för huvuddelen av den praktiska patientvården. Sjukskrivningarna ökar och ur ett nationellt perspektiv sticker Västsverige ut med särskilt höga sjukskrivningstal. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för undersköterskors subjektiva upplevelser av arbetslivet inom kommunal äldreomsorg. En kvalitativ fenomenologisk metod med tematisk analys tillämpades med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio undersköterskor från en kommun i regionen deltog. Intervjuerna transkriberades och kodades. I resultatet utkristalliserades tre teman och åtta underteman/kategorier: Arbetsuppgifter (praktiska arbetsuppgifter, sociala arbetsuppgifter, osynliga arbetsuppgifter), Organisering (formell organisation, informell organisation, omorganisation), och Välbefinnande (ökar välbefinnandet samt minskar välbefinnandet). De socialpsykologiska teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen är social utbytesteori samt gruppsykologi. Resultaten visade att upplevelser av arbetslivet till stor del präglas av sociala relationer, både inom arbetsgruppen och mellan vårdtagare - undersköterska. Själva arbetsuppgifterna var mindre framträdande när det kom till meningsskapandet kring vad som upplevs påverka välbefinnandet i yrkeslivet. / Healthcare organizations face great demands as the proportion of the elderly is increasing. Assistant nurses account for the majority of practical patient care and as a result, they are experiencing negative working conditions. As a consequence, the Western region in Sweden especially, is dealing with high levels of sick-leaves. The aim of the present study was therefore to gain a deeper understanding of assistant nurses’ experiences of working conditions. Qualitative phenomenological method together with semi-structured interviews was adopted. Ten assistant nurses in one municipality participated. The interviews were transcribed and coded based on qualitative thematic analysis. Three themes and eight thematic categories emerged: Working tasks (practical working tasks, social working tasks, invisible tasks), Organization (formal organization, informal organization, re-organisation), and Well-being (increasing well-being, decreasing wellbeing). The social psychological theories underlying the theoretical part of the analysis were Social Exchange Theory and Group Psychology. The result showed that experiences of working conditions to a large extent were connected to social relations, both within the working group and between healthcare providers and care-recipients. Working tasks were less prominent as far as the creation of meaning about what affects well-being within the profession.

Today, thanks to the internet, marketers reach a wider audience than with traditional advertising. Social platforms enable people to interact and share content in various kinds. Influencer marketing is a marketing technique that is increasing and has a high growth rate. The procedure is based on companies paying individuals to market and recommend the company's brand in their private media channels. These individuals have been shown to inspire and influence their followers. Social platforms have become an essential channel to spread information and this form of advertising has proven to be more authentic compared to conventional advertising. Consumers can therefore use social media to find inspiration and be influenced to buy products. This information results in the purpose of the study, where a qualitative research method has been used to gain a deeper understanding of the consumer's attitude to influencers and influencer marketing from the consumer's perspective. Where the overall goal is to gain insight into which factors are perceived as important when it comes to trust, and what trust can lead to. The purpose of the study has been fulfilled by studying consumers' attitudes to influencer marketing where factors concerning the source's credibility, attractiveness, and marketing results in more detail. Furthermore, the study is based on social exchange theory that guides the study. The theory describes the course of events when influencer practices influence over the followers. The results of the study are partly consistent with the theory, where the investigated factors, except physical attractiveness, have been shown to be important when it comes to trust in influencers and what it can lead to. Sponsored posts that were perceived as too frequent and too obvious tended rather to increase advertising resistance, and price is important when making purchasing decisions. Furthermore, the study showed that in addition to expertise, the area of interest was also a significant factor. This means that the study found that homophily, expertise, and authenticity are factors of importance for trust in influencers to be experienced. If there is trust in influencers, the results suggest that the follower becomes more loyal, the brand attitude is affected to varying degrees and that it can have an impact on the purchase intention.

Då kunskap ses som företagets viktigaste resurs är förvaltningen av denna avgörande för företagets vinning. Kunskapsdelning blir således vital för att resursen ska spridas inom företaget. Syftet med studien är därmed att studera, your ett medarbetarperspektiv, de organisatoriska faktorerna som anses ha en inverkan på kunskapsdelning. Detta i syfte att öka förståelsen för hur företag kan främja intern kunskapsdelning. Tidigare studier undersöker antingen en stor mängd företag med hjälp av kvantitativa enkäter och bekräftar hypoteser, eller djupintervjuer med ett fåtal företag med sikte att kartlägga någon specifik kunskapsdelningsstrategi. För att studera medarbetares upplevelse av kunskapsdelning och dess påverkansfaktorer, används i denna studie istället en kvalitativ enkät, vilken vänder sig till medarbetare på diverse företag i Sverige. Tematisk analys användes som analysmetod samt social utbytesteori och Swift's modell, som ramverk för att förklara hur medarbetare resonerar när de står inför valet att dela eller hamstra kunskap. Resultatet visar att flera organisatoriska faktorer anses främja kunskapsdelning, såsom företagskultur, kunskapsdelningaktiviteter, omständigheter samt organisatoriska rutiner. Saknas dessa faktorer kan kunskapsdelning komma att hindras. Studien har delvis bekräftat tidigare studier kring organisatoriska faktorer som påverkar kunskapsdelning. Samtidigt har nya fynd gjorts vilket tillför det vetenskapliga forskningsfältet. / Since knowledge is seen as the most important resource a company has, the management of it is vital to the company's profits. Knowledge sharing is therefore crucial so the resource can be spread in the company. The purpose of this study is therefore to study, from an employee perspective, the organizational factors that are considered to have an impact on knowledge sharing. This in order to increase the understanding of how companies can promote internal knowledge sharing. Previous studies either examine a large number of companies with the help of quantitative surveys and confirm hypotheses, or in-depth interviews with a few companies with a view to mapping out a specific knowledge-sharing strategy. In order to study employees’ experience of knowledge sharing and its influencing factors, a qualitative questionnaire is used in this study, which is aimed at employees at various companies in Sweden. Thematic analysis is used as an analysis method as well as social exchange theory,as a framework for explaining how employees reason when faced with the choice to share or hoard knowledge. The results show that several organizational factors are considered to promote knowledge sharing, such as corporate culture, knowledge sharing activities, circumstances and organizational routines. In the absence of these factors, knowledge sharing may be hindered. The study has partially confirmed previous studies on organizational factors that affect knowledge sharing. At the same time, new findings have been made, which adds to the field of scientific research.