<p>Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen.</p><p>Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar.</p><p>I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa. I en framtid har BT som förhoppning att bedriva transportplaneringsprocessen på central nivå, antingen inom koncernen eller genom att utkontraktera transportplaneringsprocessen till en extern part, det vill säga till ett fjärdepartslogistikföretag.</p><p>Vid beslut om transportplaneringsprocessen ska genomföras centralt internt eller utföras externt med hjälp av en fjärdepartslogistiker finns en rad viktiga faktorer att ta i beaktning. De faktorer som valts att studera i denna undersökning är kärnverksamhet, processens mognad, flexibilitet, kontroll, beroende och transaktionskostnader. Dessa faktorer studeras genom att undersöka inom vilka områden BT anser sig att besitta kärnkompetens idag och i en framtid, samt hur BT ser på faktorer som flexibilitet, beroende och kontroll vid en eventuell outsourcing. Genom att ställa detta mot vad fjärdepartlogistikföretag erbjuder för lösningar till sina kunder och hur de hantera faktorer som flexibilitet, kontroll och beroende, kan för- och nackdelar med en utkontraktering av transportplaneringsprocessen definieras.</p><p>En fördel med att utkontraktera transportplaneringsprocessen uppnås genom att ingå ett samarbete med en fjärdepartslogistiker och därigenom kan BT få tillgång till spetskompetens och tillgång till större distributionsnätverk.</p><p>En annan fördel med ett nära samarbete med en leverantör av fjärdepartslogistiska tjänster är att det kan skapa ökad flexibilitet för BT. Detta genom att BT i ett samarbete kan tillgå skräddarsydda lösningar för företagsunika behov samtidigt som möjligheten att byta transportleverantörer ökar, då fjärdepartsaktörer vanligen arbeter med korttidskontrakt emot transportföretagen</p><p>Nackdelar som kan uppkomma med utkontraktering av transportplaneringsprocessen är att denna process kan komma att ses som betydande för framtida verksamhet. Det kan då vara förenat med risk att tappa kompetens inom området.</p><p>En nackdel är även att outsourcing av transportplaneringsprocessen kan innebär en beroendeställning för BT gentemot en tilltänkt fjärdepartsleverantör. Kontrollen av processen som koordinerar försörjningen av färdiga produkter och reservdelar från BT till företagets kunder eller marknadsbolag överlämnas därmed till en extern part.</p>

Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen. Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar. I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa. I en framtid har BT som förhoppning att bedriva transportplaneringsprocessen på central nivå, antingen inom koncernen eller genom att utkontraktera transportplaneringsprocessen till en extern part, det vill säga till ett fjärdepartslogistikföretag. Vid beslut om transportplaneringsprocessen ska genomföras centralt internt eller utföras externt med hjälp av en fjärdepartslogistiker finns en rad viktiga faktorer att ta i beaktning. De faktorer som valts att studera i denna undersökning är kärnverksamhet, processens mognad, flexibilitet, kontroll, beroende och transaktionskostnader. Dessa faktorer studeras genom att undersöka inom vilka områden BT anser sig att besitta kärnkompetens idag och i en framtid, samt hur BT ser på faktorer som flexibilitet, beroende och kontroll vid en eventuell outsourcing. Genom att ställa detta mot vad fjärdepartlogistikföretag erbjuder för lösningar till sina kunder och hur de hantera faktorer som flexibilitet, kontroll och beroende, kan för- och nackdelar med en utkontraktering av transportplaneringsprocessen definieras. En fördel med att utkontraktera transportplaneringsprocessen uppnås genom att ingå ett samarbete med en fjärdepartslogistiker och därigenom kan BT få tillgång till spetskompetens och tillgång till större distributionsnätverk. En annan fördel med ett nära samarbete med en leverantör av fjärdepartslogistiska tjänster är att det kan skapa ökad flexibilitet för BT. Detta genom att BT i ett samarbete kan tillgå skräddarsydda lösningar för företagsunika behov samtidigt som möjligheten att byta transportleverantörer ökar, då fjärdepartsaktörer vanligen arbeter med korttidskontrakt emot transportföretagen Nackdelar som kan uppkomma med utkontraktering av transportplaneringsprocessen är att denna process kan komma att ses som betydande för framtida verksamhet. Det kan då vara förenat med risk att tappa kompetens inom området. En nackdel är även att outsourcing av transportplaneringsprocessen kan innebär en beroendeställning för BT gentemot en tilltänkt fjärdepartsleverantör. Kontrollen av processen som koordinerar försörjningen av färdiga produkter och reservdelar från BT till företagets kunder eller marknadsbolag överlämnas därmed till en extern part.

Bakgrund: Kvalitetsbrister inom utkontrakterad äldreomsorg har ofta uppmärksammats av svenska media. Anledningen till detta har många gånger relaterats till dålig uppföljning av kontrakt och verksamhet. Svenska kommuner har bristande kunskaper kring hur de bör styra och följa upp verksamheter. Misslyckande grundas ofta i svårigheterna i att styra och kontrollera utkontrakterade verksamheter. Tidigare forskning har belyst denna problematik och konstaterat att styrningen måste anpassas efter verksamheters komplexitet men hur uppföljningen bör användas kvarstår att undersöka. Syfte: Syftet är att ta reda på hur kommuner använder styrning och uppföljning vid utkontraktering av verksamheter av olika komplexitet samt identifiera faktorer av betydelse för användandet. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats men med inslag av induktion. En flerfallstudie har genomförts av tre fall av utkontrakterade verksamheter av olika komplexitet. Två kommuners verksamheter har studerats tillsammans med de tillhörande privata leverantörerna. För insamling av data till den empiriska referensramen har intervjuer och dokumentstudier genomförts. Slutsats: Hur kommuner använder styrning och uppföljning bör anpassas efter verksamhetens komplexitet. De faktorer som är av betydelse för användandet varierar beroende på komplexiteten. Studiens resultat visar på att det finns ett flertal faktorer som spelar roll för om uppföljningen kommer att bidra till förbättrad kvalitet och minskad risk för misslyckande. Det är således inte endast uppföljningen i sig som är problemet. Forskningsbidrag: Denna studie har bidragit till att öka förståelsen för hur kommuner kan använda sig av styrning och uppföljning samt hur uppföljningen bör utformas beror på verksamhetens komplexitet. Studien har identifierat att det finns ett behov av vidare forskning kring hur olika komplexa verksamheter bör styras och följas upp. / Background: Quality deficiencies in outsourced elderly care have often been highlighted by Swedish media. The reason for this has often been related to poor monitoring of contracts and operations. Swedish municipalities have insufficient knowledge about how to control and monitor activities. Failure is often found in the difficulties in controlling outsourced operations. Previous research has highlighted this problem and found that governance must be adapted to the complexity of operations, but how this and the monitoring should be used by municipalities remains to be investigated. Purpose: The purpose is to investigate how municipalities use management control and monitoring when outsourcing activities of different complexity and to identify factors of importance for the use of management controls. Implementation: The study is of qualitative nature with a deductive approach with elements of induction. A multiple case study has been conducted with three cases of outsourced activities of different complexity. The activities of two municipalities have been studied together with the associated private suppliers. For the gathering of data interviews and document studies have been conducted. Conclusion: How municipalities use management controls and monitoring should be adapted to the complexity of the outsourced activity. The factors that are important for use vary depending on the complexity. The study's results indicate that there are a number of factors that play a role for if the monitoring will contribute to improved quality and reduced risk of failure. Research contribution: This study has helped to increase understanding of how municipalities can use management control and monitoring and shown that there is a need for further research.

Ett globalt virus spreds över hela världen och företag som baserat sin försörjning på att utkontraktera tjänster till deras kunder har blivit ifrågasatt om deras överlevnad och kundernas överlevnad. Syftet med denna studie är att se hur relationen har sett ut för utkontrakteringskunder och deras leverantörer. Ett annat syfte är att även få en inblick i hur skillnaderna har sett ut i arbetssätt innan, under och efter coronapandemin. Det som täcker arbetssättet är de digitala aspekter för företaget och ifall kunderna ansett att tjänsterna som deras företag har köpt av leverantörerna har levererat lika bra under pandemin som tidigare. Resultatet för studien har givit svar på frågor gällande relationen mellan kund och utkontrakteringsleverentör innan och under coronapandemin. Studien utförs genom användningen av en fallstudie med en kvalitativ metod. Datan för denna studie är framtagen genom kvalitativa intervjuer. Av de som blev intervjuade är det sex specifika kunder som använder sig utav en utkontrakteringsleverantör. Utöver de sex kunderna blev också en kund ifrån en konkurrent till utkontrakteringsleverantören intervjuad. I analysen och slutsatsen blir den transkriberade datan presenterad, som visar på hur företagen och leverantörerna lyckats adaptera sig till den framtvingade omställning som behövts. Detta i form av framgångsrika digitala verktyg som underlättat för mobiliteten i arbetet, distansmöten och fjärranslutningar. Begreppet kunden som ofta benämns under denna studie kommer att användas som en representativ deltagare åt företaget som köper sina tjänster av deras leverantör. Kunderna som blivit intervjuade kommer att användas under begreppet intervjudeltagare, vilket gör att dem skiljer sig åt. / A global virus spread worldwide and companies that based their livelihoods on outsourcing services to their customers have been questioned about their survival and the survival of their customers. The purpose of this study is to see what the relationship has been like for outsourcing customers and their suppliers. Another purpose is also to get an insight into what the differences have looked like in working methods before, during and after the corona pandemic. What covers the way of working is the digital aspects for the company and whether customers considered that the services that their company have purchased from the suppliers have delivered as well during the pandemic as before. The results of the study have answered questions regarding the relationship between the customer and the outsourcing provider before and during the corona pandemic. The study is carried out by using a case study with a qualitative method. The data for this study is produced through qualitative interviews. Of those who got interviewed, six are specific customers who use an outsourcing provider. In addition to the six customers, a customer from a rival to the outsourcing provider was also interviewed. In the analysis and conclusion, the transcribed data is presented, which shows how companies and suppliers managed to adapt to the forced transition that was needed. This in the form of successful digital tools that facilitated mobility at work, remote meetings, and dial-up connections. The customer as concept is often referred during this study and will be used as a representative participant for the company that purchases its services from their supplier. The customers interviewed will be used under the term interview participants, which makes them different.

In todays increased globalized business world and with a firms’ ongoing need for higher quality and lower costs, outsourcing is a popular strategy for companies to use. This thesis intends to study outsourcing in the context of new product development (NPD). The aim of this research is to contribute to the field of operations management. This is achieved by improving the understanding of decision-making during outsourcing NPD by investigating what factors affect the outsourcing decision. This will be fulfilled by addressing the research question What affect the choice between make or buy in outsourcing New Product Development?  By conducting an exploratory single case study and performing semi-structured interviews, the factors that influence decision-making in outsourcing of NPD could be generated. The findings show that competence, time, service, costs, strategy, and ability to collaborate with supplier were important factors that influenced the decision. The factors were analyzed and compared with transaction cost economics and resource-based views, which are theoretical perspectives commonly used to understand the firm’s strategical decisions. The factors from the findings were also used to conduct a cost model and a decision model. This can help a firm’s decision-making and increase the understanding of how the decision in outsourcing of NPD is made.  The results lend support to the argument that outsourcing decisions are complex. With different factors creating different influences, and all of them need to be considered in order to achieve a comprehensive understanding of the decision. The findings also suggest that no theoretical perspective can alone completely explain the decision of outsourcing NPD, they need to be integrated with another demand-oriented perspective. A recommendation for further research should be to investigate how the cost model and decision model could be implemented in practical situations and in different contexts. / I dagens globala affärsvärld och företags konstanta strävande efter högre kvalité och lägre kostnader, så är utkontraktering en populär strategi att använda. Denna avhandling avser att studera utkontraktering i samband med ny produktutveckling (PU). Syftet med forskningen är att bidra till området för verksamhetsstyrning genom att förbättra förståelsen i beslutsfattande för utkontraktering av ny produktutveckling genom att undersöka vilka faktorer som påverkar beslutet av att utkontraktera. För att uppfylla detta ska forskningsfrågan Vad påverkar valet mellan att köpa eller göra i utkontraktering av ny produktutveckling? besvaras. Genom att genomföra en explorativ fallstudie och utföra semistrukturerade intervjuer så kan de påverkande faktorerna bakom utkontraktering av PU genereras. Resultatet visade att kompetens, tid, service, kostnad, strategi och förmågan att samarbeta med leverantör är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid beslutet. Faktorerna analyserades och jämfördes med transaktionskostnad- och resursbaserad teori som är vanliga teoretiska teorier att applicera för att förstå ett företags strategiska beslut. De framtagna faktorerna användes också gör att konstruera en kostnad- och beslutsmodell som kan användas som stöd och hjälp för företags beslutsfattande och öka förståelsen för hur beslutet av att utkontraktera PU görs.  Resultatet ger stöd till tidigare forskning som menar på att beslutet av att utkontraktera är komplext vilket innebär att flera faktorer påverkar beslutet och alla faktorer behöver bli betraktade för att kunna få en heltäckande förståelse för beslutet. Resultatet visade också på att ingen av de teoretiska perspektiven kan ensamt förklara beslutet av att utkontraktera PU, utan de behöver bli integrerade med ett annat perspektiv för att fullt kunna förklara beslutet. En rekommendation till framtida forskning kan vara att undersöka praktisk tillämpning av kostnadsmodellen och beslutsmodellen och hur de kan användas i andra kontext.

Generic pharmaceutical supply chains are complex, interfacing humanitarian needs, industrial manufacturing, regulatory bodies and numerous other shareholders. This report gives a brief introduction to a current supply chain process within a company as well as a proposal to improve the supply chain financially, socially and environmentally. Data has been collected mainly through interviews and literature studies in order to conduct a case study. The project included an initial business case, calculations of necessary data in order to justify the work as well as to quantify the results. The main part of the proposal is to postpone the packing of medical products to a later stage as a way of improving the triple bottom line. Theoretically, this change results in lower ordering costs, lower volumes scrapped and thus lower scrapping costs and pollution, a decrease in order volumes further reducing costs and pollution and more. The study met the intended outcomes and would theoretically improve the company in line with the set targets. At the time of writing it is yet unclear whether it will lead to any action on behalf of the company. / Försörjningskedjorna inom farmaceutisk generika är komplexa med många externa beröringspunkter såsom mänskligt behov, industriell produktion, regulatoriska organisationer och andra intressenter. Den här rapporten erbjuder en kort introduktion till den befintliga försörjningsprocessen i ett företag i branschen samt ett förslag till hur företaget kan förbättra sin försörjningskedja ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Information har inhämtats främst genom intervjuer och litteraturstudier som har utgjort grund för en fallstudie. Projektet inkluderade framtagning av ett beslutsunderlag, datakalkyler för att ge stöd åt syftet med arbetet samt för att kvantifiera resultaten. Huvuddelen av förslaget utgörs av senareläggningen av packningsstadiet för medicinska produkter och effekten det får på det som på engelska kallas triple bottom line. Implementeringen av projektet ska teoretiskt leda till bland annat förbättrade vinstmarginaler, lägre andel kassationer och därmed en minskning av kostnader och utsläpp hänförliga till kassationer, lägre ordervolymer vilket i sin tur leder till sänkta kostnader och utsläpp. Studien har gett ett positivt utfall relativt målsättningen och implementeringen ska teoretiskt leda till en förbättring av verksamheten i linje med de uppsatta målen. I skrivande stund är det oklart huruvida företaget kommer att implementera förslaget.

The IT sector is in constant change and new IT emerges constantly. This enables organizations to adopt new IT at a correspondingly rapid pace. Nonetheless, it is not certain that the adoption of new IT contributes positively to the organization’s existing application portfolio. Hence, the purpose of this study is to provide insights to how organizations adopt IT and the factors that are important to ensure positive effects from adopting new IT. A case study, consisting of semi-structured interviews, was conducted on a Norwegian governmental organization. The majority of current literature on the field are describing IT adoption for commercial for-profit organizations. Since the case-organization is a governmental organization, this study will also aspire to investigate how that influence IT adoption. The empirical findings of this study show that there is a purpose of having a strategy for adopting new IT to an existing application portfolio. A framework describing the adoption process and factors of importance for successfully adopting new IT is provided. Also, the empirical findings show that being a governmental organization does not influence the adoption of IT significantly. However, the findings show that other aspects of each individual organization can have more significant influence on the adoption process. / IT-sektorn är i ständig förändring och ny IT blir ständigt tillgänglig. Detta gör det möjligt för organisationer att ta sig an ny IT i motsvarande snabba takt. Det är dock inte säkert att implementering av ny IT bidrar positivt till organisationens befintliga applikationsportfölj. Därför är syftet med denna studie att ge insikt om hur organisationer tar sig an IT och de faktorer som är viktiga för att säkerställa positiva effekter från adoption av ny IT. En fallstudie, bestående av semi-strukturerade intervjuer genomfördes på en norsk statlig organisation. Majoriteten av befintlig litteratur inom fältet beskriver IT-adoption för kommersiella vinstdrivande organisationer. Eftersom fallstudieorganisationen är en statlig organisation kommer denna studie också att undersöka hur det påverkar IT-adoption i organisationen. De empiriska resultaten från denna studie visar att det finns ett syfte med en strategi för att adoptera ny IT till en befintlig applikationsportfölj. Ett ramverk som beskriver adoptionsprocessen och faktorer som är viktiga för en framgångsrik adoptionsprocess av ny IT finns framtaget. De empiriska resultaten visar också att det att vara en statlig organisation inte påverkar adoption av IT i särskilt hög grad. Resultaten visar dock att andra aspekter av varje enskild organisation kan ha mer inflytande på adoptionsprocessen.

As a counterpoint to globalisation, I wanted to see how locally a sofa can be produced and investi- gate how outsourcing affects Swedish production. The project is set in the Swedish region Skåne and shaped around three themes: locality, the consumer’s relationship to the product and ”design for disassembly”. The result is a deconstructable sofa made of Skåne wool, pine from the local lumber- man and linen from the last active weavery in Skåne. In this thesis I elaborate on the friction between profit-making, sustainability and consumerism and try to find answers to what production should look like in the future. / Som en motpol till globaliseringen ville jag se hur lokalt en soffa kan produceras och undersöka hur outsourcing påverkar svensk produktion. Projektet ugår ifrån Skåne och formades efter tre teman: lokalitet, konsumentens relation till möbeln och “design for disassembly". Resultatet är en isärtagbar soffa av skånsk ull, furu från bygdens sågverk och linne från det sista väveriet i Skåne. I min uppsats resonerar jag vidare kring friktionen mellan vinstintresse, hållbarhet samt konsumtionsbehov, och försöker hitta svar på hur framtidens produktion bör se ut.