Purpose: The aim of the study is to explain how the change in road design in Jönköping municipality affects public transport, emergency services and ambulance and to investigate which traffic calming measures best suited to the occupational groups. The study investigates how these occupational groups experience the traffic calming measures found in Jönköping today, how the municipality of Jönköping has changed the planning ideology in the last 20 years and which traffic calming measures that has the least impact on selected occupational groups. Method: The study includes both qualitative and quantitative methods. The questions are answered using literature studies, surveys and interviews. The surveys and interviews describes opinions and personal experiences and the literature provides information about the traffic calming measures used today. Findings: Jönköping municipality has long been at the forefront of development concerning the passability of public transport. Over the past 20 years priority has been shifted from passability to safety for pedestrians and cyclists. The work with separate bus lanes with traffic priority continues but other speed-reduction measures are also being introduced. These acts in an impeding way to public transport, emergency services and ambulance. The municipality of Jönköping still pursues straight bus lanes that increase passability and tries to avoid vertical obstacles. Traffic calming measures affect public transport, rescue services and ambulance in a negative way. Travel time for public transport and emergency services increase, driving comfort deteriorates and tasks are hampered. The study shows how the dialogue between Jönköping municipality, Jönköpings Länstrafik, emergency services and ambulance needs to progress to get a traffic environment that will satisfy all parties. There are a number of obstacles that have little to no impact on occupational groups specified. Edeva Acti Bump, Intelligent Flexible Hump and the road cushion are amongst those found to affect the occupational groups the least without jeopardizing road safety for pedestrians and cyclists. Implications: Jönköping municipality has been working actively to increase road safety without affecting the passability for public transport, emergency services and ambulance. Priority has shifted from passability to safety and more traffic calming measures have been introduced. The study shows that there is a need for a continued dialogue between Jönköping Municipality, Jönköpings Länstrafik, emergency services and the ambulance to achieve a traffic environment that does not compromise the occupational groups' duties. If the specified parties take part in the study results, change and improvement may occur, as there are several more suitable options available. Limitations: The study does not examine how traffic calming measures affect the vehicles, passenger's perceived comfort in bus transport or environmental impact or increased noise caused by braking and accelerating. Keywords: Traffic calming, speed bumps, speed humps, traffic calming measures, public transport, emergency vehicles, emergency, ambulance. / Syfte: Målet med studien är att redogöra för hur kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans påverkats av den förändrade vägutformningen i Jönköpings kommun samt utreda vilka hastighetsdämpande åtgärder som är bäst lämpade för yrkesgruppernas framkomlighet. Studien utreder hur valda yrkesgrupper upplever de farthinder som finns i Jönköping idag, hur Jönköpings kommun har ändrat planeringsideologin de senaste 20 åren och vilka farthinder som har minst påverkan på valda yrkesgrupper. Metod: Studien innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Frågeställningarna besvaras med hjälp av litteraturstudie, enkäter och intervjuer. Enkäterna och intervjuerna behandlar åsikter och personliga erfarenheter och litteraturen bidrar med information om de hastighetsdämpande åtgärder som används idag. Resultat: Jönköpings kommun har länge legat i framkant i utvecklingen kring kollektivtrafikens framkomlighet. Under de senaste 20 åren har prioriteringen flyttats från framkomlighet till trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Arbetet med separata busskörfält med trafikprioritering som infördes år 1996 fortskrider. Efter direktiv från Sveriges regering införs nu andra hastighetsdämpande åtgärder som verkar hindrande för kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans. Trots detta har Jönköpings kommun fortfarande en strävan efter raka busskörfält som ökar framkomligheten och vertikala farthinder undviks i största möjliga mån. Hastighetsdämpande åtgärder påverkar kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans negativt. Tiderna för rutter och utryckningar ökar, körkomforten försämras och arbetsuppgifter hindras. Studien visar hur dialogen mellan kommun, länstrafik, räddningstjänst och ambulans måste fortskrida för att få en trafikmiljö som nöjer alla parter. Det finns ett flertal farthinder som har ingen eller minimal påverkan på angivna yrkesgrupper. Edeva Acti Bump, Intelligent Flexible Hump och vägkudden är de farthinder som anses påverka yrkesgrupperna minst utan att äventyra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och är därmed attraktiva för såväl kommun som länstrafik, räddningstjänst och ambulans. Konsekvenser: Jönköpings kommun har arbetat aktivt för att öka trafiksäkerheten utan att påverka framkomligheten för kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans. Prioritet har gått från framkomlighet till ökad trafiksäkerhet och fler hastighetsdämpande åtgärder har införts. Studien visar att dialogen mellan Jönköpings kommun, Jönköpings Länstrafik, räddningstjänsten och ambulansen måste fortsätta för att uppnå en säker trafikmiljö. Om angivna parter tar del av studiens resultat kan förändring och förbättring ske, då det finns flera bättre lämpade alternativ. Begränsningar: Studien utreder inte hur farthinder påverkar yrkesgruppernas fordon med avseende på slitage, resenärers upplevda komfort vid busstransport eller miljöpåverkan och ökat buller som uppstår i samband med inbromsning och hastighetsökning. Nyckelord: Traffic calming, speed bumps, speed humps, hastighetsdämpande åtgärder, kollektivtrafik, utryckningsfordon, räddningstjänst, ambulans.

No description available.

<p>Att framföra ett utryckningsfordon skiljer sig från att framföra en vanlig bil bland annat för de större friheter gällande trafikregler utryckningsförarna har. Dessa inkluderar både rätten att köra i högre hastigheter än annan trafik, men även möjligheten att kräva fri väg från andra trafikanter. Detta skapar en speciell interaktion mellan trafikanterna i trafiken där utryckningsfordonet kan ses som en lagligt olaglig agent. Avsaknaden på restriktioner gör dock körningen helt beroende på de enskilda utryckningsförarnas bedömning kring körbeteende. Trots det finns det inga nationella riktlinjer i Sverige fällande utbildning av utryckningsförare.</p><p>Den här studien undersökte normer och värderingar kring trafiksäkerhet hos operativ personal inom en ambulansorganisation. Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka var fokuserade på ett antal faktorer som förväntades kunna påverka trafiksäkerheten.</p><p>En tendens att se andra trafikanter som skyldiga för farliga situationer observerades, så väl som effekten olika uppdrag har på körningen, ett fenomen tidigare identifierat som ”red mist” (Dorn & Brown, 2003). Körningen ansågs vara ett känsligt ämne att kritisera och kollegors körstil sågs delvis bero på individuella skillnader. En påverkan på körningen av SOS Alarm påvisas samt att förarutbildningar nedprioriterats inom organisationen. En positiv attityd mot nationella riktlinjer som ett sätt att garantera förarutbildning observerades. Studien öppnar upp för ett flertal framtida studier vilka diskuteras.</p> / <p>Drivers of emergency vehicles (EV) are agents in the traffic system that by law are permitted to perform actions which are illegal for other road users. Not only can EV drivers legally drive above the speed limit, but they can also demand right of way by the use of warning lights and sirens. The lack of restrictions leaves the driving solely dependent on the judgment of each EV driver. Thus, the drivers should be well trained not just in driving skills but specifically in terms of risk assessment and self-assessment. However, there are no national guidelines in Sweden on training of EV drivers.</p><p>This study investigated the traffic safety norms among some ambulance drivers in Sweden. Semi-structured interviews were conducted focused on factors deemed important for traffic safety.</p><p>A tendency to attribute the reasons for risky situation to other drivers was found, as well as the presence of the condition dubbed “red mist” (Dorn & Brown, 2003). Driving was considered a sensitive matter in terms of critiquing and driving behaviour is partly attributed to individual differences. A positive attitude towards national guidelines was observed, as a way to ensure the sufficient EV driver training quality. A broader view of patient safety during pre-hospital health care is proposed to include EV transportation requirements.</p>

Trots påkallande av fri väg med blåljus och siren, kan utryckningsfordon ha svårt att ta sig fram i trafiken. Detta då civila förare inte alltid lyckas upptäcka utryckningsfordonen, bland annat på grund av dåliga ljus-, väder-, eller vägförhållanden. Denna studie undersökte därför huruvida meddelanden som varnar för ankommande utryckningsfordon (EVA-varningar), för bilförare med olika körerfarenhet samt tidigare vana av avancerade förarstödsystem (ADAS), påverkar lämnandet av fri väg. Resultatet visade att förarna som mottog EVA-varningar, i genomsnitt, lämnade fri väg tidigare än de som inte mottog några varningar. Förarna med låg ADAS-vana var dock mindre positiva till att vilja mottaga EVA-varningar i framtiden, även om de upplevde att varningarna förbättrade deras körbeteende. Utifrån resultatet verkar EVA-varningar vara ett bra komplement för att påkalla fri väg, där varken körerfarenhet eller ADAS-vana verkar spela någon roll för förståelsen av EVA-systemet. Vidare har tidigare studier visat att olika bilförares attityd gentemot utryckningsfordon kan påverka viljan att lämna fri väg. Därmed undersökte denna studie även bilförares upplevelse, beteende och attityd gentemot utryckande ambulans och polis. Resultatet visade att förarna hade en mer accepterande attityd gentemot utryckande ambulanser än vad de hade mot poliser. Exempelvis instämde deltagarna i högre grad med att det är viktigare att lämna fri väg till ambulanser, att ambulansens utryckningsärenden är mer brådskande, och att det är mer okej att ambulanser bryter mot trafikregler än om polisen gör det. Däremot var alla eniga om att fri väg alltid måste lämnas till både ambulans och polis. / Even though emergency vehicles use lights and sirens to demand surrounding traffic to move over, civilian drivers sometimes have trouble detecting them. This could be due to poor light, weather, or road conditions. Therefore, this study examined whether warning messages for approaching emergency vehicles (EVA-warnings), for drivers with different driving experiences and previous experience of advanced driving assistant system (ADAS), can facilitate moving over. The results showed that drivers who received EVA-warnings moved over earlier than those who did not receive any warnings. However, drivers with low ADAS-experience were less positive about the idea of receiving EVA-warnings in the future, even though they felt the warnings improved their driving. Overall, EVA-warnings worked as a good complement to encourage drivers to move over, where neither driving experience nor previous ADAS-experience seems to affect the understanding of the EVA-system. Furthermore,previous studies have shown that different attitudes towards emergency vehicles can affect the willingness to move over. Therefore, this study examined drivers' experience, behavior, and attitude towards ambulances and police vehicles. The results showed that drivers had a more accepting attitude towards ambulances compared to police vehicles. The participants agreed to a greater extent that it is more important to move over for ambulances, that the ambulance's emergency matters are more urgent, and that it is more okay for ambulances to break traffic rules in comparison with police vehicles. However, everyone agreed that one must always move over for both ambulances and police vehicles.

Att framföra ett utryckningsfordon skiljer sig från att framföra en vanlig bil bland annat för de större friheter gällande trafikregler utryckningsförarna har. Dessa inkluderar både rätten att köra i högre hastigheter än annan trafik, men även möjligheten att kräva fri väg från andra trafikanter. Detta skapar en speciell interaktion mellan trafikanterna i trafiken där utryckningsfordonet kan ses som en lagligt olaglig agent. Avsaknaden på restriktioner gör dock körningen helt beroende på de enskilda utryckningsförarnas bedömning kring körbeteende. Trots det finns det inga nationella riktlinjer i Sverige fällande utbildning av utryckningsförare. Den här studien undersökte normer och värderingar kring trafiksäkerhet hos operativ personal inom en ambulansorganisation. Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka var fokuserade på ett antal faktorer som förväntades kunna påverka trafiksäkerheten. En tendens att se andra trafikanter som skyldiga för farliga situationer observerades, så väl som effekten olika uppdrag har på körningen, ett fenomen tidigare identifierat som ”red mist” (Dorn &amp; Brown, 2003). Körningen ansågs vara ett känsligt ämne att kritisera och kollegors körstil sågs delvis bero på individuella skillnader. En påverkan på körningen av SOS Alarm påvisas samt att förarutbildningar nedprioriterats inom organisationen. En positiv attityd mot nationella riktlinjer som ett sätt att garantera förarutbildning observerades. Studien öppnar upp för ett flertal framtida studier vilka diskuteras. / Drivers of emergency vehicles (EV) are agents in the traffic system that by law are permitted to perform actions which are illegal for other road users. Not only can EV drivers legally drive above the speed limit, but they can also demand right of way by the use of warning lights and sirens. The lack of restrictions leaves the driving solely dependent on the judgment of each EV driver. Thus, the drivers should be well trained not just in driving skills but specifically in terms of risk assessment and self-assessment. However, there are no national guidelines in Sweden on training of EV drivers. This study investigated the traffic safety norms among some ambulance drivers in Sweden. Semi-structured interviews were conducted focused on factors deemed important for traffic safety. A tendency to attribute the reasons for risky situation to other drivers was found, as well as the presence of the condition dubbed “red mist” (Dorn &amp; Brown, 2003). Driving was considered a sensitive matter in terms of critiquing and driving behaviour is partly attributed to individual differences. A positive attitude towards national guidelines was observed, as a way to ensure the sufficient EV driver training quality. A broader view of patient safety during pre-hospital health care is proposed to include EV transportation requirements.

Kraven på säkerhet och effektivitet ökar ständigt inom fordonsindustrin. För att uppfylla dessa strävar fordonstillverkare efter att uppnå en högre grad av autonomi, detta innebär dock att många problem måste lösas. Denna rapport behandlar ett av dessa, autonoma fordons möjlighet att identifiera utryckningsfordon. Målet är att presentera ett förslag på vilken teknik som anses mest lämpad för autonoma fordon att kommunicera med utryckningsfordon. Arbetet grundade sig i en förstudie där standarden ITS G5, IEEE 802.11g, ZigBee samt mobilnät analyserades utifrån deras tekniska specifikationer. Utifrån analysen presenterades tre situationer där de olika teknikernas användning ansågs begränsade, i tunnlar, i tät trafik samt på långa avstånd vid höga hastigheter. Dessa situationer ställde krav på teknikerna inom bland annat svarstid, räckvidd, överföringsförmåga samt möjlighet till direktkommunikation mellan fordonen. Utifrån dessa krav ställdes en jämförelsematris upp där de olika teknikernas prestanda jämfördes. Resultatet visar att ITS G5 och ZigBee har bäst prestanda på egen hand medan en kombination av mobilnät och ITS G5 uppnår högst prestanda. / The demand for safety and effectivity continuously increases within the automotive industry. One way to meet these demands is to achieve a higher level of autonomy, but to achieve the highest levels of autonomy there is a few problems to be solved along the way. This report treats one of these, an autonomous vehicle’s ability to identify emergency vehicles. The report, based on a pilot study, analyses the ITS G5 standard, IEEE 802.11g, Zigbee and mobile networks based on their technological specifications. From the analysis three situations are identified where the technologies are considered limited. These limitations are, but not limited to, reach, latency, data rates and ability to communicate vehicle to vehicle (V2V). The four technologies are then compared by these limitations in a matrix. The result shows that ITS G5 and ZigBee has the best performance by its own but the combination of mobile networks and ITS G5 shows the highest possible performance.