Studien undersöker hur kristendomen framställs i läromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien ämnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framställs i de olika läromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp från läromedel skrivna för lpo 94, då det ej har utkommit en större mängd läromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig på de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik.

Under åren 2005-2007 inträffade många olyckor i slutna utrymmen ombord på fartyg i svenska farvatten. I denna studie undersöks vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra att fler olyckor uppkommer samt hur dessa åtgärder påverkat den svenska hamnpersonalens säkerhetsarbete i slutna utrymmen ombord på fartyg. En litteraturgenomgång gjordes för att utreda vilka åtgärder som vidtagits efter 2006. Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med säkerhetsansvariga på fyra svenska hamnar om hur deras arbete har förändrats efter olycksåren 2005-2007. Resultatet visar på att gasmätningsutrustning användes i väldigt liten grad innan 2006, men att den ökade användningen av sådan utrustning gjort arbetet säkrare och arbetsmiljöarbetet underlättats med hjälp av effektivare och tidsbesparande datorprogram för hanteringen av lagstiftning, arbetstillstånd och checklistor. Studien kan dock inte påvisa att det förändrade arbetsmiljöarbetet uteslutande går att koppla till de åtgärder som undersökts. / This study examines what kind of measures have been put in place since the accident years of 2006-2007, when a large number of accidents occurred on board vessels in Swedish waters, and how these measures have affected Swedish dock worker’s safety when working in enclosed spaces on board ships. A literary study was conducted to pin point what kind of measures had been put in place since the accident years of 2005-2007. Four qualitative interviews were performed with persons in charge of safety matters in four Swedish ports to get an understanding of how their work has changed since 2006. The results indicate that gas measuring equipment was not used before the accidents, but that a rise in usage of such equipment has made the work safer and that the safety related work has been made less time consuming with more efficient computer based programs when dealing with legislation, work permit and checklists. But the results could not connect these changes to any of the measures that were examined.

Syftet med denna studie var att ta reda på pedagogers tankar, åsikter och erfarenheter kring utomhussovande i förskolan, studien utfördes på fem förskolor i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi använde oss av en kvalitativ metod, i detta fall en intervju studie med semistrukturerade frågor. Pedagogerna i studien ansåg att barns hälsa främjas av att sova utomhus och såg detta som den största vinsten. Vikten av tillräckliga resurser för genomförandet av utomhussovandet blir en viktig punkt, många pedagoger påpekade också att det påverkar det pedagogiska utrymmet i verksamheten. Det framkom även att utomhussovandet påverkar barnens sömn, pedagogerna i studien upplever att barnen sover bättre och längre. Det framkom även att utomhussovandet har en inverkan på den dagliga verksamheten bland annat att barngruppen upplevs som lugnare.

Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de tidningar som är med i undersökningen. Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre tidningarna. Ett annat intressant resultat gäller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än.

Balcony Art is an idea for a new kind of furniture group for those who have limited space on their balcony. This report will discuss conceptual and part of primary construction of the chair and table for use on balconies, how the products developed from an idea to primary, preliminary products.In the conceptual design part, the report will discuss how product requirements and specifications are developed and how these controls the design.In the primary construction, the report will discuss the products journey from sketch to functional CAD models and how the products of individual parts are designed and how the durability calculations affect the design.

Syftet med undersökningen är att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det är journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. Utgår man från journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna få plats i medierna, eftersom det är viktigt för väljarnas åsiktsbildning att få information om partiernas politiska sakfrågor. En kvantitativ innehållsanalys ska ge svar på om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det är som har skrivits och om det föreligger någon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till är gestaltningsteorin och tidigare forskning av främst Asp och Strömbäck. Materialet består av Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren från 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010. Det totala textmaterialet uppgår till 403 artiklar, notiser, faktarutor, fråga/svartexter, ledare, krönikor och analyser. Resultatet visar att tidningarna bevakar Sverigedemokraterna, men i olika omfattning, att huvudsakliga ämnen är opinionsundersökningar och demokrati/mötesfrihet och att Sverigedemokraterna i drygt en tredjedel av texterna behandlas negativt. Politiker från Sverigedemokraterna får uttala sig färre gånger eller lika ofta om sin egen politik än vad politiker från andra partier uttalar sig om Sverigedemokraterna och deras politik.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska få möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrämjar barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de använderestetiken i verksamheten. I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju på respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren från intervjuerna inte stämde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansåg attförskollärare inte behöver någon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har äveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, där pedagogerna hadeen gemensam syn på hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns. I observationerna synliggjordes många tillfällen där barnen begränsades i sittskapande då pedagogerna handlade omedvetet. Med denna studie vill vi uppmärksammahur pedagoger genom sitt agerande kan stimulera barns utveckling och lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan klassrumsmiljö och lärares undervisningsstil, med hänsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lärarnas sätt att lära ut på påverkas av eller påverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum där män respektive kvinnor arbetar och i så fall varför? Har de olika stilar att lära ut på? Som metod valde jag att göra både intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att få rikare svar. För att kunna vara med så mycket som möjligt använde jag mig av en diktafon vid samtliga intervjutillfällen. Observationen skede under lektionerna då jag granskade hur läraren agerade och hur den fysiska klassrumsmiljön var. Det finns tidigareforskning som fokuserar såväl klassrumsmiljöer som olika lärarstilar. Där finns kanske inte någon stil som som kan beskrivas som manlig eller kvinnlig, men man kan se olika drag av dem såtillvida att män förefaller lägga mer betoning på klassrummets funktionalitet. En slutsats är att det finns en skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarnas uppfattningar om klassrumsmiljön och huruvida den hade någon betydelse. De kvinnliga lärarna tänkte mer på att skapa en trygg ”hemmamiljö” medan de manliga lärarna mer betonade det som fanns i klassrummet, alltså de mer praktiska sakerna.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan klassrumsmiljö och lärares undervisningsstil, med hänsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lärarnas sätt att lära ut på påverkas av eller påverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum där män respektive kvinnor arbetar och i så fall varför? Har de olika stilar att lära ut på? Som metod valde jag att göra både intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att få rikare svar. För att kunna vara med så mycket som möjligt använde jag mig av en diktafon vid samtliga intervjutillfällen. Observationen skede under lektionerna då jag granskade hur läraren agerade och hur den fysiska klassrumsmiljön var. Det finns tidigareforskning som fokuserar såväl klassrumsmiljöer som olika lärarstilar. Där finns kanske inte någon stil som som kan beskrivas som manlig eller kvinnlig, men man kan se olika drag av dem såtillvida att män förefaller lägga mer betoning på klassrummets funktionalitet. En slutsats är att det finns en skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarnas uppfattningar om klassrumsmiljön och huruvida den hade någon betydelse. De kvinnliga lärarna tänkte mer på att skapa en trygg ”hemmamiljö” medan de manliga lärarna mer betonade det som fanns i klassrummet, alltså de mer praktiska sakerna.

No description available.