Den 1 januari 2004 infördes regler om tredimensionell fastighetsbildning. I takt med att städerna växer krävs yteffektiva lösningar för att utveckla staden samtidigt som dess kvaliteter bibehålls. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ansvarsfördelningen av drift och underhåll vid bildandet av tredimensionella fastigheter lämpligen bör utformas för att åstadkomma en långsiktigt hållbar förvaltning i en tät stadsstruktur, där ytor för allmänna platser underbyggs med enskilda anläggningar. Examensarbetet begränsar sig till att endast behandla 3D-utrymmen som avser allmän plats med kommunalt huvudmannaskap som underbyggs med en enskild anläggning. Examensarbetet behandla frågorna om 3D-utrymmen ur ett kommunalt och lantmäterimässigt perspektiv. I examensarbetet studeras hur ansvaret för drift och underhåll av 3D-fastigheten ska fördelas mellan parterna för att underlätta en långsiktigt hållbar förvaltning av allmän plats som underbyggs med en enskild anläggning. Därefter studeras hur ansvarsfördelningen regleras i detaljplan, förrättningsakt och avtal, för att slutligen kunna svara på vilka möjliga utmaningar 3D-fastighetsbildningen medför för den långsiktiga förvaltningen av den allmänna platsen. Studien har visat att förvaltningen av 3D-fastigheter är en komplex fråga. Resultatet tyder på att det krävs att ansvarsfördelningen mellan de båda fastighetsägarna tydligt definieras för att få till en hållbar och välfungerande långsiktig förvaltning. Därav följer en reglering av kostnadsfördelningen för att tydligt avgöra vilken fastighetsägare som står för vilka kostnader avseende utförande, drift och underhåll. Ansvaret definieras genom angivelse i plankarta och planbestämmelser samt genom reglering i förrättningsakt och avtal. Studien visar även på att det är viktigt med ett nära samarbete mellan kommunen och Lantmäterimyndigheten för att säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning. Det är särskilt viktigt med ett nära samarbete mellan enheterna inom kommunen för att kunna tillgodose entydigheten i de juridiskt bindande dokumenten för att därigenom kunna säkerställa en tydlig reglering av ansvarsfördelningen för förvaltningen av 3D-fastigheten / Since the 1st of January 2004 it has according to Swedish law been possible to form a 3D property. As the cities continue to grow and expand by attract more inhabitants it has become of a greater importance to develop the city and at the same time preserving its qualities. 3D property formation could be used to do so. This thesis focuses on 3D property formation where a facility is built underneath a public space. The thesis study how the responsibility to maintain the 3D property should be distributed between the property owners, in this case between the municipality and a private property owner, to establish a long term management of the public spplace as well as the underground construction. The research is carried out by studying property formation cases, detail plans and contracts. The results of the study shows that 3D property research is a highly complex matter and that a clear distribution of responsibilities between the property owners is requiredneeded in order to facilitate a long term management of the property. It is also important to distribute any eventual costs and clearly decide what responsibilities each property owner has. Lastly, collaboration between the divisions within the municipality as well as collaboration between the municipality and the department of cadastral survey is of great importance to secure that the information given in property formation cases, detail plans and contracts is unambiguous.

Renewing the current thirdspace model is a critical step towards creating a sustainable future for cities. A thirdspace must possess specific qualities that go beyond simply creating conversation and building community. It must foster meaningful dialogue that inspires civic mobilization and drives action toward sustainability. Mobilization is seen as the antithesis to the number one problem in thirdspaces today: capitalist consumerism. In order for a thirdspace to be transformational, it must allow for the creation of strong and resilient networks within communities - both socially and ecologically. This project explores the challenge of renewing the thirdspace model in order to create urban transformation. By first, analyzing the transformation of thirdspaces in the site of Hägerstensåsen, Midsommarkransen, and Telefonplan; identifying the key opportunities and challenges posed by the context towards thirdspaces; and accumulating situated knowledges, we identified 3 key principles of transformation leading us into strategies to be applied in the site. In doing so, we challenge the dominant consumption patterns and lifestyles by proposing a thirdspace future where kinship with nature co-exists with kinship with community through a network of thirdspaces that are spatially designed and programmatically specific to expand from creating conversation and community into creating meaningful dialogue that activates civic mobilization.

När den svenska regeringen beslöt sig för att sänka restaurangmomsen den 1 januari 2012, gjordes det för att stimulera restaurangbranschen att sänka priserna på måltiderna, nyanställa och eliminera svartjobb. Vid en sänkning av momsen frigörs kapital, ett extra ekonomiskt utrymme, som för företagen blir en tillgång som de själva får avgöra hur det kommer disponeras. Denna studie ämnar ta reda på vilka effekter momssänkningen kommer medföra för branschen och hur restaurangägarna disponerat det ekonomiska utrymmet. Material har införskaffats genom en enkätundersökning med restaurangägare, intervjuer med hotell- och restaurangfacket samt branschorganisationen Visita. Med utgångspunkter bland annat inom nationalekonomiska teorier visar undersökningen att restaurangägare valt att använda det ekonomiska utrymmet till att nyanställa, sänka sina priser, genomföra renoveringar eller till överlevnadsmarginaler. Detta tyder på att det finns en spridning över hur restaurangägarna handlat. Faktorer som kan vara av betydelse över hur restauranger agerar är företagets storlek och form samt hur konkurrenterna i dess omgivning agerar. / When the Swedish government decided to cut the restaurant VAT January 1st, 2012, was made for the purpose of encouraging the restaurant industry. In turn, the restaurants would choose to lower the prices of meals, hire new employees and eliminate illegal work. When VAT is lowered it releases capital, an additional financial fund. For the restaurants it’s an asset, which they can determine how it should be allocated. This study aims to determine the effects of VAT reduction on the industry and how restaurant owners have chosen to make with the additional funds. The material has been obtained by conducting a survey with restaurant owners, interviewing the restaurant union and the industry association Visita. With starting points in economic theories and previous studies on other VAT reductions, the study shows that restaurant owners have chosen to use the economic funds to create new jobs, lowering meal prices, renovations or to improve profit margins. This indicates that there is dispersion among the opportunities restaurant owners have chosen. Elements that could have importance in the actions of restaurant, is the size and form of the business, and the performance of the competition nearby.

This study's main aim is to contribute with an insight regarding how employees of the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) experience religion as a component of development work in religious contexts. The study focuses on whether or not religion is given enough space within Sida's development work and if the policies of Sida are enough to cover the needs in religious contexts. To answer these questions we have interviewed six employees of Sida which holds experiences of development work in religious contexts. The results show a lack of knowledge and encouragement of these questions within Sida and that the interviewees experience religion as a complex concept. The study also shows that the interviewees find policies, methods and tools within Sida as inadequate to cover the needs of religion in development work. In order to highlight and to problematize the results, the study has mainly been inspired by the secularization, the post-secularization and the sacralization theories that focuse on the role of religion in the public sphere. / Syftet med uppsatsen har varit att bidra med enförståelse för hur anställda på Sida upplever religionsfrågor som komponentinom utvecklingssamarbete i religiösa kontexter. Det vi frågat oss är vilkaupplevelser och behov av att arbeta med religionsfrågor som finns samt omreligionsfrågor ges tillräckligt med utrymme inom Sidas utvecklingssamarbete ireligiösa kontexter. För att svara på uppsatsens frågeställningar har vi utförtsex kvalitativa intervjuer med anställda på Sida som har insikt i deraslångsiktiga utvecklingssamarbete och erfarenhet av arbete i religiösakontexter. Studiens resultat visar att intervjupersonerna upplever att religionfår bristande uppmärksamhet och uppmuntran inom Sida samt att de uppleverreligion som ett komplext begrepp. Studien visar även att intervjupersonernaupplever att Sidas policyer, metoder och verktyg inte tillräckligt täcker debehov som finns av religion i utvecklingssamarbetet. I vår analys avintervjumaterialet har vi utgått från teorier om sekularisering,postsekularisering och sakralisering som belyser utvecklingen av religionensroll i den offentliga sfären.

Samverkan fastigheter emellan förekommer i flera olika former. En gemensamhetsanläggning utgör en sådan samverkansform, vilken inrättas för att tillgodose ändamål av stadigvarande betydelse för flera fastigheter. Ändamålen som en gemensamhetsanläggning inrättas för är vitt skilda och består ofta av anläggningar som utgör tillbehör till en fastighet, däribland fastighetstillbehör. Med en gemensamhetsanläggning följer rätten till utrymme för att de deltagande fastigheterna ska kunna förvalta anläggningen på ett ändamålsenligt sätt. Dock övergår inte äganderätten till de deltagande fastigheterna automatiskt vid inrättandet av en gemensamhetsanläggning.   Innan år 2002 sågs fastighet och dess tillbehör som en äganderättslig enhet, vilka enbart kunde åtskiljas genom att tillbehöret fysiskt flyttades från fastigheten. Bestämmelser som möjliggjorde överföring av fastighetstillbehör och äganderätt till anläggningssamfälligheten infördes i fastighetsbildningslagen (FBL) och anläggningslagen (AL). Även bestämmelse om möjlighet till frigörande av fastighetstillbehör infördes samtidigt i ledningsrättslagen (LL). I propositionen Överföring av fastighetstillbehör 2000/01:138 motiverades införandet av lagändringarna med att en rad oklarheter skulle kunna undvikas rörande fastighetstillbehöret. Dessa utgjordes av oklarhet kring underhållsansvar, ansvar att teckna försäkring, upplåtelse av nyttjanderätt, rätt att bygga om och bygga ut, samt utnyttjande av pantsättningsmöjligheten.   Att äga sin egen fastighet har alltid varit viktigt, inte enbart för den enskilde individen, utan även för samhällets utveckling. Ägandet skapar incitament att lägga ner tid, energi och pengar i sin fastighet, vilket i sin tur genererar ett högre fastighetsvärde. Trots detta är bostadsrätten en vanlig bostadsform i Sverige. Möjlighet finns dock att genom likvidation av bostadsrättsföreningen och avstyckning av fastigheten bilda nya enskilda fastigheter. För de utrymmen och anläggningar som tidigare varit gemensamma kvarstår dock behovet av att även i fortsättning kunna utnyttjas gemensamt. I praktiken är det endast fastighetsgränserna och ägandeformen som ändrats, inte de fysiska förutsättningarna. Genom inrättande av en gemensamhetsanläggning tillgodoses detta behov. För att även kunna överföra äganderätten till de deltagande fastigheterna finns möjligheten att tillämpa AL 12 a §.   Denna studie undersöker vad som varit avgörande för om AL 12 a § tillämpats och vilka fastighetstillbehör som vanligen överförts. För gemensamhetsanläggningar är ansvar ett centralt begrepp. Studien undersöker hur ansvaret kring försäkringsfrågan påverkas om överföring med stöd av AL 12 a § sker eller inte. För att kunna reda ut ansvarsfrågan var det viktigt att försöka förstå vad som skiljer rätten till utrymme från äganderätten. Resultatet visar att överföring av fastighetstillbehör med stöd av AL 12 a § förekommit i 17 av de 45 insamlade förrättningsakterna. De fastighetstillbehör som vanligen överförts var framförallt VA-ledningar, men också dagvattenledningar, utomhusbelysning, medieanläggningar i form av kabel-tv, bredband, fiber och centralantenn, samt körytor såsom väg och utfart. Avgörande för om AL 12 a § tillämpas är förrättningslantmätarens inställning till, och kunskap om bestämmelsen. Vad gäller ansvar kring försäkringsfrågan anses anläggningssamfällighetens förvaltningsform av större betydelse än om överföring kommit till stånd eller inte. Rätten till utrymme skiljer sig obetydligt från äganderätten i detta sammanhang, eftersom försäkringsvillkoren utgår från ansvaret för fastighetstillbehöret och inte själva äganderätten. Överföringen av fastighetstillbehöret saknar därför praktisk betydelse. Föreningsförvaltning anses i sammanhanget lämpligare än delägarförvaltning. Valet av förvaltningsform är viktigare ju dyrare fastighetstillbehöret är och ju större nytta det utgör för de i gemensamhetsanläggningen deltagande fastigheterna. / The interaction of properties exist in several different forms. A joint facility forms such a form of cooperation, which is set up to accommodate purposes of constant importance for several properties. The purposes for which a joint facility is set up are widely different and often consist of facilities that make up a property, including property fixtures. With a joint facility follows the right to space for the participating properties to manage the facility appropriately.   However, ownership of the participating properties will not automatically change when setting up a joint facility. Before 2002, property and its fixtures were seen as an ownership unit, which could only be separated by the physical removal of the fixture from the property. Regulations that allowed the transfer of property fixtures and property rights to the facility were introduced in the Real Property Formation Act (FBL) and the Joint Facilities Act (AL). Even regulation on the possibility of release of property fixtures was introduced simultaneously in the Utility Easements Act (LL).   In the government bill Transfer of property fixtures 2000/01: 138, the introduction of the legislative changes was motivated by the fact that a number of uncertainties could be avoided regarding the property fixtures. These consisted of uncertainties about maintenance responsibility, liability to subscribe for insurance, assignment of use rights, the right to rebuild and expand, as well as the use of the mortgaging.  Owning your own property has always been important not only for the individual but also for the development of society. The ownership creates incentives to spend time, energy and money on your property, which in turn generates a higher property value. Nevertheless, tenant-ownership is a common housing form in Sweden. However, it is possible to create new individual properties through liquidation of the tenant-ownership and the subdivision of the property. However, for those spaces and facilities that has previously been common, the need remains for common use. In practice, only the property boundaries and ownership have changed, not the physical conditions. Establishment of a joint facility meets this need. In order to also transfer ownership of the participating properties there is the possibility of applying AL 12 a §.   This study investigates what has been crucial for whether AL 12 a § has been applied and which property fixtures are usually transferred. Responsibility for joint facilities is a key concept. The study examines how responsibility for the insurance issue is affected if transfer under AL 12 a § happens or not. In order to answer the question of liability, it was important to try to understand what separates the right to space from ownership. The result shows that transfer of property fixtures under AL 12 a § occurred in 17 of the 45 gathered acts of execution. The property fixtures that were usually transferred were mainly VA-pipelines but also watercourses, outdoor lighting, media installations in the form of cable TV, broadband, fiber and central antenna, as well as driving areas such as road and exit. The decisive factor in applying AL 12 a § is the attitude of the cadastral surveyor, and knowledge of the regulation.  Regarding the liability of the insurance issue, the joint property unit of the facility is considered to be of greater significance than if the transfer has taken place or not. The right to space differs slightly from ownership in this context, as the insurance terms are based on the responsibility for property fixtures and not the property rights themselves. The transfer of the property fixtures therefore lacks practical significance. Associations management is considered more appropriate in this context than part-owner management. The choice of management form is more important, the more expensive the property fixtures are and the more useful it is for the properties participating in the joint venture.

Arbeten i slutna utrymmen är ett vanligt förekommande moment ombord på fartyg. Olyckor i samband med slutna utrymmen är tyvärr också vanligt förekommande. I många olycksfall så kan även de som ska hjälpa en nödställd i ett slutet utrymme drabbas av skador eller att dem i värsta fall mister livet. Detta resulterar i fler skadade eller omkomna än vad nödsituationen först hade. Den här studien har genom en kvalitativ forskningsmetod intervjuat sex respondenter med en semistrukturerad intervju. Respondenterna bestod av sjökaptensstudenter från Sjöbefälshögskolorna i Sverige. Arbetet undersökte hur övningarna ombord på fartygen förbereder besättningen på evakuering ur slutet utrymme. Studien fann att det upplevs övas för lite inom området slutna utrymmen och att osäkerheten kring situationerna som kan uppstå är hög. Många respondenter upplevde att man inte kunde rädda någon på en tillräckligt snabb tid och att evakueringar ur slutna utrymmen är ett väldigt svårt moment. Studiens resultat tyder på en kunskapsbrist inom situationerna kring evakuering ur slutet utrymme. / Work in enclosed spaces is a common occurrence on board ships. Unfortunately, accidents associated with confined spaces are also common. In many accidents, even those who intend to help a distressed person in an enclosed space can suffer injuries or in the worst case lose their lives. This results in more people injured or killed than the emergency first had. This study has through a qualitative reaserch method, interviwed six respondents with a semi-structured interview. The respondents consisted of naval officer students from the Swedish Naval Officer Universities in Sweden. The study investigated how the exercises aboard the ships prepare the crew for evacuation from enclosed spaces. The study found that in the respondent’s experience that it is practiced too seldomly and because of that it may arise some uncertainty in those situations. Many respondents felt that they could not save anyone in a fast enough time and that evacuations from confined spaces are a very difficult task.The study’s result indicates a lack of knowledge in the situation of evacuation from enclosed spaces.

The years around 1968 societal change was on the agenda of many political, cultural and other movements. This paper is about the role of Church of Sweden in relation to the demands of contemporary society. How did Church of Sweden approach the challenges that the time around 1968 presented in terms of vulnerability and human distress? In particular, what was the ability of the church and its members to be an active force in reducing the remaining pockets of poverty, to enhance equality? Did the church offer a possibility for the committed to participate through the church in improving human conditions in the world, something generally expected by a Christian church?     By the reading of the church weekly magazine, Vår Kyrka, and applying a theory on “space of action”, the paper concludes that it was hard to develop meaningful social work in the parishes, partly due to the Parish Governance Act, Församlingsstyrelselagen. It was the international work that offered a “space of action” for the active parish members. Lutherhjälpen (Church of Sweden Aid) and Svenska kyrkans mission (Church of Sweden Mission) grew in importance and affected parishwork and the witness of the church at the time.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur trygghetsaspekter integrerats i implementeringen av det strategiska dokumentet Grönare Stockholm. Dokumentet innehåller riktlinjer för hur stadens parker och naturområden skall planeras och förvaltas, med fokus på gröna frågor. Metoderna som använts för datainsamling i denna kvalitativa studie är en kombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjustudie där fyra projekt inom parker, gångstråk och torg undersökts i en fallstudie. Fem tjänstepersoner på Trafikkontoret i Stockholms stad har intervjuats i syfte att erhålla deras beskrivning av hur trygghetsaspekter integrerats i dessa fyra projekt inom Grönare Stockholm. Fyra av intervjupersonerna var projektledare och den femte var verksamhetsutvecklare för Grönare Stockholm som helhet. Materialet har analyserats genom ett deduktivt angreppssätt med hjälp av första och andra generationens trygghetsprinciper som presenteras i teorin Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). Resultatet visar att trygghetsprinciperna integrerats i hög grad i de projekt som studerats i fallstudien, även om det tagit sig olika uttryck beroende på respektive projekts förutsättningar. Det visade sig att sociala frågor och trygghetsfrågor haft stort fokus i samtliga projekt, vilket innebär att den praktiska tillämpningen av Grönare Stockholm inte speglar vad som framkommer i det strategiska dokumentet. / The purpose of this study is to describe and analyze how safety aspects has been integrated in the implementation of the strategic document Grönare Stockholm. The document contains guidelines regarding how the city’s parks and green areas should be planned and managed, with focus on green aspects. The methods used for data collection in this qualitative study is a combination of literature study, document study and interview study where four projects within parks, walkways and squares have been examined in a case study. Five officials at The Traffic Administration Office in the municipality of Stockholm have been interviewed in order to acquire their description of how safety aspects has been integrated in these four projects within Grönare Stockholm. Four of the interviewees were project managers and the fifth was a business developer for Grönare Stockholm overall. The material has been analyzed through a deductive approach with the first and second generation of safety principles which are presented in the theory Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). The results show that the safety principles have been integrated largely in the projects that were studied within the case study, even though it has taken different forms depending on each projects prerequisites. It turned out that social and safety aspects had a big focus in all projects, which means that the practical application of Grönare Stockholm doesn’t reflect what emerges in the strategic document.

Techniques for imposing a structure on the latent space of neural networks have seen much development in recent years. Clustering techniques used for classification have been used to great success, and with this work we hope to bridge the gap between contrastive losses and Generative models. We introduce an embedding loss derived from Triplet loss to show that attributes and information can be clustered in specific dimensions in the latent space of Variational Auto-Encoders. This allows control over the embedded attributes via manipulation of these latent space dimensions. This work also serves to take steps towards the usage of any data augmentation when applying Triplet loss to Variational Auto-Encoders. In this work three different Variational Auto-Encoders are trained on three different datasets to embed information in three different ways using this novel method. Our results show the method working to varying degrees depending on the implementation and the information embedded. Two experiments using image data and one using waveform audio shows that the method is modality invariant. / Tekniker för att införa en struktur i det latenta utrymmet i neurala nätverk har sett mycket utveckling under de senaste åren. Kluster metoder som används för klassificering har använts till stor framgång, och med detta arbete hoppas vi kunna brygga gapet mellan kontrastiva förlustfunktioner och generativa modeller. Vi introducerar en förlustfunktion för inbäddning härledd från triplet loss för att visa att attribut och information kan klustras i specifika dimensioner i det latenta utrymmet hos variationsautokodare. Detta tillåter kontroll över de inbäddade attributen via manipulering av dessa dimensioner i latenta utrymmet. Detta arbete tjänar också till att ta steg mot användningen av olika data augmentationer när triplet loss tillämpas på generativa modeller. Tre olika Variationsautokodare tränas på tre olika dataset för att bädda in information på tre olika sätt med denna nya metod. Våra resultat visar att metoden fungerar i varierande grad beroende på hur den tillämpas och vilken information som inbäddas. Två experiment använder bild-data och ett använder sig av ljud, vilket visar på att metoden är modalitetsinvariant.

This master’s thesis investigates generative AI-art through the lens of actor network theory. By focusing on the role of images in datasets as a material that effects both AI-models and artworks, the decisively non-human agencies generative AI-models can be said to possess, and the traces and associations that generative AI-models imbue artworks with, this thesis aims to investigate art that has been created with GAN-models as well as contemporary text-to-image diffusion-models, by way of similar premises. Forgoing common discussions and questions regarding the status of AI-art as art that inundate many a reasoning regarding this topic, this thesis instead investigates the use of generative AI to make images and art with an understanding of it as a multifaceted practice that can be observed and experienced in a variety of ways.  General topics such as the way images are used to train AI-models, the blurry connections between trained images and generated images, the way AI-models can be used and interacted with by using prompts as well as different kinds of interfaces and AI-Image-generators, are investigated, followed by the analysis of a number of artworks for which generative AI has been used. Throughout this study generative AI-art emerges as a both novel and oftentimes contested artform that is defined by direct and indirect connection to other media, a varied understanding of what it is that the artificial intelligence appears to do, and a use of the AI-artwork as a means to comment the mediums emerging characteristics.