<p>I syfte att förbättra kunskapsläget kring människors beteenden vid bränder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hämtade från ett flertal verkliga händelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hämtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic & Tversky, 1982; Gilovich, Griffin & Kahneman, 2002). För ändamålet användes tre heuristiska regler: tillgänglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en särskild variabel bortses från i beslutsprocessen. När människor blir stressade tenderar de att förlita sig mer på heuristiker i sina bedömningar. Analysen visar att det är rimligt att anta att de beteenden som observerats i samband med bränder i de fyra fallen beror på beslut huvudsakligen fattade med hjälp av någon av de tre heuristikerna. Denna kunskap kan öppna upp nya möjligheter för att förebygga dödsfall på grund av felaktiga beteenden i samband med bränder och utrymningar.</p>

I syfte att förbättra kunskapsläget kring människors beteenden vid bränder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hämtade från ett flertal verkliga händelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hämtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic &amp; Tversky, 1982; Gilovich, Griffin &amp; Kahneman, 2002). För ändamålet användes tre heuristiska regler: tillgänglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en särskild variabel bortses från i beslutsprocessen. När människor blir stressade tenderar de att förlita sig mer på heuristiker i sina bedömningar. Analysen visar att det är rimligt att anta att de beteenden som observerats i samband med bränder i de fyra fallen beror på beslut huvudsakligen fattade med hjälp av någon av de tre heuristikerna. Denna kunskap kan öppna upp nya möjligheter för att förebygga dödsfall på grund av felaktiga beteenden i samband med bränder och utrymningar.

Evacuation of trains in tunnels is currently taking place in diverse ways. One of the methods implies that passengers leave the train along the railways on elevated walkways. The knowledge about the impact of elevated walkways on the safety level is today very limited. As more and more elevated walkways are designed in rail tunnels, it is important that studies and evacuation trials are made to investigate how those affect the safety level of the evacuation. This master thesis’ project aims to investigate the relationship between low light conditions, people's behaviour and ability to evacuate a train on an elevated walkway. To investigate this, the core in the work consisted a practical evacuation trial which purpose was to study people’s movement on a raised walkway under different illumination levels: 200 lux, 5 lux and 1 lux. A total of 16 escape trials were performed as controlled evacuations on a simulated elevated walkway with the measures 1.2x20 meters with a level difference down to the ground plane of 1.24 meters. The result of the evacuation trial showed that the intensity of illumination played a significant role in both the movement speed, the person flow and the peoples distance to the edge. The peoples flow and speed did generally decrease during the partial trials performed during the weaker light intensities, 5 lux and 1 lux, compared to partial trials performed during 200 lux. A general result regarding the effect of light intensity on the people’s distance to the edge is that during the partial trials performed with the weaker light intensities, 5 lux and 1 lux, more people chose to go further from the edge. The conclusion of these results is that a minimum brightness in tunnels should be 1 lux, but a stronger illumination should be sought to increase the safety of the passengers in case of evacuation. Regarding the learning effect on the trial procedure, it can be seen from the results that the more trials carried out, the closer the edge the people went combined with an increased speed and flow. The people became comfortable in the environment and hesitated less, which generated a source of error in the result. A conclusion of the practical evacuation trial is that by conducting a trial in this type of environment, we were given the opportunity to study the problems as well as the complexity that an evacuation may imply. The experiment further provided valuable information and knowledge about the problems that may arise in an evacuation, both from a technical and behavioural perspective.

Introduktion: Dammbrott är en olycka som har en låg sannolikhet att ske men om den skulle inträffa ha katastrofala konsekvenser. Ett område som skulle drabbas vid ett dammbrott i Luleälven är Luleå kommun som ligger i mynningen av Luleälven. För att områden som anses vara av risk skulle kunna utrymma i tid innan vattennivåerna stiger är det av vikt att individen dels förstår varningsmeddelandena samt förstår vilket ansvar den har vid en utrymning. Kunskapen om varningar och vilket ansvar individen har vid dessa visar tidigare forskning på som låg. Syftet med studien var att få kunskap om vilken förståelse det finns hos individer gällande varningssystem vid ett dammbrott och vilken syn som finns på ansvarsfördelningen i utrymningsprocessen. Studien syftade även till att identifiera vilka hinder och möjliggörande faktorer som kan påverka individen vid en utrymning.  Metod och material: Studien följde en fallstudiedesign med mixade metoder som antog en deduktiv ansats. Den kvalitativa datainsamlingen innefattade semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner vilket baserade på ett avsiktligt urval, som arbetar inom krishantering. Den kvantitativa datainsamlingen skedde i form av webbenkäter, vars urval baserades på ett bekvämlighetsurval där individer som bodde i ett riskområde och var över 18 år, kunde svara på enkäten som skickades ut i Facebook-grupper för de boendeområdena som ansågs vara av risk. Analysen av datamaterialet skedde dels genom en deduktiv kvalitativ innehållsanalys där respondenternas svar analyserades utifrån tidigare förutbestämda kategorier. Det kvantitativa materialet analyserades utifrån både univariata och bivariata analyser samt tolkning av fritextsvar.  Resultat: Studien påvisade en gemensam bild kring att individer har en god förståelse kring vad varningssystemen innebär samt lämpliga handlingar därefter. Dock fanns en skillnad mellan åldersgrupperna där de yngre grupperna i större utsträckning inte vet vad de ska göra om varningssystemen larmar. Gällande ansvar fanns det även här en liknande bild där kommunen har ett stort ansvar i en utrymningssituation samt framfördes det att individen har ett ansvar, främst från respondenternas sida. En möjlighet som framkom var bland annat broschyren som skickades ut och många individer ansåg att den hade hjälp dem förstå vad de skulle göra vid ett dammbrott. Ett hinder som identifierades i samband med detta är att broschyren numera ligger på kommunens hemsida vilket innebär att personer som flyttar in till kommunen vare sig får kunskap om risken eller vad en ska göra om ett dammbrott sker.  Slutsatser: Sammanfattningsvis visar resultatet en liknande syn på kunskapen om varningssignalen samt lämpliga handlingar därefter både utifrån ett individ- och tjänstemannaperspektiv. Angående ansvaret att utrymma behövs vidare forskning då det behövs mer tillförlitlig data från ett individperspektiv. Framtida studier bör fokusera på åldersperspektivet med avseende på kunskapen och handling vid varning men också på de hinder som studien har identifierat. / Introduction: A dam failure is an accident with a low probability to occur but the consequences would be catastrophic. One area that would be affected if a dam failure would occur in Luleälven is the municipality of Luleå which is located at the estuary of Luleälven. To get individuals that live in areas that are regarded of risk, if a dam failure would occur, to evacuate in time before the water levels rise it is of importance that individuals understand the warning and the responsibility of the individual. The aim of the study was to develop a further understanding of the knowledge individuals have regarding the warning systems that would be used in the event of a dam failure, but also the view about the responsibilities in an evacuation process. The study also aims to identify obstacles and enabling factors that may impact the individual if an evacuation would be necessary.  Methods and material: The study had a case study design with mixed methods. The qualitative data collection included semi structed interviews with government officials who works with crisis mangement, which was based on a purposive sampling. The quantitative data collection was in the form om web surveys which used a convenience sampling that included individuals that lived in an area of risk and were older than 18 years. If the individual met the criteria for the data collection they were eligible to answer the web survey that was distributed in different Facebook groups for the different areas that were considered being of risk. The analysis method for the qualitative material was done through a deductive qualitative content analysis and the respondents answers were analyzed from predetermined categories. The quantitative material was analyzed with both univariate and bivariate analysis, and also interpretation of free text answers.  Results: The results showed a common view in regards that individuals have a good understanding of the warning systems and also appropriate actions thereafter. On the other hand, there was an age difference were the younger age groups in a greater extent do not know the appropriate action if the warnings systems go off. With regards to responsibility there is a mutual understanding of the municipality as to having a big responsibility during an evacuation. The individuals responsibility to evacuate was also put forward, mostly from the government officials. An enabling factor to evacuate was the brochure that was sent out a couple of years ago. Many individuals explained how the brochure had helped them understand what the appropriate actions in the case of dam failure. An obstacle that was identified in connection to this was that the brochure is only available on the municipality’s web site, which implies that people moving into the municipality neither get the knowledge about the risk or the appropriate actions if a dam failure would occur.  Conclusion: To conclude, there are similar views regarding the knowledge of the warning system and proper action in response to the warning, both from an individual and officials’ perspective. How the individual perceive their responsibility to evacuate is in need of further research since there is a lack of data from an individual’s perspective. Further research should focus on an age perspective with regards to the knowledge of warning system and action, and also concerning the barriers that have been identified in the study.

Detta arbete avhandlar antagonistiska hot gentemot högstadie- och gymnasieskolor i Sverige i form av skolattacker och skolskjutningar. Fokuset har varit riktat mot projekteringsstadiet av nybyggnation och ombyggnation av skolor där förebyggande åtgärder kan genomföras för att försvåra för potentiella gärningsmän innan polis anländer och kan börja agera. Detta syftar också till att underlätta för personer som befinner sig inne i byggnaderna, samtidigt som utrymningsmöjligheterna vid brand enligt räddningstjänstens insatsidé bibehålls.De antagonistiska hoten har blivit allt vanligare i Sverige då hotbilden gentemot samhället har ökat. Denna utveckling kan leda till förödande konsekvenser där elever och skolpersonal riskerar allvarliga skador på sina liv och hälsa.Kvalitativa metoder i form av intervju med brandskyddsprojekterande brandingenjör samt tre intervjuer i pappersform med kommunala säkerhetssamordnare genomfördes som ett första steg. Därefter genomfördes studiebesök på två gymnasieskolor samt en ytterligare en intervju med sakkunnig polisinspektör inom POLKON-ämnet. Detta ligger till grund för de slutsatser och svar på frågeställningarna som lyfts i arbetet.Diskussionen kretsar kring vikten av integrerade säkerhetsperspektiv i planeringen av skolor, myndigheters samverkan och behovet av utbildning för personalen. Vid analyser av säkerhetsstrategier på skolor i de olika kommunerna belyses variationer och olika fokusområden inom säkerhetsplaneringen. Dessa inkluderar tekniska lösningar som säkerhetsappar, kameraövervakning och taggsystem, parallellt med betoning på elevers psykiska hälsa och en tidig upptäckt av eventuella hot.Det framgår att utrymnings- och inrymningsstrategier vid PDV inte alltid införs tillräckligt vid brandskyddsprojektering av skolor, vilket kan kräva anpassning och bättre hantering av vid potentiella hot.Polismyndighetens förändrade taktik mot ett än mer offensivt agerande vid PDV-situationer, liknande räddningstjänstens strategi vid brand i byggnader, betonas. Dock behövs fortsatt samordning och dialog mellan myndigheterna för att säkerställa en effektiv hantering av nödsituationer på skolor.Slutsatserna av arbetet är att ökad medvetenhet och anpassning av säkerhetsstrategier är nödvändigt för att möta dagens komplexa hot i skolor. Det betonas vikten av att införa lämpliga åtgärder för både brand och PDV i brandskyddsprojekteringen, samt säkerställa en samsyn mellan Polismyndighetens taktiska förhållningssätt och räddningstjänstens insatsstrategi för att trygga elever och personals säkerhet på skolor. Brister på krav i svensk lagstiftning bidrar till varierande säkerhetsåtgärder mellan kommuner och skolor.