Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder sig av i sin verksamhet för att få barn med bristande svenska språkkunskaper delaktiga i verksamheten. Syftet var även att finna hur förskollärarna främjar mångkultur i förskolans dagliga verksamhet. Studien utgick ifrån Vygoskijs sociokulturella teori och en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes. Tio förskollärare från två olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollärarna är medvetna om vilka metoder de använder sig av för att göra barnen delaktiga, samtidigt som de talade om komplexiteten i att vara medveten och kunna ta vara på de olika kulturer som finns i förskolans verksamhet.

I denna uppsats lägger jag fokus på att undersöka de olika matematiska uttrycksformer someleverna tillämpar när de löser ett rikt problem. Svaret söks med hjälp av empirisk data. Syftetmed arbetet är att undersöka hur några elever som går första året på gymnasiet löser ett riktproblem. Två grupper elever som går i två olika program deltar i undersökningen. Analysengjordes med hjälp av ”KLAG-matrisen”, dvs. en matris som innehåller uttrycksformerna Konkret,Logisk/språklig, Algebraisk/aritmetisk samt Grafisk/geometrisk. Resultatet av litteratur- ochempiristudien visar att oavsett hur eleverna uttrycker sig i sina lösningsförslag innehåller det alltidnågon form av algebraisk/aritmetisk uttrycksform. Detta kan bero på att det för dessa elever ärlättare att kommunicera med algebraisk/aritmetisk uttrycksform än med någon annan. Resultatetvisar också vikten av att använda problemlösning som ett medel i en lärandeprocess även för attutveckla andra förmågor. Eleverna har olika uppfattningar och gör olika tolkningar av problemet.De har olika förutsättningar och använder varierande lösningsmetoder. Detta skulle kunna varaen förklaring till varför deras användning av uttrycksformer är olika.

I olika undersökningar får svenska elever sämre resultat i matematik. Proportionalitet är ett område som enligt Skolverkets rapportering över TIMSS 2007 och PISA 2012 hamnar särskilt lågt resultatmässigt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka strategier och uttrycksformer elever i åk 2 och åk 3 kan använda sig av för att lösa proportionalitetsproblem. Vår undersökning gjordes med 23 elever i åk 2 och åk 3 på två olika skolor i Mellansverige. Datainsamlingen grundar sig på elevernas lösningar samt på en kvalitativ intervju kring två proportionalitetsproblem av typen associerade mängder. Elevernas strategier och uttrycksformer analyseras med hjälp av Langrall och Swaffords respektive Hagland, Hedrén & Taflins ramverk och kategoriseras i tre proportionella resonemang: Icke proportionellt, Informellt och Kvantitativt resonemang. Det resultat vi ser är att elever i åk 2 och åk 3 överlag har svårt att förstå proportionalitet men att de med hjälp av konkret material i kombination med aritmetisk eller grafisk uttrycksform i högre utsträckning klarar problemen. Nyckelord:

<p>Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur musiken tillämpas i verksamheten på tre förskolor och vad förskollärarna anser vara dess syfte. Förskollärare intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald samt personliga åsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att musik var en självklar del i verksamheten som spred både glädje och gemenskap. Förskollärarna var även eniga om att barn tillägnade sig kunskap genom leken. Slutsatser som kan dras av studien är att leken och lärandet inte kan skiljas åt och att musik och lek kan förenas i större utsträckning.</p><p> </p><p> </p>

Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht

Abstrakt Syftet med examensarbetet är att få en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som används. Teorin visar att språket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. Läraren har en stor betydelse för hur elevernas förståelse utvecklas. Studien är av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lärare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten. Vissa elever visar att de är mer vana vid att "prata matematik" medan andra saknar väsentliga ord för att uttrycka sig på ett förståeligt sätt. Vi har även uppmärksammat att en varierande undervisning där läraren använder olika uttrycksformer har en positiv inverkan på elevers utveckling.

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Troligtvis finns dock andra påverkansfaktorer som har större betydelse för elevernas val av strategier och uttrycksformer.

Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur musiken tillämpas i verksamheten på tre förskolor och vad förskollärarna anser vara dess syfte. Förskollärare intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald samt personliga åsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att musik var en självklar del i verksamheten som spred både glädje och gemenskap. Förskollärarna var även eniga om att barn tillägnade sig kunskap genom leken. Slutsatser som kan dras av studien är att leken och lärandet inte kan skiljas åt och att musik och lek kan förenas i större utsträckning.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärarna arbetar och resonerar kring barns språkutveckling i förskolan. Syftet var även att utforska estetiska redskaps betydelse för barns språkutveckling. För att få svar och nå syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer från två olika förskolor och undersöktes med observationer förskollärarnas arbetssätt i två barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar språket när de lekar, detta då leken leder till fantasi, kommunikation och dialog. Barnen lär sig även uttrycka sig på olika sätt samt lär av andras erfarenheter och åsikter. Förskollärarna ansåg att det är viktigt att vara lyhörd, uppmuntra och bjuda barnen olika uttrycksformer, ge barnen tid att reflektera och samtala samt även bjuda barnen en trygg lärande miljö. Studiens slutsats var att estetiska redskap är en avgörande faktor för barnens språkutveckling, för att det är med estetiska redskap barnen bearbetar sina känslor, kunskaper, tankar och erfarenheter.

I denna studie undersöks det hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers matematiska förmågor i problemlösning samt om det finns något samband mellan kommunikation och problemlösning. Detta undersöktes genom observationer och intervjuer av fem grundskollärare i årskurserna 1-4. Resultatet visar att lärare anser att kommunikationen är nödvändig för att elever ska ges möjligheten att utveckla förståelse för matematisk problemlösning. Specifikt genom att alla elever behöver ges tid för sig själv, att reflektera kring problemets innehåll för att sedan kunna föra ett matematiskt resonemang tillsammans med andra. Detta sätt är något som alla lärare använder i arbetet med problemlösning. Att reflektera själv innan argumentation i grupp tas vid är viktigt för att ge eleverna möjlighet att förstå problemet och för att själva komma fram till en rimlig lösning med hjälp av en eller flera lämpliga strategier. Men även för att utveckla sina matematiska förmågor i problemlösning. Resultatet visar också att kommunikation kan ske på olika sätt med hjälp av abstrakta och konkreta verktyg vilket även forskning hävdar. Studiens slutsats visar att lärare och forskning anser att kommunikation är nödvändig för elevers utveckling i matematisk problemlösning och att elever bör ges möjligheten att argumentera, reflektera, resonera och analysera kring valda strategier på olika sätt för att utvecklas till effektiva problemlösare. / <p>Matematik</p>