<p>Studien syftar till att undersöka problemlösningsprocessen då elever arbetar i grupp med matematiska problem samt uppmärksamma de uttrycksformer som används. En jämförelse mellan skolår fem och skolår nio görs för att upptäcka betydelsefulla skillnader. Metoderna som använts är kvalitativa i form av observation och intervju. Två grupper från respektive skolår har studerats, där varje grupp bestod av tre elever. Resultatet visar att grupperna i klass 9 är mer resultatinriktade och uppvisar en enkelriktad problemlösningsprocess, samtidigt som grupperna i klass 5 vid flertalet gånger går tillbaka i problemlösningsprocessen och vågar göra kvalificerade gissningar. Skillnaderna mellan skolåren när det gäller uttrycksformerna är få. De mest använda uttrycksformerna är den logisk/språkliga och den grafisk/geometriska. Bristande erfarenhet av arbete med laborativt material och problemlösning i grupp har uppmärksammats.</p>

Denna studie syftar till att synliggöra lärares tankar och arbete med högläsning inom grundskolans yngre åldrar. Undersökningen avser att besvara hur lärarna arbetar kring högläsning av skönlitterära texter. Studien ämnar även åskådliggöra tiden och sammanhangen som skönlitterära texter får i undervisningen samt lärarnas val av litteratur. Underlaget för studien bygger på semistrukturerade intervjuer och en enkätstudie med verksamma lärare inom grundskolans tidiga år. Samtliga lärare uppgav att de använde sig av högläsning i undervisningen på ett varierat arbetssätt. Det övergripande resultatet visade att lärarna använde en läsande klass som metod kring arbetet med högläsning av skönlitterära texter. Flertalet lärare förklarade att de använde sig av högläsning dagligen med varierat tidsomfång främst vid samlingar. Endast en lärare uppgav att högläsningen av skönlitterära texter ingick i ett flertal skolämnen. Studien visar att lärarna främst väljer ut litteratur för högläsning utifrån eget val, en del av lärarna uppgav att eleverna hade inflytande på valet av högläsningsbok. Resultat av denna studie visar att lärarnas syfte med högläsningen är att främja läslust och lässtrategier. Utöver dessa faktorer nämnde ett fåtal lärare att syftet med högläsning även vara att utveckla elevernas fantasi, inre bilder och koncentration. Studien visar att lärare använder sig av högläsning främst som samtalsform, där estetiska uttrycksformer får stå tillbaka.

Arbetet handlar om barn och ungdomars identitets skapande med fokus på faktorer i samhället som påverkar den enskilda individens möjligheter att med kläder finna och förmedla sin identitet. Syftet är att undersöka de möjligheter den enskilda individen har att i ämnet textilslöjd finna sin unika egenart och med slöjdprocessen utveckla en trygg identitet i skolan. De fyra frågeställningarna berör faktorer som ingår i identitets, kommunikations och slöjdprocessen, men också ett livslångt lärande. Detta för att få kunskap om hur visuell kommunikation kan främja barn och ungdomars identitetsprocess, men även stärka utvecklandet av en social och kommunikativ förmåga med slöjdprocessen. I arbetet har jag använt mig av en litteraturstudie, men också en enkätundersökning som genomfördes i textilslöjden på årskurs 9 under en av mina praktik perioder. Samt mitt anteckningsmaterial från tre utvalda praktik perioder i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Resultatet visar att majoriteten av befolkningen i Sverige påverkar de möjligheter och tillgångar barn och ungdomar har gällande ett varierat utbud av kläder. Enkätundersökningen visar att barn och ungdomar såväl tolkar som påverkas olika av budskapet som förmedlas till dem via mode, media och ideal, men också att det förekommer en könsskillnad kring uppfattningen av individens potential att leva upp till samhällsidealet.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska få möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrämjar barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de använderestetiken i verksamheten. I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju på respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren från intervjuerna inte stämde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansåg attförskollärare inte behöver någon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har äveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, där pedagogerna hadeen gemensam syn på hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns. I observationerna synliggjordes många tillfällen där barnen begränsades i sittskapande då pedagogerna handlade omedvetet. Med denna studie vill vi uppmärksammahur pedagoger genom sitt agerande kan stimulera barns utveckling och lärande.

Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och läraren överför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att drama som undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama användes i undervisningen och vilken effekt drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger. Resultatet av studien visar att alla deltagande pedagoger har en positiv inställning till drama och att alla ser att drama kan användas som undervisningsmetod i olika ämnen. Det framkom även att drama särskilt gynnar elever med behov av särskilt stöd. Pedagogerna framhöll även att drama var en bra metod att använda sig av då det beskrevs som lustfyllt och att det kunde stärka eleverna på flera sätt. Slutsatsen i studien är att det är viktigt att belysa att vi står inför fallande resultat hos eleverna och att vi därför behöver se över hur vi kan förändra skolundervisningen för att så många elever som möjligt kan tillgodose sig kunskaper.

<p>Läroplanen för grundskolan påvisar vikten av att använda olika uttryckssätt och variera undervisningen för att elevernas olika förutsättningar och förkunskaper ska tillgodoses. Undersökningens syfte är att ta reda på om de estetiska uttrycksformerna förekommer i svenskundervisningen. Vilka som förekommer samt hur dessa används. Användningen av de estetiska uttrycksformerna i svenskundervisningen är enligt många forskare ett bra sätt för elever att inhämta kunskap, då flera elever genom sina sinnen får stärka deras förkunskaper och utveckla nya inblickar i svenskundervisningen. Genom ett antal observationer har ämnet undersökts och har genom detta uppnått ett resultat. Resultatet i vår studie kunde utläsa att fyra av fem estetiska uttrycksformer förekom i svenskundervisningen i olika hög grad. Uttrycksformerna som arbetet tar upp är musik, gestaltning, bild, formgivning samt symboler.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares syn på det fria skapandet, estetiska uttrycksformer som mål, som förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ger uttryck för ska ingå i verksamheten. Vår uppfattning var att förskollärare använder sig av estetiska uttrycksformer som medel i större utsträckning än som mål och vi tror att detta kan bero på deras erfarenheter kring och deras inställning till estetiska uttrycksformer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer ville vi se vad åtta förskollärare hade för erfarenhet kring och inställning till fritt skapande i förskolan. Studien visade att förskollärarna använder sig av estetiska uttrycksformer som medel i större utsträckning än som mål. Vi kom även fram till att förskollärares erfarenheter av och inställning kring estetiska uttrycksformer kan vara avgörande för hur verksamheten blir utformad inom de estetiska uttrycksformerna.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför olika uttrycksformer kan användas inom matematikundervisningen i lågstadiet för att skapa förståelse och motivera alla elever. Studien genomfördes med ett lärarperspektiv och fokuserar på multiplikation och division. För att undersöka valt område användes lärarintervjuer samt observation.   Resultatet visar på att olika uttrycksformer med fördel kan användas för att öka elevers motivation samt förståelse i de fall där undervisningen individanpassats. För optimalt användande utav olika uttrycksformer framkommer även att kommunikation har en stor betydelse.

I denna fallstudie undersöks samspelet mellan estetiska uttrycksformer och det matematiska lärandet med en kvalitativ ansats. Syftet med studien är att undersöka vilken funktion estetiska uttrycksformer har och hur lärare och elever beskriver estetiska uttrycksformer som en del av matematikundervisningen. Studien grundas teoretiskt i pragmatismen och John Deweys tankar kring praktiskt lärande och att alla erfarenheter är estetiska. I insamlingen av empirin användes observation och semistrukturerade stimulated recall-intervjuer med en lärare och åtta elever. Materialet analyserades sedan med tematisk analys. Studien visar att estetiska uttrycksformer fungerar som ett underlag för social interaktion och somett verktyg för att visualisera matematiken. Elevernas beskrivning av estetiska uttrycksformer i matematikundervisningen, är att det kan visualisera det abstrakta, men är något för elever som behöver extra hjälp och att arbetet med estetiska uttrycksformer är tidskrävande. Lärarens beskrivning korresponderar med elevernas och läraren menade vidare att estetiska uttrycksformerär bra för alla i matematikundervisningen, men extra viktigt för elever som tycker att matematik är svårt.