Syftet med denna studie är att undersöka vilka resurser för kommunikation som elever använder under arbetet med matematiska problem. Denna studie baseras på en tidigare genomförd litteraturstudie i vilken forskning gällande undervisning genom matematisk problemlösning undersöktes. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är Selander och Kress (2010) framställning av resurser vilka också utgör utgångspunkten i den senare analysen av de genomförda elevintervjuerna. Tio elevintervjuer utgör basen i den här studien där elever i förskoleklass samt årskurs två har intervjuats samtidigt som de utfört matematisk problemlösning. Resultatet visar att elever använder framförallt gester och ljud även om alla, i bakgrunden beskrivna kategorier av resurser för kommunikation, återfinns i resultatet. Bilder och skrivtecken är de resurser för kommunikation som används minst frekvent av eleverna i studien. Studien har utgått från följande resurser för kommunikation, vilka återfinns som en röd tråd i denna studie: skrivtecken, bilder, ljud samt gester. Ursprunget till begreppet kommer från den engelska beskrivningen av modes. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare och barnskötare på förskolor arbetar för att öka barns kommunikativa förmåga med hjälp av estetiska uttrycksformer. Genom en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor vill vi ta reda på hur förskollärare och barnskötare arbetar med estetiska uttrycksformer för att gynna barns kommunikativa förmåga. Deltagarna va överens om att estetiska uttrycksformer är ett bra verktyg för att utveckla barns kommunikativa förmåga. De var även överens om att estetiska uttrycksformer inte används i lika stor utsträckning som de skulle kunna göra. Vår slutsats är att det brister i kunskaperna inom ämnet hos förskollärare och barnskötare. Detta gör att de blir osäkra och estetiska uttrycksformer hamnar på sidan om. Utbildningar i olika slag är ett sätt att få mer kunskap inom ämnet.

Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer och fördjupa vår kunskap om hur pedagoger använder de estetiska uttrycksformerna med barn i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder oss av semistrukturerade intervjuer av pedagoger verksamma i förskolan för att få kunskap om hur estetiska uttrycksformer används i barngruppen och hur pedagogerna uppfattar och definierar vikten av barns användning av de estetiska uttrycksformerna i förskolan. Studien omfattar samtliga estetiska uttrycksformer; sång och musik, bild och skapande och drama. Vad betyder dessa för pedagogerna? Vilken roll spelar de för barnen? Studiens slutsats är att pedagogerna använder sig av estetiska uttrycksformer tillsammans med barnen, om än på olika sätt beroende på pedagog och förskola.

Studiens syfte är att undersöka hur och varför sex lärare i den svenska grundskolan integrerar estetiska uttrycksformer i sin svensk- och engelskundervisning. Begreppen estetik och estetiska uttrycksformer som används i studien definieras i avsnitt 3.2. Studien genomförs med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande samt den svenska läroplanen. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer, som har transkriberats och analyserats tematiskt. Resultaten av studien visar att de intervjuade lärarna integrerar estetiska uttrycksformer i sin språkundervisning för att skapa en lustfylld och varierad undervisning, samt för att innehållet ska förstärkas och befästas. Vidare visar resultaten att estetiska uttrycksformer används i högre utsträckning i engelskämnet än i svenskämnet. Bild och skapande som estetiska uttrycksformer är vanligare i svenskämnet medan i engelskämnet är de vanligaste estetiska uttrycksformerna musik och dans. Studien presenterar även en mängd konkreta exempel på hur de intervjuade lärarna integrerar estetiska uttrycksformer i sin språkundervisning.

Inledning Examensarbetet handlar om estetiska uttrycksformer och vilken roll de har i barns lärande. Tidigare forskning visar att de estetiska formerna både är ett lärande i sig men också att de ibland kan vara som ett hjälpmedel till att lära sig saker utifrån en form som känns trygg för barnet. Pedagogers egna kunskaper inom estetisk verksamhet lyfts och hur de kan påverka barns lärande. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilken roll de estetiska uttrycksformerna har för barns lärande enligt pedagoger i förskolan. Metod Utifrån studiens syfte används kvalitativ forskning. För att kunna undersöka vilken roll de estetiska uttrycksformerna har för barns lärande enligt pedagoger har vi valt öppen enkät som verktyg, dels för att få en fördjupad bild av estetikens betydelse men även för att belysa pedagogers tilltro till den egna kunskapen. Resultat Vårt resultat visar på att estetiska uttrycksformer erbjuder barnen variation i uttryckssätt och att de möjliggör ett skapande med alla sina sinnen. Pedagogerna är eniga om att uttrycksformerna spelar en viktig roll i barns lärande. Det är tydligt att pedagogerna önskar mer utbildning för att enligt deras mening ge barnen både ett ökat intresse och större variation inom estetiken.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om genomslaget av demokratiska aspekter när estetiska uttrycksformer används för att integrera nyanlända barn i förskolan. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är sociokulturellt med utgångspunkt i Vygotskijs teorier. Resultaten identifierar ett antal utmaningar som åtta förskollärare ser i att arbeta med estetiska uttrycksformer för att integrera nyanlända barn i förskolan och identifiera förskollärares integrerande arbetssätt för nyanlända i förskolan. Slutsatsen av denna studie tydliggör att det verbala språkets begränsningar inte hindrar nyanlända barns kommunikation och interaktion med andra. Nyanlända barn kan språka genom estetiska uttrycksformer. Förskollärares kunskaper, förhållningssätt och arbetssätt påverkar huruvida nyanlända barns integration och demokrati med estetiska uttrycksformer i förskolan. Tidsbrist och materialbrist kan innebära svårigheter att skapa goda förutsättningar för nyanlända barns lärande och utveckling.

<p>Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.</p><p>Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska. Resultatet vi fick var att eleverna och klassrumsklimatet blev lugnare tack vare att vi integrerade musiken i undervisningen. Detta kan göras med till synes enkla medel som att ha på bakgrundsmusik i klassrummet samtidigt som eleverna läser eller skriver.</p><p>Vi  känner båda att vi har fått mera kunskap och erfarenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning med hjälp av skapande ämnen och framförallt med fokus på musik.</p>

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans. Av de matematiska aktiviteterna var lokalisera och mäta de mest förekommande, följt avkonstruera hos de äldsta barnen.En slutsats som kan dras av studien är att det behövs en ökad medvetenhet och kunskap hospedagogerna om hur förskolan kan använda alla de uttrycksformer som beskrivs i Lpfö 98/2010för att stimulera och utveckla barnens matematiklärande.

I förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår det att pedagogerna ska ha som mål att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmåga att samtala om bilder som de ser samt att använda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska också sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar, upplevelser och känslor på flera olika sätt till exempel genom dans, drama, bild eller sång.Syftet med studien är att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens språkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som är verksamma inom förskolan. De arbetade på fyra olika avdelningar på två förskolor i Blekinge.På samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill säga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete är roligt och på så vis blir det extra givande för barnens språkutveckling. Vidare påpekade de också att det är viktigt att man att använder ett korrekt språk i arbetet med barn. De sammanfattade det hela med att de estetiska uttrycksformerna påverkar språkutvecklingen på ett positivt sätt.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lärare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs ett. Jämförelser gjordes mellan två skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas läs- och skrivinlärning. Observationer genomfördes på båda skolorna, i en förskoleklass och en årskurs ett på vardera skolan. Enkäter lämnades ut till de lärare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lärarna i samband med observationerna och enkäterna gavs en bra överblick på hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna. Studien visar att de båda skolorna och de fyra klasserna arbetade med de olika uttrycksformerna men till viss del på olika sätt. Det tydligaste i arbetet med de olika uttrycksformerna var glädjen hos eleverna, att det blev ett mer avslappnat och lustfyllt lärande klimat. Eleverna blev mer motiverade till att inhämta kunskaper då de fick använda sig av det som kändes mest naturligt för dem.