Bakgrund. I årskurserna 7–9 ska eleverna arbeta med olika texter samt olika estetiska uttrycksformer. I detta examensarbete ska en serieroman analyseras utifrån Kukkonens (2013) analysverktyg med ett ideologikritiskt perspektiv. Då bilderna många gånger uttrycker mer än vad läsaren kan ta till sig vid en första anblick, är det därmed av vikt att ha vetskap om detta samt verktyg för att kunna läsa och analysera bilder och/eller bildsekvenser. Syfte: Syftet är att analysera serieromanen Maus utifrån en ideologikritisk modell för att synliggöra de strukturer och anledningar bakom de konflikter Vladek hamnar i med sonen Art.  Metod: Utifrån Kukkonens (2013) analytiska verktyg har vi även lagt ett ideologikritiskt perspektiv och format verktygen för att passa vårt ändamål. Istället för att göra en analys av hela boken belyser vi särskilda passager, bildsekvenser, som är intressanta utifrån vårt syfte och vår frågeställning. Resultat: Vi fann att Vladek många gånger tydligt visar hur hans upplevelser format honom och hans beteende. Konflikterna mellan honom och sonen Art grundar sig många gånger i att de inte fullt ut förstår varandra. Även om de delar många övertygelser blir den stora skillnaden att de har väldigt olika kunskaper och erfarenheter. Vladek är en överlevare och har formats till det under kriget, något som han sedan försöker uppfostra Art till att också vara.

Det här examensarbetet handlar om hur elever under ett begränsat projekt uppfattar hur det är att arbeta med estetiska lärprocesser. Tillsammans med en KME- lärare planerade jag ett projekt om Vasatiden som pågick i fem veckor i en skola. Jag valde att studera lärprocesserna i elevernas arbeten under lektionstillfällen och med hjälp av film från lektioner. Mina observationer antecknades löpande i dagboksform och när projektet avslutats fick eleverna anonymt svara på en enkät om hur de hade upplevt arbetet, om de märkt skillnad i arbetssättet och om de uppfattat att klassrumsklimatet hade påverkats. Under arbetets gång hade jag förhoppningar om att eleverna skulle uppleva och uppfatta skillnader i arbetssättet i projektet mot hur de vanligtvis arbetade i skolan. Ett fåtal elever kommenterade detta under projektets gång och menade då att detta arbetssätt var roligare, men att de hade svårt att ge en konkret förklaring till vad det var i arbetet som var roligare. Inte heller när jag sammanställde svaren från enkäten kunde jag få fram några konkreta svar på mina frågor. Eleverna uppskattade att få söka information själva, några elever nämnde att sammarbetet hade varit det bästa medan andra menade att det var vid själva tillverkningen som den stora skillnaden mot hur de var vana att arbeta. De jag kunde se var att majoriteten av eleverna verkade ha uppskattat vårt projekt. I efterhand kan jag se att intervju istället för enkät troligtvis hade kunnat ge mig mer information till min undersökning.

Syftet med vår undersökning är att ta fasta på hur lärare förhåller sig till estetiskauttrycksformer i sin undervisning. Våra intentioner är att undersöka vilken inställningverksamma lärare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhåller sig till olikauttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hurlärarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuermed fyra lärare. Vår slutsats är att alla medverkande lärare har visionen och viljan attintegrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristandekunskap om estetiska uttrycksformer begränsar fantasin. Och att begränsningarna egentligenär ett försvar för varför lärarna inte arbetar integrerat med estetiska uttrycksformer och övrigundervisning, när det egentligen handlar om olust och rädsla för det okända.

I denna litteraturstudie sammanställs forskning om hur estetiska uttrycksformer i form av bild och drama kan bidra till utvecklingen av elevers läsförmåga. Samt att sammanställa vilken betydelse bild och drama har för läsförmågan. De systematiska sökningarna resulterade i sex artiklar som analyserades till fyra kategorier: ”ökad motivation hos eleverna”, ”ökad förståelse av innehållet”, ”skapa en trygghet att dela med sig” och ”upplevelse av litteraturen”. Resultatet visar att dessa kategorier har en positiv påverkan på elevers läsförmåga. Dock hamnar diskussion, konklusion och implikation i att vidare forskning krävs för att säkerställa hur stor denna effekt är. Fler forskningsstudier anser vi behövliga eftersom tendenserna i studien visar en möjlighet för eleverna att förbättra sina skolresultat.

Läroplanen för grundskolan påvisar vikten av att använda olika uttryckssätt och variera undervisningen för att elevernas olika förutsättningar och förkunskaper ska tillgodoses. Undersökningens syfte är att ta reda på om de estetiska uttrycksformerna förekommer i svenskundervisningen. Vilka som förekommer samt hur dessa används. Användningen av de estetiska uttrycksformerna i svenskundervisningen är enligt många forskare ett bra sätt för elever att inhämta kunskap, då flera elever genom sina sinnen får stärka deras förkunskaper och utveckla nya inblickar i svenskundervisningen. Genom ett antal observationer har ämnet undersökts och har genom detta uppnått ett resultat. Resultatet i vår studie kunde utläsa att fyra av fem estetiska uttrycksformer förekom i svenskundervisningen i olika hög grad. Uttrycksformerna som arbetet tar upp är musik, gestaltning, bild, formgivning samt symboler.

Drama är ett brett begrepp vilket gör att det kan tolkas olika och därmed få olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet drama som en metod för att stimulera barns lärande. Intresset var också att undersöka om det fanns skillnader mellan förskollärares definitioner av begreppet drama som kunde bero på när de tog sin förskollärarexamen. En tänkbar hypotes när studien påbörjades var att mängden utbildning av drama som förskollärare fick med sig från sin förskollärarutbildning skulle variera. Det skulle påverka hur de definierade begreppet drama. För att få information användes intervjuer som metod och det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av drama i sina verksamheter för olika syften samt att begreppet drama och lek står nära varandra. Studiens slutsats visar att förskollärarna har teoretiska kunskaper om hur de kan använda drama. De eftersträvar mer utbildning kring hur drama kan användas praktiskt för att på ett lekfullt och lustfullt sätt stimulera barns lärande. Samtliga förskollärare har under sin förskollärarutbildning likvärdigt med utbildning om drama. Det som skilde sig mellan deras definitioner av begreppet drama var hur de betonade lärandebegreppet i samband med att använda drama.

Syftet med denna studien är att synliggöra vilka strategier förskollärare och barn använder i förskolans verksamhet vid kommunikation och samspel. Även hur miljö och material kan påverka barns språkutveckling samt om estetiska uttrycksformer gynnar barns språkliga utveckling. Resultatet visade att en miljö som är utformad för att barn ska känna lugn och trygghet är av stor vikt för språkutvecklingen samtidigt som den är utmanande, intressant och utvecklande. Likaså är förskollärarens förhållningssätt gentemot barnen i verksamheten betydelsefull för hur barnen vågar använda sitt språk och hur deras språk utvecklas. En förskollärare som är lyhörd, tillåtande, omsorgsfull och intresserad gynnar barnens kommunicerade då de ges möjlighet att delta på ett annat sätt. Resultatet visar även att estetiska uttrycksformer används inom olika förskolors verksamheter för att gynna barns samspel, kommunicerande och skapande. Förskollärarna beskrev att genom skapande aktiviteter samt genom musik och rytmik ges barn möjligheter att uttrycka sig på nya och spännande sätt. Språket gynnas på detta sätt genom att språket får nya vägar att ta sig fram. Barn kommunicerar genom kroppsspråk, minspel, lek, det talade språket och på många fler sätt än vad som kan tänkas.

Inledning Detta examensarbete handlar om pedagogers förmåga till ett varierat bemötande under barns skapande process. Av aktuella debatter, styrdokument, tidigare forskning framkommer det att barn begränsas i sina möjligheter att använda alla sina uttrycksformer i förskolans verksamhet. Kritik riktas mot lärarutbildningarna och dess brist på att inte skapa tillräckliga teoretiska och praktiska förutsättningar som kan leda till kunskaper hos blivande pedagoger inom estetiska lärprocesser. Detta gör att betydelsen av estetiska lärprocesser för barns möjlighet att utvecklas mångsidigt kan förloras. Syfte Syftet med denna studie är att studera om barns uttryck under en skapande process, när de möter fingerfärg varierar i relation till olika bemötanden från en pedagog. Metod Utifrån studiens syfte används kvalitativ forskning, med en mini etnografiskansats som metod. Deltagande observationer och ljudinspelning används som verktyg för att kunna studera om barns uttryck i den skapande processen varierar i relation till olika bemötande från pedagoger. Två grupper barn från en yngre barnavdelning på en förskola deltar i studien. Resultat Resultatet visar på vikten av att som pedagog kunna variera sitt bemötande under barns skapande process. Dessa olika bemötande hos pedagogen är; det uppmärksammande, det uppmuntrande, det utmanande och det undvikande. Pedagogers kunskap när det gäller materialet som barnen får möta, barns tidigare erfarenheter, barns utvecklingsnivå och bekräftelsens betydelse, visar sig vara förutsättningar för att kunna inta dessa olika bemötanden.

Denna studie är en kvalitativ undersökning av hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling, samt hur och om förskollärarna tar hjälp av estetiska uttrycksformer i förskolans språkundervisning. I studien utgår vi från det socio­kulturella perspektivet och dess teorier om barns språkutveckling i det sociala sam­spelet. Som forskningsmetod för insamling av data använder vi semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på olika förskolor. Resultatet har vi kategoriserat utifrån teman som visar på betydelsen av en språkstimulerande miljö med fokus på barns samspel, att använda ett expansivt språk samt att ta vara på vardags­situationerna i förskolan. Förskollärarna uttrycker sin egen roll som viktig i arbetet med barns språkutveckling då det handlar om att lyssna och utgå från barnens intressen. Vidare visar resultatet att estetiska uttrycksformer används på olika sätt för att stödja och främja barns språkutveckling. Förskollärarna är överens om att språket stärks när barnen får erfara det med kroppen. Genom varierande uttryckssätt i samspel med andra barn och vuxna vågar barn uttrycka sig och därmed utvecklar de sin kommunika­tiva förmåga och sitt språk.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av sitt arbete med estetiska uttrycksformer i förskolan. Jag har valt att använda semistruktuerad intervju som metod och jag intervjuade fem stycken förskollärare. Studien utgår ifrån fenomenografi och har riktningen mot variationsteorin. I mitt resultat fick jag fram att de intervjuade förskollärare anser alla att estetiska uttrycksformer är en viktig del i verksamheten och för barnens utveckling och lärande. Förskollärarna menade på att få något sätt kunde man alltid möta alla olika barn och barnens behov. / The purpose of this study is to provide knowledge about the descriptions of the preschool teacher's work with aesthetic forms of expression in pre-school. I have chosen to use semi structured interviews as a method and I interviewed five pre-school teachers. The study is based on phenomenography and has the direction of the variation theory. In my result, I found out that all the interviewed preschool teachers believe that aesthetic forms of expression are an important part of the business and for the children development and teaching. The preschool teachers meant in someway, you could always meet all different children and children’s needs.