Inkommande turism betyder mycket för en nation. I det här arbetet undersöks hur framtidens MICE-resenär ser ut och vilka krav de har. Studien visar på några starka trender som de lokala aktörerna bör möta för att på bästa sätt möta framtiden. Bl.a. framhävs vikten av värdskap och effektivare användning Internet.

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförändringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring värdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spänningar, såsommöjligheter och risker, som kan uppstå i antagandet av en ny idé. Uppsatsensfrågeställningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring värdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i värdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssätt där frågeställningarna är studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys. I den tematiskaanalysen redovisades resultaten utifrån temana; idé, roll samt organisation ochmedarbetare. I den kritiska analysen har fem dominanta och fyra dolda berättelserillustrerats. Studiens slutsatser har varit att antagandet av idén kring värdskap ärkomplext. Flera av de spänningar som framkommit i studien flyter samman ochnågra av dem talar emot varandra. Studien har också visat att idén kring värdskapkan komma att antas olika. Hur idén antas är beroende på individen ochkontexten. Möjligheterna i värdskapet är att chefer får draghjälp och stöd i sinchefsroll samt att kommunens anställda får en gemensam plattform i och med envärdskapsutbildning. Riskerna i värdskapet är att chefer inte tar till sig idén ochvärdskapet får i och med det mindre eller inget fokus. En annan risk är attmedarbetare inte tar till sig budskapet.

I inledningen av våra uppsatsstudier fann vi ingen tydlig definition av värdskap. Engelskans hospitality är alltför vid för att kunna förklara värdskapets betydelse inom turismbranschen. Vi har i vår uppsats belyst samt försökt förklara: Vad är värdskap? Vidare ville vi också se eventuella kulturella skiljaktigheters påverkan på värdskap. Vårt forskningsbidrag är därför en värdskapsmodell för att tydliggöra ämnet. Modellen beskriver rumsliga dimensioners påverkan på värdskap. Vi har också valt att genomföra kvalitativa intervjuer, dels med forskare och dels med utövare inom resebranschen, för att få en mer djupgående förståelse för om och hur det arbetas med värdskap i praktiken. / In the beginning of our feasibility studies, we found that there was no clear definition of the subject hosting. The English definition hospitality is way too wide and includes the whole tourism industry more or less. We wanted to find out: What is hosting? We also wanted to find out if there was any cultural differences regarding hosting. Our tribute to science is a model on hosting to define the subject. The model describes different dimensions and their effect on hosting. We´ve also chosen to make interviews with scientists and personal in the travel industry to get a more and deepened understanding on if and how hosting is used in practice.

Migration vars bakomliggande drivkrafter härrör till immateriella värden och livskvalitet snarare än ekonomi eller arbete har blivit allt mer uppmärksammat av forskare det senaste decenniet. Fenomenet kallas emellertid livsstilsmigration och förutspås bli allt vanligare till följd av den pågående coronapandemin, inte minst i termer av förändrade samhällsstrukturer, personliga (om)värderingar och digital utveckling. Att det finns starka kopplingar mellan denna form av migration och flytt till landsbygd innebär potentiella möjligheter avfolkade landsbygder. I syfte att attrahera invånare till landsbygdssamhällen har det blivit allt vanligare med inflyttarprojekt på gräsrotsnivå. Ett sådant projekt bedrivs just nu i Kaxås där en fallstudie genomfördes för att undersöka vad som gör platsen attraktiv samt på vilka sätt Projekt Kaxås skapat förutsättningar för inflyttning. Resultatet visar att det finns flera dimensioner i vad som gör Kaxås till en attraktiv plats. De praktiska förutsättningarna gjorde flytten möjlig men det var samtidigt de sociala dimensionerna och känslan för platsen som var avgörande för flyttbeslutet. Studien bidrar med kunskap om platsutveckling på gräsrotsnivå och djupare förståelse för platsens betydelse för den livsstilsmigration som sker inom Sverige och till norra, perifera landsbygdsområden. En slutsats från studien indikerar också att värdskap, som traditionellt förknippats med besöksnäring och turismforskning, också har en plats inom landsbygdsutveckling när det kommer till att attrahera invånare. / <p>2021-06-09</p>

No description available.

Denna uppsats ämnar redovisa en kollaborativ autoetnografisk studie utifrån begreppen värdskap, sociologi, kommensalitet och främlingen. Studiens övergripande syfte är att skapa en förståelse kring hur måltidsevent anordnade i Umeå via mobil-applikationen Airdine upplevs ur värdens perspektiv. Studien bygger på tre event upprättade med aktionsforskning som grund, det vill säga en iscensättande och deltagande roll intas av oss som värdar. Metoden kollaborativ autoetnografi innebär i denna uppsats att två personer dokumenterar varsin uttömmande autoetnografi om sina innerliga tankar och reflektioner kring värdskapet, dessa reflektioner utgör studiens empiri. Studien har resulterat i djupa uttömmande reflektioner kring värdarna kopplat till det induktiva teoretiska ramverket. Slutsatsen pekar på aktionsforskning tillsammans med kollaborativ autoetnografi att kunna fungera som ett komplement till varandra och vara ett intressant nytt verktyg för framtida forskning inom hospitality-fältet. / This paper aims to account for a collaborative autoethnography study based on the concepts of hospitality, sociology, commensality and the stranger. The general purpose of the study is to create an understanding around how meal-events arranged in Umeå through the mobile-application Airdine are percieved from the perspective of the host. The study revolves around three events executed with action research as its base, in other words a staging and participatory roll is taken by us as hosts. In this paper collaborative autoethnograpy means that two people each document a complete and exhaustive field-journal regarding their innermost thoughts and reflections around their hospitality, these reflections will then make up the empirics of the study. The study has resulted in profound exhaustive reflections surrounding the hosts connected to the identified theoretical framework. The conclusion points at action research paired together with collaborative autoethnography to compliment each other and of being a possibly interesting tool for future research within the hospitality field.

De senaste trettio åren har forskningen angående måltidsupplevelser ökat och delar som mötet, service, trender och värdskap har stått i fokus. Måltidsupplevelsen har beskrivits utifrån både gästens och producenten perspektiv på måltiden, men inte utifrån kocken.  I denna uppsatsen så studerades kockar, restaurangägares och restaurangchefers perspektiv kring kockens beteende i det öppna köket. Studien belyser begreppet värdskap och hur det förhåller sig till Goffmans dramaturgiska perspektiv, Five Aspects Meal Model, samt teorier om mänskligt beteende och social struktur inom restaurangbranschen. Studien har tagit avstamp i kvalitativ metod där fyra djupgående intervjuer genomförts utifrån respondentens perspektiv. Tematisk analys användes för att analysera materialet som resulterade i två teman: medvetenhet och interaktion. Det resultatet av denna studien visar är att kockar i ett öppet kök utför ett värdskap. Kockarna utför detta värdskap både i mötet med varandra och i mötet med gästen. / For the past 30 years, research on meal experiences has increased and parts of the meeting, service, trends and hosting have been the focus. The meal experience has been described from both the guest's and the producer perspective of the meal, but not from the chefs perspective. This thesis studies chefs, restaurateurs and restaurant managers perspective on behavior in the open kitchen. The study highlights the concept of hospitality and hospitableness, and how it relates to Goffman’s dramaturgical perspective in context of the meal, Five Aspects Meal Model and Whyte’s theories of human behavior and social structure in the restaurant industry. The study is based on a qualitative interview method for in-depth conversations from the respondent's perspective. Thematic analysis was used to analyze the content of the material and resulted in two themes ; awareness and interaction. The study shows that there is hospitality in the open kitchen and that the chefs perform this hospitality both in the meeting with each other and in the meeting with the guest.

Uppsatsens syfte är att undersöka värden som yrkesroll och värdskapet som praktik inom en svensk kontext, med målsättningen att studera arbetsförhållanden, anställningsvillkor och arbetsuppgifter, samt på en övergripande nivå de diskurser som värdar är aktiva inom. Studien presenteras i fyra delar, varav en fallstudie av konsthallen Artipelag är dess utgångspunkt. Dessutom presenteras en historisk tillbakablick på konsthallen Rooseums värdmetodik under åren 1988-1995, en rikstäckande enkätundersökning med 35 medverkande konsthallar och museer samt en undersökning av aktivt värdskap som metod, där verksamheten på Bonniers Konsthall och Göteborgs Konsthall utgör primära exempel. Intervjuer, deltagande observationer, interna dokument och externt kommunikationsmaterial har i huvudsak utgjort studiens källmaterial och metod, och diskursteorin utifrån Ernesto Laclau och Chantal Mouffe dess teoretiska ramverk. De tre perspektiven värdskap som ritual, värdskap som pedagogik och värdskap som service verkar som organiserande princip för undersökningen, men utgör även dess resultat. Perspektiven representerar tre aspekter av värdskapet, vilka belyser dess rituella och diciplinerande verkan i utställningsrummet, dess pedagogiska potential och avsikt samt dess serviceorienterade profil och upplevelseekonomiska anknytning.

No description available.

I takt med att resandet ökar, har även konkurrensen mellan hotell ökat. För att hotell skall få återkommande gäster och goda recensioner av befintliga gäster behöver de sticka ut bland konkurrenterna. Ett sätt att göra detta är genom värdskap. Värdskap är något som personalen på hotell bidrar med när det utför en service med omtanke och inte bara på rutin. Av den anledningen har syftet med denna studie varit att få en djupare förståelse för hur värdskap på hotell i Stockholmsområdet kan påverka gästers upplevelse från ett producentperspektiv. De teorier som använts är, skillnad mellan värdskap och service, hur värdskap visas, ledningens roll i värdskapsarbetet, värdskap på en teaterscen, värdskap i teamet och värdskap efter vistelsen används och analyserats. En kvalitativ metod i form av intervjuer tillämpades för insamling av primärdata. Slutsatser som kan dras av denna studie är att värdskap kommer till uttryck i olika former, vilket är beroende av vilken service och image hotellen vill förmedla till sina gäster, samt vilken organisationskultur hotellen har. En annan slutsats som kan dras är att värdskap är knutet till bemötandet av gäster. / The continuing increase in traveling has over the years resulted in greater competition between hotels. In order for hotels to receive good reviews to attract new guests whilst simultaneously maintaining relationships with recurring guests they need to stand out among competitors. One way to do so is through exceptional hospitality. Exceptional hospitality means that the hotels services are delivered with care and attention, rather than being viewed as a routine. For this reason, the purpose of this study has been to gain a deeper understanding of how hospitality at hotels in Stockholm can affect the guest's experience from a producer perspective. The following will be researched; the difference between hospitality and service, how hospitality are shown, management’s role in hospitality, hospitality on a theater scene, hospitality in the team and hospitality after a stay at a hotel is used and analyzed. A qualitative method in form of interviews has been used to collect primary data. The results from this study are that hospitality can be shown in different ways. It depends on what type of service or image the hotel wants to communicate to their guests and what type of culture the organisation has and wants to maintain. The final conclusion is that hospitality is connected to the treatment of the guests at the hotel.