Reklamfilmen “Fler borde göra donken” publicerades 2017 som en del i McDonalds reklamkampanj “Gör donken”. Den uppstår i svallvågorna av att allmän värnplikt återinförs i Sverige och flyktingkrisen 2015. Myten om hjältesoldaten identifieras som en central aspekt i reklamfilmen och syftet med denna studie är att undersöka hur myten kring hjältesoldaten framställs samt diskutera hur reklamfilmen relaterar till övergripande kontext och rådande ideologier. Analysen utförs med en kvalitativ innehållsanalys som möjliggör för djupgående reflektioner. Uppsatsens teoretiska ramverk inkluderar semiotik med fem valda teoribegrepp samt stort fokus på myter. Vidare används David Machins teori som behandlar sociala aktörers framställning. Slutligen inkluderas retoriken med sex valda teoribegrepp. Resultatet från analysen visar på att myten kring hjältesoldaten existerar och verkar inom reklamfilmen genom visuella, auditiva och språkliga tecken samt de sociala aktörerna. Myten byggs upp genom kopplingar till ett flertal karakteristiska teman som hämtas från hjältesoldatens framställning. Vidare tyder analysen på att myten är förankrad i den övergripande framtoningen som McDonalds framställer. Det finns även en förankring till den omkringliggande samhälleliga kontexten där återinförandet av värnplikten i Sverige och flyktingkrisen 2015 är de centrala kopplingarna. Dock återfinns även en brytning med myten samt med rådande ideologi i samhället. Avslutningsvis brukar reklamfilmen de positiva konnotationerna tillhörande myten kring hjältesoldaten, medan de negativa konnotationerna förblir dolda. Detta kräver att konsumenter anammar ett kritiskt synsätt för att tydliggöra dem och således kunna ta ställningen till reklamfilmens fulla innebörd. / The advertisement “Fler borde göra donken” was published in 2017 as part of the McDonald’s campaign “Gör donken”. The campaign surfaces in the aftermath of the reintroduction of military draft in Sweden and the refugee crisis in 2015. The myth concerning the hero soldier is identified as a central aspect in the advertisement and the purpose of this study is to analyze how the myth concerning the hero soldier is portrayed as well as what possible implications can arise from it. The analysis is conducted with a qualitative content analysis which enables deeper reflection. The study’s theoretical framework includes semiotics with five chosen theoretical concepts and focus on myths. David Machin’s theory concerning social actors and their portrayal is also used in the theoretical framework. Finally, rhetoric is included in the framework with six chosen theoretical concepts. The result from the analysis reveals that the myth concerning the hero soldier exists within the advertisement through both visual, auditive and linguistic signs as well as the social actors. The myth is created through connections to several characteristic themes which are found in the general portrayal of the hero soldier. Furthermore, the analysis suggests that the myth is anchored in the general image portrayed by McDonalds. There is also rootedness to the surrounding societal context where the reintroduction of military drafting and the refugee crisis of 2015 are the central connections. On the other hand, there is also a disconnect with the myth as well with an ideology in the society. Finally, the advertisement utilizes the positive connotations belonging to the myth concerning the hero soldier while the negative connotations remain hidden. This requires that consumers adopt a critical way of thinking to elucidate the hidden connotations to be aware of all aspects of the advertisement.

Bakgrund: Brist på daglig fysisk aktivitet ökar risken för folksjukdomar samt påverkar ungdomars fysiska förmåga negativt. Ungdomar som gör värnplikten i Försvarsmakten behöver ha en viss nivå av fysisk förmåga för att klara av krav och träning som militärtjänstgöring kräver. Social Ecological Model används för att förklara hur ungdomars fysiska förmåga påverkas av många faktorer i ungdomarnas omgivning. Syfte: Studiens syfte är att studera vilka uppfattningar anställda i Försvarsmakten har kring förutsättningar och påverkansfaktorer för ungdomars fysiska förmåga innan och under värnplikten. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod och semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med tre anställda inom Försvarsmakten. Data har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: Skolidrott samt förberedelser lyfts fram som förutsättningar inför värnplikten medan tidig elitsatsning och idrottsspecialisering upplevs som problem för den fysiska förmågan innan värnplikten. Ungdomars fysiska förmåga under värnplikten upplevs ha försämrats och skador är vanligt. Under värnplikten påverkas den fysiska förmågan av kravnivåer, träning samt psykiskt välmående. Slutsats: För att förbättra ungdomars förutsättningar innan samt höja den fysiska förmågan under värnplikten krävs att skolan, föreningsidrotten och Försvarsmakten möjliggör ungdomars fysiska aktivitet. I bedömningen av den fysiska förmågan under värnplikten måste även krav, träning och psykiska påverkansfaktorer beaktas.

Det här arbetet har undersökt hur övergången till ett värnpliktssystem påverkar det organisatoriska lärandet. Syfte har varit att undersöka om den värnpliktiges erfarenheter, främst vad gäller tekniska system, omhändertas i övergången till ett värnpliktssystem. Teorin som använts till det här arbetet är en modell som beskriver hur individens kunskap blir till organisatorisk kunskap och bygger på fem olika lärcykler framtagen av Sanchez. Metoden har varit att använda befintlig forskning inom området organisatoriskt lärande och ta fram faktorer som bör finnas med i en ideal process för att omhänderta värnpliktigas erfarenheter. Den ideala processen har sedan jämförts med hur processen för att omhänderta den värnpliktiges erfarenheter ser ut i Försvarsmakten. Resultatet av det här arbetet är att en övergång till ett värnpliktssystem bedöms ha en liten påverkan om den metod som Försvarsmakten har för att omhänderta erfarenheter används. De faktorer som bör finnas med för att omhänderta värnpliktigas erfarenheter finns med i metoden samt att Försvarsmakten som en hierarkisk organisation minskar effekten av den personalomsättning ett värnpliktssystem innebär. I vilken omfattning Försvarsmaktens metod de facto används under de värnpliktigas utbildning har däremot inte undersökts och lämnas som förslag till vidare forskning. / This thesis has researched how a transition to a conscript system will impact on the organisationallearning. The purpose was to examine if the conscript soldiers experience, primarily on theexperience regarding technical systems, is taken care of by the organisation. The theory that wasused was The Five Learning Cycles of the Organizational Learning developed by Sanchez. Themethod was to use previous research on organisational learning and use it to develop an idealprocess for organisational learning for conscript soldiers. This ideal process was later used toanalyse the process in the Swedish Armed Forces. The result of this thesis is that a transition to aconscript system will have a small impact if the existing method in the Swedish Armed Forces isused. The factors that should be in the process is in large found, and the fact that it is a hierarchicorganisation will reduce the effect of personnel turnover with a conscript system. In what extentthe Swedish Armed Forces is using its method in the training of the conscripts hasn´t beenresearched and is a suggestion to future research.

This study investigates the motivations behind conscripts' choice to remain in the Swedish Armed Forces following basic training. Existing explanations lacks clarity, with results often contradictory and inconclusive. Hence, utilizing conscripts as the primary data source, this study seeks to comprehend the driving forces that motivate them to sustain their military involvement. Employing a mixed-methods approach utilizing five distinct motivational categories inspired by Charles Moskos and Fabrizio Battistelli: institutional, work-related, paleomodern, modern, and postmodern. The findings suggest that multiple motivational categories interact and exhibit partial interdependence. Notably, postmodern driving forces, encompassing personal development, the pursuit of adventure, and self-realization, emerge as critical factors influencing conscripts' motivation for continued commitment. Additionally, the study reveals that Russia's invasion of Ukraine has amplified conscripts' motivation to remain engaged. This research contributes to the understanding of conscripts' motivations and sheds light on the significance of postmodern motivators in driving their commitment.

Bakgrund: Samhällets digitalisering och utbredningen av sociala medier har under de senaste 20 åren ökat. Parallellt har införandet av IT-stöd i skolor och utvecklingen av digitala samhällstjänster skapat ett behov att undersöka om en reglering av användandet krävs. Tidigare forskning har undersökt vilken påverkan mobiltelefoner och dess användning på sociala medier har på människor, framförallt ungdomar. Forskningen har mest varit inriktad på de psykologiska faktorer användandet för med sig. Restriktioner återfinns i skolor och debatten pågår om ett mobilförbud ska införas i skolorna. Det finns mobilförbud kopplat till bilkörning och inom sjukvården är förbudet kopplat till medicinsk utrustning som påverkas av elektriska fält. Försvarsmakten har ett mobilförbud kopplat till värnpliktstjänstgöring men vilken påverkan det har på de ungdomar som rycker in är ett relativt obeforskat område. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur svenska värnpliktiga ungdomar upplever att deras tillvaro påverkas av Försvarsmaktens mobiltelefonförbud.Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och 16 värnpliktiga indelade i tre fokusgrupper intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen av resultatet gav att omställningen från fri tillgång till mobiltelefon till ett mobilförbud upplevdes som jobbig, framförallt den första tiden av värnplikten. Långa dagar, ett högt tempo och att ha lämnat en tillvaro med en trygg kontext upplevdes påtaglig. För många ungdomar innebär värnplikten även resor till andra orter, nya intryck och att lära känna främmande människor i en begränsad och reglerad tillvaro. Det framkom även att efter anpassning till den militära tillvaron med mindre fritid, både kvällar och helger reglerar en del användandet av mobiltelefonen och det förefaller som att en prioritering sker.Slutsats: De två viktigaste slutsatserna är för det första att de värnpliktiga upplever en liten möjlighet att påverka sin tillvaro. Genom att medvetet beakta människans psykologiska grundbehov kan Försvarsmakten troligen skapa bättre förutsättningar för de värnpliktiga under den inledande delen av värnplikten. Det kan möjligen minska deras jobbiga upplevelser. För det andra tenderar kvalitén i kontakten med vänner och anhöriga att öka vilket tyder på ett fokus att vidmakthålla det sociala nätverket som betyder något. En gallring av meningslöst mobilanvändande sker. Möjligen har mobilförbudet framtvingat detta. Tidigare forskning kring rädslan att missa händelser eller att hamna utanför beskriver till del hur denna förändring sker och den inverkan det får. / Background: The digitalization of society and the spread of social media have increased in parallel over the past 20 years. The introduction of IT support in schools and the development of digital social services have created a need to investigate whether a regulation of the use is required. Previous research has investigated the impact of mobile phones and its use on social media on people, especially young people. The research has mostly focused on the psychological factors that use brings. Restrictions are found in schools and the debate is ongoing on whether a mobile ban should be introduced in schools. There are mobile phone bans linked to driving and in healthcare the ban is linked to medical equipment that is affected by electric fields. The Swedish Armed Forces have a mobile ban linked to conscription, but the impact it has on the young people who step in is a relatively unexplored area. Aim: The aim of the study was to investigate how Swedish conscripted young people feel that their lives are affected by the Swedish Armed Forces' mobile phone ban.Method: A qualitative method with an inductive approach was chosen and 16 conscripts divided into three focus groups were interviewed. The interviews were recorded and transcribed, after which a qualitative content analysis was carried out.Results: The analysis of the result gave that the transition from free access to a mobile phone to a mobile ban was perceived as difficult, especially the first period of conscription. Long days, a fast pace and having left an existence with a safe context were felt tangible. For many young people, military service also means trips to other places, new impressions and getting to know strangers in a limited and regulated existence. It also emerged that after adapting to the military life with less free time, both evenings and weekends, some regulate the use of the mobile phone and it seems that a priority is taking place.Conclusion: The two most important conclusions are, firstly, that conscripts experience a small opportunity to influence their lives. By consciously considering the basic psychological needs of the human being, the Armed Forces can probably create better conditions for conscripts during the initial part of conscription. It could possibly reduce their difficult experiences. Secondly, the quality of contact with friends and relatives tends to increase, suggesting a focus on maintaining the social network that matters. A thinning of meaningless mobile use is taking place. Possibly the mobile ban has forced this. Previous research on the fear of missing events or being left out describes in part how this change occurs and the impact it has.

This thesis is set within a framework of the revivalist Christians’ Inner Mission, and presents as a case-study their mission to conscripts stationed in military exercise areas and garrison towns across Sweden. The revivalists’ evangelical zeal is given special attention. This is in contrast to much of the earlier research, which worked with the secularization paradigm formulated by the founders of sociology. Conscription in the early 20th century was regarded in various civilian and military circles as a platform for social and national integration, although these attitudes remain largely unstudied in Sweden’s case. Those engaged in missionizing the army were also drawn to this ‘School of the Nation’. The thesis shows that the motives of those involved in this home mission to soldiers were grounded in religion. However, the expansive missionary work was strengthened by the positions held by its male protagonists in the power structures of society. The mission was maintained by social contacts between an informal alliance of upper-class officers from among the mission’s military members, and by civilian missionaries from lower social classes. A decisive contextual factor for the army-mission as an educational project was that Sweden remained at peace. The civilian contribution to the mission grew as it spread more widely through the country. It is argued in this thesis that the soldiers’ homes were dominated by a discourse of domesticity. This discourse designated a place, a relationship, and a state of mind for the conscript during his free time at the military base. The missionaries were convinced that contact with the domestic and family values of civilian society should be preserved by the soldiers’ homes. The discourse of domesticity also looked ahead to the conscript’s subsequent life in civilian society: the missionaries wished to train up conscripts to be sober, moral family breadwinners.

Mellan åren 1934-1946 pågick en debatt i Sverige om kvinnlig samhällstjänst skulle införas som en frivillig eller obligatorisk tjänst. År 1939 startades Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst som en ideell organisation. Studiens syfte var att undersöka Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst under och kort efter andra världskriget. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ textanalys med genusperspektiv. Riksförbundet kvinnlig samhällstjänsts huvudsakliga syfte var beredskap och fostran.  Grundtanken var en frivillig tjänst för unga kvinnor, mellan 17–25 år, med en teoretisk och en praktisk del med arbete på landsbygden hos överbelastade husmödrar. Tjänsten hade tydliga nationalistiska drag och skulle verka för landets gemenskap. Initiativtagaren för Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst var  Nora Torulf som hade kopplingar till flera nazistiska rörelser. / Between the years of 1934 – 1946 a debate was held in Sweden about whether female civil service should be a voluntary or an obligatory service. In 1939 the National Organization of Female Civil Service started as a voluntary organization. The purpose of the study was to investigate this national organization during and shortly after World War II.  The study was carried out through a qualitative text analysis with a perspective on gender. The organization’s main purpose was mobilization and nursing. The idea was a voluntary service for young women, between 17 – 25 years of age, with one theoretical and one practical part working in the countryside for overburdened housewives. The service had clear nationalistic traces and would help the nation’s community. The originator of the organization, Nora Torulf, had connections to many Nazi movements.

In 2017 the Swedish government decided that the defense should be based on both volunteerism and duty. The military service had then been dormant since 2010 and built entirely on volunteerism. From this political decision, the duty is now gender neutral, which means that the same opportunities and obligations apply to both men and women. The Swedish Armed Forces have an active desire for more women to carry out the military service - an organisation that historically has been strongly associated with masculine norms.  ”From campaign to attention” is a qualitative interview study on the military conscripts’ experience of government communication, which aims to contribute to increased gender equality in the defense. The study aims to illustrate how communication that challenges stereotypes to change norms is received by men and women who carry out their basic education in the Armed Forces.  In order to find out the military conscripts’ view of the chosen authorities’ communication, we conducted ten qualitative interviews with military conscripts who are in the middle of their basic education. All respondents belonged to the armory regiment P4 in Skövde, Sweden. The material selected for the study consists of a campaign from the Recruitment Authority (2017) and two campaigns from the Swedish Armed Forces (2018). The theories from which the study is based on are Stuart Hall’s encoding / decoding theory, theories on framing and theories on advertising, stereotypes and mirror theories. These theories help the study to shed light on the different parts of the process when a message is packaged and coded and how they are finally interpreted by their recipients.  The study shows that the military conscripts believe that the authorities have chosen appropriate efforts to increase gender equality in the Swedish Armed Forces in the long term. They believe that the authorities communicate a broader picture of who can be a soldier, they consider contributing to reaching new target groups, including both women and men who do not identify with the historical norm of a soldier.  The respondents, however, highlight a gap between how the authorities communicate the distribution between men and women versus reality. Although the picture does not correspond to reality, they understand the purpose for which the authorities have chosen to show women to the extent they do. The study shows that government communication with such realistic images of military service as possible is the one that the target group interpret in the most efficient way and which is best appreciated. Our study also shows that the respondents do not automatically believe that the authorities' communication loosens the stereotypical image of a soldier simply because they show women instead of men. Instead, there are other factors (such as attributes or charisma) that contribute to the presentation being perceived as stereotyped.

<p>Genom våra val och beteendemönster påverkar vi människor varandra, både lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en växande oro för effekten av detta.</p><p>Världssamfundet har enats om att sträva efter en hållbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till år där man ska verka för en hållbar utveckling genom utbildning.</p><p>Sverige har fört in hållbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall sträva efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hållbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet når de ut till många genom just utbildning då cirka 8500 värnpliktiga utbildas per år, därtill tillkommer de anställda.</p><p>Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hållbar utveckling och hur utbildningssituationen, i fråga om hållbar utveckling, ser ut. Därefter har ett utbildningsförslag för en utbildning för hållbar utveckling utformats.</p><p>Studien har genomförts genom litteraturstudier, intervjuer samt deltagande på ett forsknings- och utvecklingsseminarium.</p><p>Försvarsmakten har tidigare inte arbetat så mycket uttalat för en hållbar utveckling. Gällande utbildning där hållbar utveckling tas upp, sker detta bara för anställda på det förbandet som undersöktes. Följaktligen når detta inte alla verksamma inom myndigheten. En utbildning för hållbar utveckling skulle kunna ske som en utbildningscykel, på cirka elva månader, där kunskap om begreppet och dess innebörd ges, men också hur deltagarnas val och beteenden påverkar deras omgivning.</p><p>Om en hållbar utveckling ska ske måste alla ta ansvar för den och där måste staten och myndigheterna ta täten och verka föredömligt. Arbetet bör ske med tydliga mål och riktlinjer så att alla strävar efter samma mål.</p> / <p>Through our choices and pattern of behaviour we affect each other, both locally and globally. The awareness of this is increasing and we se a growing concern about the effect of this.</p><p>The international community has agreed upon to strive for a sustainable development. Between the years 2005-2014 the UN has decided to work for a sustainable development through education.</p><p>Sweden has put in sustainable development in the Environmental code, and their environmental politics should strive for it. The armed forces have a responsibility for the ecological sustainable development in their sector, the sector of defence. As an authority they reach out to a lot of people through education since about 8500 conscripts is being educated each year, and there are also the employees.</p><p>This essay examines how the armed forces pronounced works for a sustainable development and how the educational status, with regards to sustainable development, looks. After that an educational proposal for sustainable development has been worked out.</p><p>The study has been brought about through literature studies, interviews and participation in a research and development seminar.</p><p>The armed forces has not earlier pronounced worked so much for a sustainable development. Regarding education, where sustainable development is being taught, there is only a few employees that gets it. Consequently this does not reach all active persons in the authority. An education for sustainable development could take place like an educational cycle, for about eleven months, where knowledge of the concept and its meaning is being taught, but also of how the participant’s choices and behaviour is affecting their surroundings.</p><p>If a sustainable development is about to happen, we all have to take responsibility for it and in that the state and the authorities have to act first and be exemplary. The work should have clear goals and guidelines so that everybody is striving for the same goal.</p>

Genom våra val och beteendemönster påverkar vi människor varandra, både lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en växande oro för effekten av detta. Världssamfundet har enats om att sträva efter en hållbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till år där man ska verka för en hållbar utveckling genom utbildning. Sverige har fört in hållbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall sträva efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hållbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet når de ut till många genom just utbildning då cirka 8500 värnpliktiga utbildas per år, därtill tillkommer de anställda. Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hållbar utveckling och hur utbildningssituationen, i fråga om hållbar utveckling, ser ut. Därefter har ett utbildningsförslag för en utbildning för hållbar utveckling utformats. Studien har genomförts genom litteraturstudier, intervjuer samt deltagande på ett forsknings- och utvecklingsseminarium. Försvarsmakten har tidigare inte arbetat så mycket uttalat för en hållbar utveckling. Gällande utbildning där hållbar utveckling tas upp, sker detta bara för anställda på det förbandet som undersöktes. Följaktligen når detta inte alla verksamma inom myndigheten. En utbildning för hållbar utveckling skulle kunna ske som en utbildningscykel, på cirka elva månader, där kunskap om begreppet och dess innebörd ges, men också hur deltagarnas val och beteenden påverkar deras omgivning. Om en hållbar utveckling ska ske måste alla ta ansvar för den och där måste staten och myndigheterna ta täten och verka föredömligt. Arbetet bör ske med tydliga mål och riktlinjer så att alla strävar efter samma mål. / Through our choices and pattern of behaviour we affect each other, both locally and globally. The awareness of this is increasing and we se a growing concern about the effect of this. The international community has agreed upon to strive for a sustainable development. Between the years 2005-2014 the UN has decided to work for a sustainable development through education. Sweden has put in sustainable development in the Environmental code, and their environmental politics should strive for it. The armed forces have a responsibility for the ecological sustainable development in their sector, the sector of defence. As an authority they reach out to a lot of people through education since about 8500 conscripts is being educated each year, and there are also the employees. This essay examines how the armed forces pronounced works for a sustainable development and how the educational status, with regards to sustainable development, looks. After that an educational proposal for sustainable development has been worked out. The study has been brought about through literature studies, interviews and participation in a research and development seminar. The armed forces has not earlier pronounced worked so much for a sustainable development. Regarding education, where sustainable development is being taught, there is only a few employees that gets it. Consequently this does not reach all active persons in the authority. An education for sustainable development could take place like an educational cycle, for about eleven months, where knowledge of the concept and its meaning is being taught, but also of how the participant’s choices and behaviour is affecting their surroundings. If a sustainable development is about to happen, we all have to take responsibility for it and in that the state and the authorities have to act first and be exemplary. The work should have clear goals and guidelines so that everybody is striving for the same goal.