Uppsatsen tar sitt avstamp i den ojämna könsfördelningen inom officerskåren i Försvarsmakten och organisationens målsättning att motverka densamma. Då yrkesvalet har blivit möjligt för kvinnor först i modern tid ingår de inte heller i den klassiska teorin som avhandlar det militära yrkesvalet. Syftet med denna uppsats är att utöka förståelsen för kvinnors val att bli sjöofficer i Sverige under perioden 1978 till 2020. Detta undersöks genom en kvalitativ tolkande ansats och metoden tematisk analys. Resultatet tyder på att två olika teman präglar kvinnors val att bli sjöofficer; bakomliggande faktorer och inflytelsefaktorer under tjänstgöring. Dessa två teman med underliggande och empiriskt underbyggda kategorier och koder analyseras genom ett ramverk av teori om yrkesval och militärsociologisk teori. Analysen leder till slutsatsen att kvinnors val att bli sjöofficer kan förstås som en samklang mellan individ och organisation. Organisationens (direkta eller indirekta) kommunikation attraherar en viss typ av individ. Då individens personlighet och intresse överensstämmer med organisationens förväntningar skapas en miljö i vilken individen trivs, socialiseras och breddar sina motiv och drivkrafter för att slutligen göra valet att bli sjöofficer.

The aim of this thesis is to gain a deeper knowledge of how the individual and its rights and duties is portraited against the state, in the question of the abolition and reincorporation of the Swedish conscription and has it occurred a dislocation in the relation between the two. To achieve this a qualitative text analysis is combined with a VBF-analysis and analysing a total of four documents produced by the Swedish state, concerning the conscription. Two of the documents affect the abolition and the remaining two the reincorporation. To be able to examine how the individual’s rights and duties are looked upon by the state, three political philosophies, libertarianism, liberal equality and communitarianism, were used as the theoretical framework. The results of the study show that the view of the individual´s rights and duties has changed from the abolition of the conscription to the reincorporation. Where the abolition was dominated by libertarianism and the reincorporation had a clear communitarian view.

Denna studie syftar till att belysa faktorer som bidrager till att soldater avslutar sin värnplikt i förtid. Det finns faktorer som kan justeras/förfinas redan innan mönstring. Studien visar att soldaten är en komplex helhet.  Rubbas någon av de förutsättningar som beskrivs i studien ökar sannolikheten att soldaten blir en avgång. Felaktig uttagning eller för lågt satta uttagningskriterier ökar sannolikheten för att soldaterna slutar i förtid.  Soldaterna behöver tydlig information om vad som förväntas av dem samt information till anhöriga. Få har genomfört värnplikt under den period som soldaterna har växt upp i och därmed har inte kunskap spridits i tillräcklig mån i samhället om vad värnplikt innebär. De som inte hinner med att göra en mental omställning till den militära kulturen i den takt som krävs, hamnar lätt i utanförskap. Likaså hamnar de individer som varit sjuka eller skadade och därmed varit frånvarande i den militära utbildningen utanför den kollektiva gemenskapen. I militär kultur är gruppen central och den sociala samhörigheten en av de viktigaste krafterna.  Starkt präglade individualister får det svårare att ta sig in gemenskapen. Olyckor, skador och sjukdomar samt oförutsedda händelser i privatlivet kan leda till att soldater slutar i förtid.

Flera av de funktioner som vi i allmänhet anser vara nödvändiga för att ha ett fungerandesamhälle lider idag av rekryteringsproblem. I media rapporteras det om underskott av såvällärare som sjukvårdspersonal men även Försvarsmakten har problem med att fyllakrigsorganisation. Det är därför intressant att undersöka om det finns ett intresse blandungdomar att söka sig till det som vi kallar “Kallyrken” och vilka motiv och attityder somungdomar har till dessa. Vår undersökning fokuserar på värnplikten och syftar till attidentifiera vilka drivkrafter ungdomar har för att genomföra eller avstå från den.Vårt teoretiska ramverk utgår från Fabrizio Battistellis motivationstypologi som beskriverdrivkrafter som endera paleomoderna, moderna eller postmoderna. Han menar att strömningari samhället påverkar våra motiv och att vi i dagens postmoderna samhälle snarare drivs avviljan att finna sig själv och söka äventyr än av patriotism och ekonomiska fördelar. Vi hardärutöver utvecklat vårt ramverk med delar ur careershipsteorin i syfte förstå vilkabakgrundsfaktorer som kan ha påverkat ungdomars motiv.Våra data har samlats in genom att intervjua tio ungdomar, fem som genomför sin värnpliktoch fem som går sista året på gymnasiet. I vår undersökning har vi kommit fram till att deundersökta ungdomarna i huvudsak har en positiv inställning till värnplikten och att de serfördelar med att genomföra den. Postmoderna drivkrafter är i huvudsak dominerade men vinoterar även en något högre frekvens av paleomoderna drivkrafter, såsom skyddet avnationen, jämfört med Battistellis tidigare forskning. En av de faktorer som de undersöktaungdomarna lyfter fram som mest betydelsefullt inför mönstring och värnplikt är tillgångentill trovärdig information. Den bild som förmedlas på sociala medier bidrar till ett ökatintresse, men den behöver kompletteras med information som ökar förståelsen för varför detär viktigt att alla är med och bidrar. Samtliga undersökta rekryter meddelar att värnplikten harvarit en positiv upplevelse och kan tänka sig en framtid i Försvarsmakten på något sätt.Studenter är inte heller främmande för ett engagemang i Försvarsmakten utan ser det som enframtida möjlighet. / Many of the social and governmental institutions, such as schools and hospitals, that wegenerally consider a necessity in a functioning society suffer from recruitment problems. TheSwedish Armed Forces are not exempted from this and also have problems manning theirorganisation. The purpose of this study is to determine the underlying motives today's youthexpress towards the newly reinstated compulsory service in the Armed Forces.Our theoretical framework derives from Fabrizio Battistellis motivation trichotomy in whichhe explains that a person's motivation can be either paleomodern, modern or postmodern. Hisconclusion is that today's youth are more motivated by the desire for adventure thanpatriotism and economic benefits. In addition we have used the careership theory in order tounderstand the underlying circumstances that may have influenced a person's motivation.Our data has been collected by interviewing ten young people, five who are in the midst ofcarrying out their military service and five who are attending their last year in high school.We can, in our study, determine, among today’s youth the postmodern motives and values arestill the main driving force, but we have also observed an increase in paleomodern motivesand values compared to Battistelli's previous research.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur utvalda tidningar, både morgon- och kvällstidningar, valt att förhålla sig mot proposition 2008/09:140 – Ett användbart försvar. Den proposition som innebar att vi idag har ett yrkesförsvar och inte värnplikt. Arbetet har utgått från en kvalitativ textanalys. Tidningarna har analyserats utefter sökkriterierna: kostnad, tillgänglighet – användbarhet, hög beredskap, rekryteringssvårigheter och folkförankring. Teorin som använts är en gestaltningsteori som hämtats från forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap. Uppsatsen visar att det finns stora skillnader mellan hur de olika tidningarna är representerade inom journalistik som rör försvarsfrågor. I uppsatsen framkommer att de flesta tidningarna har en borgerlig politiks hållning. Detta leder i sin tur till att det är dessa som rapporterar om ämnet. Beroende på om det är en morgon- eller kvällstidning finns det stora skillnader i hur de gestaltar sin rapportering eller ledare. I uppsatsen framkommer även att tidningarnas ledare innehar en stor sanningshalt med väl underbyggda fakta och källor. Ledarna visar på en större objektivitet än förväntat. Även kring mediernas makt framkommer att den riktiga makten nog inte ligger i nyhetsrapporteringen utan i ledarna. För krigsvetenskapen kan uppsatsen förhoppningsvis åskådliggöra vikten av att förstärka Försvarsmakten i samhället och således även trygga den framtida folkförankringen. / The purpose with this examination essay was to find out how newspapers, both morning- and evening, did chose to relate to the government bill 2008/09:140 – A useable defence. This governmental bill implied a new Swedish military reformation. The reformation relies on voluntary military service and no longer conscription. The method used in the essay is a qualitative text analysis. The search criteria’s during the analysis of the newspapers contained: Cost, availability and usability, state of readiness, recruitment difficulties and civil-anchoring. The theory used for this essay is a framing theory. The approach to concerned newspapers conforms to general, regarding media- and communication, science. The essay elucidates that there are big differences between the newspapers regarding questions about the Swedish defence. It appears that most newspapers have a bourgeois approach. The newspapers with this approach tend to write more about topics concerning the Swedish armed forces. There is a big difference between the newspapers due to how they use the interpretation theory in stories or leaders. The difference becomes noticeable between morning- and evening newspapers. The essay also elucidates that the newspaper leaders prove to be more truthful than expected. The leaders tend to strengthen their thoughts with reliable sources. Regarding the power of the media the essay indicate that the real power exists among the leaders and not among the news stories.

Introduktion: Den svenska Försvarsmakten har under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar och omorganisationer beroende på en förändrad hotbild i omvärlden. Vid ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete är det viktigt att ha allmänhetens förtroende med sig. Har försvaret och politikerna lyckats med att förankra denna omorganisering och hur har man kommunicerat vad vi idag faktiskt ska nyttja vår försvarsmakt till? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och händelser som kan ha påverkat den svenska befolkningens förtroendeförändringar för Försvarsmakten, sedan kalla krigets slut intill nutid. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med analys i två steg. Det första steget i analysen har tagit avstamp i ett tidigare arbete, som fördjupats och kompletterats. Steget har en deduktiv ansats för att få fram generella faktorer för befolkningens förtroende. Det andra steget i analysen har en abduktiv ansats, för att undersöka eventuella relationer mellan kritiska händelser i omvärlden och förändringar i folkförtroendet. Resultat: Studiens resultat indikerar att faktorer som påverkar folkets förtroende för Försvarsmakten är: folkförankring, värnplikt, utbildning och kommunikation samt inre faktorer. Under de avgränsade och undersökta årtalen 1994, 2008 och 2019 förekom stora förtroendeförändringar för Försvarsmakten. Några gemensamma nämnare är identifierade och visar på relation. Slutsats: Mycket talar för att det föreligger relation mellan förtroendeförändringar och kritiska händelser som innefattar den ekonomiska situationen, värnplikt, kommunikation och upplevd hotbild. Med konsekvent och långsiktig försvarspolitik samt en välutvecklad kommunikation från Försvarsmakten och politiken till övriga samhället torde förtroendet öka. Genom det kan antas att även folkförankringen stärks och stabiliseras över tid. / Introduction: The Swedish Armed Forces has undergone major changes and reorganizations in recent decades due to changed threats. It is important to have the public ́s trust in a comprehensive change and development effort. Have the military defense and the politicians succeeded in entrenching this reorganization and has the aim and the intended use of the Swedish Armed Forces been effectively communicated? Purpose: The purpose of the study is to investigate what factors and events may have affected the Swedish population's confidence changes in the Armed Forces, since the end of the cold war until the present. Method: The study has been implemented as a literature study with an analysis made in two steps. The first step has taken off in a previous essay, which has been deepened and supplemented. The first part has a deductive approach to obtain general factors for public trust. The second step of the analysis has an abductive approach, to examine the possible connection between critical events in the outside world and changes in public trust. Result: The results of the study indicates several factors affecting people's trust in the Armed Forces and consists of public anchoring, conscription, education and communication as well as internal factors. During the defined and examined years 1994, 2008 and 2019, major changes in trust occurred for the Armed Forces. Some common elements are identified and show relationship. Conclusion: There are many arguments pointing at connections between changes in trust and occurrences that include the financial situation, conscription, communication, and perceived threats. Through coherent and long-term defense policy as well as an advanced communication from the Armed Forces and the policy to the rest of society, trust and through that the public anchoring most likely will be strengthened and stabilized.

Sedan början av 2000-talet har Försvarsmakten genomfört en mängd förändringar med sin organisation och personal. Nedskärningarna av förband tillsammans med ett ökat fokus på internationella insatser i början av 00-talet har under slutet av 10-talet förändrats till en tillväxt av förband samt en återgång till ett nationellt fokus. Yrkesofficerarnas profession har förändrats genom införandet av ett tvåbefälssystem under slutet av 00-talet från ett enbefälssystem, likväl som att värnplikten lades vilande 2010 och anställda soldater introducerades i organisationen. Sedan 2018 är värnplikten återinförd med utbildning av soldater och gruppbefäl, 9 respektive 11 månader. Från och med sommaren 2021 återinförs 15 månaders värnpliktiga, som övertar befattningar i krigsorganisationen som tidigare bemannats av yrkesofficerare. Studien utforskar vad detta införande innebär för yrkesofficersprofessionen, vilka konsekvenser som uppstår likväl som hur införandet bör implementeras. Genom intervjuer av åtta respondenter från Trängregementet i Skövde utforskas införandet ur yrkesofficerarnas perspektiv. Studien tar hjälp av Bolman och Deal’s fyra perspektiv på organisation och ledarskap samt Runsten och Werr’s modell för kunskapsintegration för att förstå och tolka organisationsförändringen. Införandet av 15 månaders värnpliktiga omfattar yrkesofficerarnas förväntningar på förändringen, som baseras från tidigare erfarenheter men innehåller även farhågor och positiva förväntningar. Erfarenheten att utbilda dessa värnpliktiga saknas idag på grundutbildningskompanierna, denna kunskap återfinns hos äldre yrkesofficerare i högre nivåer - varvid ett utbyte av gamla erfarenheter i dagens kontext är en framgångsfaktor. Införandet påverkar även utbildning och övningar för förbanden, då värnplikten sker under en längre tid samt att de värnpliktiga ställer ett ökat ansvarstagande hos plutonchefer. Professionen för främst specialistofficerare förändras, genom att värnpliktiga innehar samma grad som specialistofficerare likväl som att expertisen för specialistofficerare kommer ta längre tid att uppnå. En maktförskjutning sker från yrkesofficerare till värnpliktiga, vilket främst påverkar unga specialistofficerare. Studien rekommenderar Försvarsmakten att överse nuvarande styrdokument och uppdatera dessa, samt vidare utveckla yrkesofficersprofessionen. Studien rekommenderar Försvarsmakten att med nuvarande indelning i trebefälssystemet att sergeantsgraden är lämplig för de värnpliktiga och att en förstegsutbildning är bäst lämpad för att utbilda och öva sig till ställföreträdande plutonchef. Om Försvarsmakten inför värnpliktiga plutonchefer i framtiden bör detta föregås av en analys utifrån den militära professionen och trebefälssystemet. / Since the early 2000’s the Swedish Armed Forces has conducted several changes concerning its organization and personnel. The downsizings of units as well as an increased focus on international operations in the early 2000’s have changed to a growth of units and a return to a national focus. The professions of professional officers have changed with the transformation from a single-command system to a two-officer system in the late 00s, as well as the pause of national conscript service in 2010 and introduction of professional soldiers within the organization. The national conscript service was reintroduced in 2018, for soldiers and squad leaders between 9 and 11 months. During the summer of 2021, 15 months conscript service will be reintroduced. These new conscripts will take over the positions previously manned by professional officers in the wartime organization. The study explores the reintroduction’s affects for professional officers, what consequences that occur as well as how the reintroduction should be implemented. Through interviews with eight respondents from the Logistics regiment in Skövde the reintroduction is explored through the professional officers’ view. The study seeks guidance from Bolman and Deal’s four perspectives on organization and leadership and also Runsten and Werr’s model for integration of knowledge, to be able to understand and interpret the organizational change. The reintroduction of 15 months conscripts includes professional officers’ expectations of the change, which is based from earlier experiences but also includes concerns and hopes. There is a lack of experience to train this new category of conscripts today at company level, the ability to do so is found in older officers in higher echelons – therefore an exchange of old experiences in the context of today is a criterion for success. The reintroduction also affects the training and the field exercises, because the conscript service is prolonged and the conscripts require an increased responsibility from the platoon leader. The profession for non-commissioned officers (NCO) changes - through the use of the same rank by conscripts and NCO’s. It will also take longer time for NCO’s to achieve expertise within their profession. A shift of power occurs from professional officers to conscripts, which mostly affects junior NCO’s. The study recommends the Swedish Armed Forces to overlook its current steering documents and to update these, and also to further develop its military profession for all officers. The study recommends the Armed Forces that with the current officer system, the rank of sergeant is well suited for these conscripts and the conscripts service should be based upon a pre-training concept to be able to succeed as deputy platoon leader. If the Armed Forces introduce conscripts as platoon leaders in the future, an analysis should be conducted prior to the change, concerning the military profession and the three-officer system.

The thesis aims to examine how gender structures are portrayed in the Swedish Armed Forces' advertising campaigns before and after 2018, because that is when the conscription became gender neutral. Furthermore, the thesis will discuss the potential consequences of these portrayals. To do so the methodology of the study consists of a critical discourse analysis complimented by a semiotic approach. The main finding suggests that the films prior to 2018 to some extent reproduce male-dominated discourses of how a soldier should be and reinforce traditional gender structures. In contrast, the films from 2018 and onwards challenge these dominant discourses by including more women and other signs that are not typically coded as masculine. It is assumed that this will lead to more women being recruited, as the profession of a soldier is no longer perceived as being exclusively for men, and a more inclusive environment is introduced. These assumptions are based on previous research on gender structures in military institutions, which historically have been structured around male norms and values which force women in the military to adjust to patriarchal rules. The topic is important, as a gender-equal military is believed to lead to increased safety and efficiency, which is desirable for various reasons.

Försvarsmakten växer. För att skapa det robustare försvar med ökad förmåga, som beskrivs i Försvarsmaktens Perspektivstudie 2022, krävs under överskådlig framtid en tillväxt av de militära personalkategorierna. En personalkategori som Försvarsmakten har haft svårt att rekrytera är anställda soldater och gruppbefäl.Syftet med denna studie är att utforska vad som motiverar unga vuxna att efter värnplikten välja att ta anställning som kontinuerligt anställda gruppbefäl och soldater i Försvarsmakten. Studien är en kvalitativ, induktiv studie där empirin har inhämtats genom intervjuer och workshop med värnpliktiga och anställda soldater vid tre förband i armén.Studiens referensram beskriver hur de värnpliktiga soldaterna genom socialisation anpassar sig och formar en begynnande professionell identitet. Vidare så beskriver den soldaternas anknytning och engagemang till yrkesrollen. För att ytterligare se på soldaternas motivation genomlyses empirin med ett generationsperspektiv.Studiens resultat visar att de värnpliktiga soldaternas upplevelse av grundutbildningen är avgörande för deras val att fortsätta i Försvarsmakten. De soldater som väljer att stanna i Försvarsmakten som anställda GSS har positiva upplevelser i sin yrkesroll från grundutbildningen och har haft befäl som är starka positiva förebilder för professionen. Soldaternas främsta motiv utgörs av en förväntansbild som präglas av soldatyrkets särskilda karaktär och förutsättning och den starka sammanhållning som de ser som unik för den militära professionen.I studiens slutsatser anför författarna att fler värnpliktiga soldater skulle motiveras att fortsätta som anställda soldater om Försvarsmakten tillämpade ett förhållningssätt och ett ledarskap som inte gör åtskillnad på olika personalkategorier. De anför också att organisationskulturen behöver utvecklas för att bättre möta den nya generationen. / The Swedish armed forces (SAF) are growing. To meet the need for a more robust and capable defense force, as described by the proposed strategical military concept, the SAF must steadily increase military personnel volumes. A personnel category that the SAF has had difficulties recruiting are employed soldiers and squad leaders.The study aims to explore what motivates conscripts to choose voluntary employment as professional soldiers and squad leaders within the Swedish Armed Forces after their mandatory military service. The study is a qualitative, inductive study that gathers empirical facts through interviews with recently employed soldiers and a workshop with conscripted soldiers still completing their military service.The study's frame of reference describes how the conscripted soldiers adapt through socialization and form a nascent professional identity. Furthermore, it describes the soldiers' attachment and commitment to their professional role. To further understand the soldiers' motivation, the empirical evidence is viewed through a generational perspective.The results show that how the soldiers experience their mandatory military service constitutes the decisive factor for their choice to continue in the Armed Forces. Conscripts who choose to stay in the Armed Forces have both had a positive affirmation of their professional identity during their military service and have experienced leaders who are strong and positive role models for the profession. Their primary motivations embody expectations of the special characteristics and prerequisites of the military profession as well as the strong sense of cohesion and comradeship that they regard as unique to the military profession.The authors conclude that more of the conscripted soldiers would be motivated to continue if the SAF would adopt a more coherent approach of culture and leadership that does not differentiate between conscripted and contracted soldiers. The authors also conclude that the organizational culture of the SAF need to adapt to the new generation.

Försvarsmakten tillväxer sedan beslut togs om återinförande av värnplikt respektive utökade ekonomiska ramar för Försvarsmakten i slutet på 2010-talet av rikets ledning. Tillväxten innebär att ett ökande behov av personal måste tillgodoses och yrkesofficerare utgör en nyckelkategori att rekrytera för att kunna effektuera tillväxten. Inom ramen för tillväxtbehovet återfinns yrkesofficerare som kan utbilda och leda enheter avsedda för skydd mot massförstörelsevapen och det finns yrkesofficersutbildningar med inriktning just för detta område. Problemet är att rekryteringsorganisationen är liten för att åstadkomma detta. Syftet med denna studie är att förstå hur rekryteringen av värnpliktiga till officerutbildningarna med inriktningen, skydd mot massförstörelsevapen, kan förbättras och därmed utvecklas.  Studien är genomförd som en kvalitativ, induktiv studie och de kvalitativa data som ligger till grund för studien är inhämtad genom workshops med värnpliktiga, kadetter och nyanställda yrkesofficerare. Förutsättningarna för rekryteringen har sammanställts ur intervjuer. Resultatet av studien visar att image och konkurrens utgör hinder för rekryteringen och att rekryteringen kan förbättras genom att vidta åtgärder som skapar mening att vilja bli yrkesofficer med denna speciella inriktning. De slutsatser som har dragits är att meningsgivande information om dessa specialiserade yrkesofficerare behöver spridas målgruppsinriktat på sociala media samt att förbandproduktionen för denna specialiserade funktion behöver decentraliseras. / The Swedish Armed Forces is growing due to decisions made by the Swedish government in the late second decade of the 21st century. The growth means that the Swedish Armed Forces needs to expand its employed staff and especially there is need for increasing numbers of officers and noncommissioned officers. The recruitment, necessary for the Swedish Armed Forces employed staff, includes officers and noncommissioned officers specialized in handling protection against weapons of mass destruction. There are specialized military officers training programs for this purpose in Sweden. The problem is that there is a small organization for recruitment for this purpose. The purpose of this thesis is to gain understanding of how the recruitment from conscripts training to these specialized officers training courses can be improved and developed. The thesis has a qualitative method, and inductive approach. The data has been collected through workshops with conscripts, cadets and newly employed officers. The conditions for recruitment have been collected through interviews. The results of this thesis shows that image and competition are obstacles for the recruitment and that recruitment needs to be improved with sensemaking measures. The conclusions are that sensegiving information about these specialized officers should be presented on social media and that the production of the specialized units for this organization should be dispersed geographically in Sweden.