Bakgrund Andelen äldre personer ökar i Sverige och den grupp bland äldre som ökar mest är över 90 år. Antalet äldre som är i behov av vård- och omsorgsinsatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvård förväntas därmed också öka. Ökad efterfrågan på kommunal hjälp i hemmet ställer höga krav på god samverkan och kommunikation mellan de olika instanserna för att minska risken för brister och vårdskador hos den äldre personen med komplexa vårdbehov. Komplexa vårdbehov innebär samtidig närvaro av förändringar som kommer av åldrandet, multisjuklighet, polyfarmaci och skörhet. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation kring den äldre patienten med komplexa vårdbehov inom den kommunala hälso- och sjukvården. Metod Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna i studien arbetade inom kommunal hälso- och sjukvård i två sydsvenska kommuner. Sex av deltagarna var grundutbildade sjuksköterskor, tre av deltagarna var distriktssjuksköterskor och en var specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Datan som samlats in analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet ledde fram till tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var Samverkan och dialog, Organisatoriska förutsättningar samt Utbildning, Språk och Kompetens. En nära relationen till omvårdnadspersonalen, rätt kompetens och erfarenhet hos omvårdnadspersonalen samt regelbundna möten och träffar var faktorers som ansågs underlätta kommunikationen. Slutsats  Sjuksköterskorna beskrev att teamsamverkan med planerade teamträffar och fysiska möten med personalen var viktigt för fungerande kommunikation. Att minska distansen mellan personalen och ha fungerande rutiner kring kommunikationen var andra värdefulla aspekter som framkom. Det som ansågs försvåra kommunikationen var stress och tidsbrist samt brister i språket hos omvårdnadspersonalen men även organisatoriska hinder så som dålig täckning på mobiltelefoner, laghinder och bristande kontinuitet hos omvårdnadspersonalen. / Background  The proportion of elderly people is increasing in Sweden, and the group among the elderly that is increasing the most is over 90 years of age. The number of elderly people who need care and care interventions from both social services and health care is therefore also expected to increase. Increased demand for municipal help in the home places high demands on good cooperation and communication between the various agencies to reduce the risk of deficiencies and care injuries in the elderly person with complex care needs. Complex care needs mean the simultaneous presence of changes that come from aging, multimorbidity, polypharmacy and frailty. Purpose The purpose of the study was to investigate nurses' experience of communication regarding the elderly patient with complex care needs within the municipal health care system.  Method The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The participants in the study worked in municipal health care in two municipalities in southeast of Sweden. Six of the participants were basic nurses, three of the participants were district nurses and one was a specialist nurse in the care of the elderly. The data collected was analyzed using qualitative content analysis. Results The result led to three main categories and seven subcategories. The main categories were Collaboration and dialogue, Organizational conditions and Education, Language and Competence. A close relationship with the nursing staff, the right skills and experience of the nursing staff and regular meetings were considered to facilitate communication. Conclusion  The nurses described that team cooperation with planned team meetings and physical meetings with the staff was important for effective communication. Reducing the distance between staff and having working routines around communication were other valuable aspects that emerged. What was considered to make communication difficult was stress and lack of time as well as deficiencies in the language of the nursing staff, but also organizational obstacles such as poor mobile phone coverage, legal obstacles and a lack of continuity among the nursing staff.

Bakgrund: Forskning inom omvårdnad har betonat vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i vårdmötet, varje patient ska betraktas som en unik individ med olika behov att tillgodose. För patienter med ett akut vårdbehov kan ambulanssjukvården vara det allra första mötet som de gör med hälso- och sjukvården. Tidigare forskning har beskrivit att omhändertagandet i prehospital akutsjukvård fokuserat på det medicinska tillståndet framför de emotionella behoven, vilket har betytt att behov ur ett holistiskt perspektiv inte alltid har tillgodosetts. Forskning från patienters perspektiv är bristfälligt, vilket innebär att patienters upplevelser och känslor inte prioriterats. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att få sina grundläggande vårdbehov tillgodosedda i prehospital akutsjukvård. Metod:Litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Datainsamling gjordes via två databaser, PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 15 kvalitativa artiklar, publicerade mellan 2011–2023, analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat: Beskrev patienternas positiva och negativa upplevelser i ett prehospitalt omhändertagande. Resultatet presenteras i tvåkategorier och fem underkategorier. Kategorierna som arbetades fram beskrev övergripande känslan av att vara patient i prehospital akutsjukvård, vilket belyser känslan av att överlämna sig själv och hur det är att vara patient i en ambulans. Ambulansteamets förhållningssätt belyser viktiga hörnstenar som delaktighet, värdet av dialog, att känna sig bekräftad eller stigmatiserad vid psykisk ohälsa. Resultatet utifrån artiklarna belyser fördelar medpersoncentrerad vård. Slutsats: Patienter som fick sina grundläggande vårdbehov tillgodosedda hade en positiv effekt på dem och även en positiv upplevelse utav ambulanssjukvården oavsett utfall. Genom att fokusera på patientperspektivet är det möjligt för framtida hälso- och sjukvårdspersonal att öka förståelsen och därmed förbättra kvalitén på vården, med betoning på personcentrerad vård. Det är viktigt att varje individ får vård och omsorg utifrån ett helhetsperspektiv där både de fysiska och emotionella behoven tillgodoses, oavsett om det gäller medicinsk vård eller omvårdnad. / Background: Research in nursing has emphasized the importance of a person-centered approach in the care encounter, where each patient should be seen as a unique individual with different needs to be met. For patients with an acute care need, ambulance care may be their very first encounter with health care. Previous research has described that care in prehospital emergency medicine has focused on the medical condition rather than the emotional needs, meaning that holistic needs have not always been met. Research from the perspective of patients is lacking, hindering a comprehensive description of their experiences and emotions. Aim: describe patients' experiences of having their basic care needs met in prehospital emergency care. Method: A literature review with a systematic search strategy. Data was collected from two databases, PubMed and CINAHL. A total of 15 qualitative articles published between 2011–2023 were included and analyzed using an integrated analysis method. Results: Described patients' positive and negative experiences in prehospital care. The results were presented in two main categories and five subcategories. The categories described the overall feeling of being a patient in prehospital emergency care, highlighting the feeling of surrendering oneself and what it is like to be a patient in an ambulance. The approach of ambulance staff highlighted important aspects such as participation, the value of dialogue, feeling validated or stigmatized in cases of mental illness. The results from the articles emphasized the benefits of person-centered care. Conclusion: Patients whose basic care needs were met had a positive impact on them and a positive experience with ambulance care regardless of the outcome. By focusing on the patient perspective, future healthcare professionals can increase understanding and improve the quality of care, with an emphasis on person-centered care. It is important that each individual receives care and support from a holistic perspective where both physical and emotional needs are met, whether it is medical care or nursing care.

Den här studien görs som avslutande del av universitetsutbildning, kandidatprogram i Industriell teknik inom ämnesområdet kvalitetsteknik. Studien kan användas för vidare verksamhetsutveckling och analys av röntgenavdelningens behov av produktivitetsmått, vid Visby lasarett. På grund av restriktioner relaterade till covid-19, samt det geografiska avståndet mellan Göteborg och Visby, utfördes studien på distans genom datainsamling från intervjuer och enkätundersökning. Vidare samlades information från vetenskaplig litteratur, lagar, förordningar och dokumentanalys. I studien användes ett abduktivt arbetssätt genom att induktivt analysera insamlad data och utifrån det formulera lämplig teoretisk bakgrund som sedan på ett deduktivt sätt kunde användas för att generera ett resultat och förbättringsförslag. För att analysera och argumentera för erhållna resultat användes vetenskapliga forskningsstudier, kvantitativ data från organisationen och statistiska verktyg. Använda teorier för studien baseras på offensiv kvalitetsutveckling, processledning och Lean Healthcare. DASIAS modell användes som metod för att på ett systematiskt sätt arbeta med data från diagnostisering av problemet till implementerings- och uppföljningsförslag. Genom studien beaktades de etiska aspekter och alla inblandade subjekt informerades med hänsyn till informations-, konfidentialitets-, anonymitets-, objektivitets-, nyttjandes- och samtyckeskraven. Erhållna resultat i form av produktivitetsmått relaterar till processkartläggning, produktivitet, flödeseffektivitet, vårdbehov, kapacitetberäkning, patientsäkerhet och kötider. Analysen visar att valda indikatorer kan användas för att förbättra verksamheten men förutsättning till detta är bättre verksamhetsplanering och effektivare resursutnyttjande för att uppnå en hög flödeseffektivitet och produktivitet. Slutsatsen är att valda indikatorer kan nyttjas för förbättringsåtgärder samt att prioriteringsområden bör väljas enligt 10M analysen. Studien lämnar vissa obesvarade frågeställningar som presenteras som förslag till framtida studier.Nyckelord: / This study is conducted as a final part of the University candidate program Industrial engineering and within the field of study quality technology. This study is suitable for business development as well for the analysis of the X-ray department's needs for productivity measures, at Visby Hospital. The study was carried out at a distance by data collection from the interviews, questionnaire survey and document analysis. An abductive approach was used to generate a result and suggestions for improvement. To analyse and argue for results obtained, scientific research studies, quantitative data from the organization, statistical tools, tables and diagrams were used. The theories for this work are based on TQM, BPM and Lean Healthcare. DASIA's model was used as a method to work in a systematic way with data from diagnosing the problem to implementation and follow-up proposals. The study took into account the ethical aspects and all the subjects involved were informed regarding ethical requirements. Results obtained in the form of productivity measures relate to process mapping, productivity, flow efficiency, care needs, capacity calculation, patient safety and healthcare waiting time. The analysis shows that selected indicators can be used to improve the business, but a condition for this is better business planning and more efficient resource utilization. The conclusion is that selected indicators can be used for improvement measures and that priority areas should be selected according to the 10M analysis. The study leaves some unanswered issues that are presented as proposal for future studies in the discussion chapter.