Landstingets besparingsåtgärder har försämrat möjligheten till vård för ett människor. Indragningen av läkartjänster och nedläggning av vårdcentraler genomgående problem för hela landet.En verksamhetsanalys är utförd på en vårdcentral där problemet är att både läkarsamt distriktsskötersketjänst är vakanta. Personalbristen tillsammans med det upptagningsområdet medför problem i form av stor arbetsbörda för befintlig samt en brist på patienttider. Från mars respektive april månad har tjänsterna tillsatta.Syftet med detta examensarbete är att analysera hur verksamheten fungerar efter tillsättandet av personalresurser. Aspekter som legat i förgrunden är dispositionen av bokningsbara patienttider, fördelningen av administrationen, risk för utbrändhet proaktivt eller reaktivt arbetssätt.Verksamhetsanalysen har genomförts enligt metoden FA/SIM, understödd kvalitativa observationer och intervjuer med personalen före och efter förändringen. Resultatet är att situationen förbättrades märkbart på flera punkter efter resurstillförseln, men den är ännu inte acceptabel.* Trycket i telefonbokningen och väntetiderna för en planerad tid är fortfarande oacceptabla i förhållande till verksamhetens mål, personalens arbetsmiljö patienternas rätt till vård. * Administrationsarbetet upptar oproportionerligt stor tid och torde kunna omfördelas inom befintlig personalstyrka, där läkarsekreterarna kan stor potential. * Riskerna för utbrändhet anses ha minskat, både för läkarna och distriktssköterskorna, vilka nu har fler tider att erbjuda patienterna. * Arbetet kan utföras på ett mer proaktivt sätt efter förändringen.

I en värld där vi människor lever allt längre på grund av bättre kunskap om allt från kost och hygien till avancerad sjukvård befinner sig sjukvården i ständig brist på resurser. Nya reformer som privatisering av olika delar av sjukvården, mer resultatbaserad ersättning till vårdutföraren och olika styrmodeller från den privata sektorn har under ett flertal år etablerats inom sjukvården. De nya reformerna kan dock stöta på motstånd mot förändringen.Primärvården i Sverige har konkurrensutsatts och landstingen ersätter primärvården mer och mer igenom prestationsbaserad ersättning. Hög vårdproduktion i kombination med bra vårdkvalitén premieras. Patienten får numera själv välja vårdcentral och kan fritt byta vårdcentral om man inte är nöjd. Detta sätter press på vårdcentralen att ge patienten vård av hög kvalité och ett bra bemötande. Denna uppsats har gjort en undersökning om hur nya reformer har påverkat sjuksköterskan på en vårdcentral. Med hjälp av nio intervjuer med på två vårdcentraler i Landstinget i Uppsala Län har vi försökt att bilda oss en uppfattning om hur det prestationsbaserade ersättningssystemet till primärvården påverkar sjuksköterskan.Vår studie visar att ersättningssystemet för vårdcentraler till viss del påverkar sjuksköterskors sätt att arbeta. Det finns en medvetenhet om ersättningssystemets olika incitament men det påverkar inte sjuksköterskans syn på patienten. Sjuksköterskorna verkar till viss del svarat upp på förändringen på vårdcentralen. Däremot frikopplar sig sjuksköterskorna från de nya arbetssätt, rutiner och marknadsprinciper, som går emot deras uppfattning om god etik i mötet med patienten.

<p>Människor rör sig idag i allt större utsträckning mellan olika vårdenheter. För att patienter ska erhålla en god, tillgänglig, säker och effektiv vård krävs det därför att olika vårdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings läns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger på kommunikation och samarbete mellan patienter, närstående och vårdpersonal. Ett område i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bättre samarbete mellan olika vårdenheter. Syftet med denna studie är att beskriva hur samarbetet mellan hjärtklinik och vårdcentral kan ökas genom att specialister vid hjärtklinik aktivt utbyter erfarenheter kring förmaksflimmer med läkare på vårdcentral. I studien presenteras även ett kunskapshanteringsverktyg i form av en kunskapsdatabas för förmedling av dessa erfarenheter. Data har samlats in genom sedan tidigare inspelat material, fokusgrupp, litteraturgranskning samt ett frågeformulär. Ett teoretiskt ramverk, aktivitetsteorin, har sedan använts genom att tillämpas på aktiviteten för specialister vid hjärtklinik respektive läkare vid vårdcentral för att beskriva hur aktiviteten ser ut och hur arbetet fördelas idag. Teorin har sedan applicerats på resultatet av insamlad data för att teoretiskt presentera hur ett aktivt utbyte av erfarenheter skulle kunna påverka aktivitetsstrukturen vid de båda vårdenheterna. Studien visar att det finns kunskap i form av erfarenheter kring förmaksflimmer som anses vara viktig att förmedla från hjärtklinik till vårdcentral och att förmedling av dessa erfarenheter kan göras möjlig genom ett kunskapshanteringsverktyg som stöd för detta.</p>

Syftet med uppsatsen är att jämföra tre vårdcentraler i Stockholms läns landsting med avseende på hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning. Uppsatsen är utförd genom en flerfallsstudie och är baserad på både primär- och sekundärdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef på respektive vårdcentral. Våra sekundärdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta källor.  För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar samt för att kunna bearbeta våra empiriska data har vi valt några teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vår empiri som ligger till grund för vår analys. I analysen får utvalda teorier och sekundärdata möta empirisk data i form av intervjuer. Jämförelser görs med respondenternas svar samt med uppsatsens angivna teorier och modeller. Vår avsikt var att utgå från primärdata med teorihänvisningar, med syfte att se om vi har fått svar på frågeställningarna. Mål- och resultatstyrning är den typ av styrning som används på vårdcentralerna i vår studie. De använder sig av nyckeltal i sin verksamhet för att exempelvis mäta och öka sin effektivitet och produktivitet. Med hjälp av nyckeltal utför de uppföljningar och jämförelser i sina verksamheter. Nyckeltalsanvändning är beroende på typen av verksamheten.

Stillasittande är något som ökar varje år samtidigt som livsstilsrelaterade sjukdomar blir allt vanligare i samhället. Att möta personer som har behov av att bli mer fysisk aktiva i sin livsstil är en allt vanligare uppgift på vårdcentralerna i Sverige. För att kunna möta dessa patienter och hjälpa dem till en mer aktiv livsstil krävs kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att ha motiverande samtal till fysisk aktivitet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod för att analysera materialet från intervjuerna.   Resultatet visar skillnader i sjuksköterskornas upplevelse av att ge motiverade samtal till fysisk aktivitet. Skillnaderna är delvis kopplade till de olika förutsättningarna sjuksköterskorna har på sin arbetsplats. Resultatet visar även att sjuksköterskorna upplever motiverade samtal som en bra metod att använda sig av vid motivation till fysisk aktivitet. Flera sjuksköterskor önskar använda sig mer av motiverande samtal till fysisk aktivitet men bristen på tid och de få tillfällen till uppföljning minskade deras möjligheter. Detta bekräftas av tidigare forskning som även visar att högre kvalité i de motiverande samtalen uppnås om mer tid finns tillgänglig.

ABSTRACT Titel: En studie av två vårdcentraler: organisatoriska förändringar till följd av avregleringen. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Moberg, Loan Hoang Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2011 – juni   Syfte: Marknaden för vårdcentraler i Sverige har avreglerats och förändrats från en monopolmarknad till en konkurrensmarknad. Syftet med denna studie är att visa vilka skillnader och påföljder avregleringen har medfört på marknaden. Forskningsfrågorna vi vill besvara är: Vilka huvudsakliga organisatoriska förändringar har skett för en offentlig vårdcentral sedan avregleringen? Hur skiljer sig den offentliga från den privata vårdcentralen? Metod: En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer med en chef för en offentlig vårdcentral, Stortorgets Hälsocentral, samt för en privat vårdcentral, Hälsocentralen City, har genomförts. Ett frågeformulär har även skickats ut genom mejl till två ur personalen på varje vårdcentral. Svaren från dessa intervjuer sammanställdes och analyserades sedan för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultat &amp; slutsats: De huvudsakliga organisatoriska förändringarna för Stortorgets Hälsocentral har blivit att de måste omprioritera och justera sina resurser och sitt utbud för att kunna profilera sig på marknaden, vid det utökade antalet aktörer. De huvudsakliga skillnaderna mellan den offentliga Stortorgets Hälsocentral och den privata Hälsocentralen City är att den förstnämnda har en mer vertikal uppbyggnad, medan den sistnämnda har en mer horisontell. Stortorgets Hälsocentral har stordriftsfördelar, då de är en större organisation, medan Hälsocentralen City är mer flexibel och anpassningsbar till följd av sin mindre storlek på organisation. Förslag till fortsatt forskning: Under studiens gång har flera funderingar uppkommit som skulle vara intressanta att forska vidare kring, bland annat mer ingående om hur personalen på vårdcentralerna påverkades av avregleringen. Dessutom skulle det vara intressant med en mer omfattande studie för att kunna ge en bild över hela marknaden för vårdcentraler i Sverige. Uppsatsens bidrag: Studien kan bidra till att ge en bild över hur avregleringen på vårdcentralsmarknaden har påverkat två olika vårdcentraler. Nyckelord: Avreglering, Privatisering, Vårdcentral, Organisationsförändring, Primärvård

Efter införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) och dess tvingande regler för primärvården började en ny marknad att skapas, en så kallad kvasimarknad. En kvasimarknad består av både offentliga och privata verksamheter där båda parter finansieras av staten, landstingen eller kommunerna. Samarbetet mellan landstingen och privata vårdcentraler kan ses som ett interorganisatoriskt samarbete där ett ömsesidigt beroende skapar ett behov av att kontrollera varandra. Landstinget behöver kontrollera att de privata vårdcentralerna agerar enligt överenskommelsen, som huvudsakligen är att skapa lättillgänglig vård med hög kvalitet till medborgarna. Syftet med studien är att undersöka hur landstingen styr de privata vårdcentralerna och varför de styr som de gör. För att uppfylla vårt syfte med studien har vi arbetat med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden vi använde var fallstudie. För att få en djupare förståelse för hur styrningen av de privata vårdcentralerna går till samt varför man styr som man gör samlades information genom individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med marknadsskaparna för hälsovalet i Värmland samt med privata vårdcentralschefer. Studien visar att landstinget utövar styrning och kontroll genom krav- och kvalitetsboken. Krav- och kvalitetsboken detaljeras och det som inte avtalats i den hänvisas till gällande praxis, riktlinjer samt policydokument. Detaljrikedomen ger lite utrymme för eget handlande som tyder på att breda och strama handlingskontroller används. Vidare visar studien att även resultatkontroller används i viss utsträckning då man mäter de parametrar som går att mäta och belönar vid måluppfyllelse, vilket tyder på att kontrollen är smal. Empirin ger även indikationer för att det idag saknas kontrollsystem för att motverka uppkomsten av manipulation. Vidare ger empirin upphov till att även sociala kontroller används, dock i liten utsträckning genom att medborgarna kan agera genom att byta vårdcentral vid missnöje. Den nya marknaden kombinerat med en svårstyrd verksamhet skapar osäkerhet i miljön. Osäkerheten tycks vara grunden för detaljstyrning vilket i sin tur ger indikationer för att det finns brister i förtroendet, varför ett byråkratibaserat styrmönster tycks användas vid styrningen av de privata vårdcentralerna. / After the introduction of the Act system of choice (LOV) and its mandatory rules for primary care, a new market was created; a so called quasi-market. A quasi-market consists of both public and private organizations in which both parties are financed by the state, county councils or municipalities. The collaboration between county councils and private clinics can be seen as an inter-organizational cooperation with mutual dependences. The county councils need to ensure that the private health care centers operate according to the agreement; to create accessible health care with high quality to the citizens. The study aims to examine how county councils control private health care centers and why they control the way they do. To fulfill our purpose with this study, we have worked with a qualitative approach using a case study method. Information was gathered through individual interviews with the market-makers for the "health choice" in the county Värmland and with the private health care center managers. The study shows that the county council exercise management and control through the requirement- and qualitybook. The requirement- and qualitybook is detailed, what is not agreed upon in that book is referred to current practice, guidelines and policy documents. The level of details in the requirement- and qualitybook provides little room for own actions, suggesting that tight action controls are used. The study also show that result controls are used to some extent, although in a loose matter since the county council measure what can be measured and reward goal-fulfillments. The empirical data also provide indications that there are no controls to prevent the emergence of manipulation today. Moreover, the empirical data show that social controls also are used to a small extent because of the citizens possibility to switch health care center at a possible dissatisfaction. The new market, combined with operations that are difficult to control, creates uncertainty in the environment, which seems to be the basis for a detailed management and control systems. That in turn provides indications for the existence of deficiencies in confidence, which in turn indicates that a bureaucracy based control pattern seems to be used in the control of the private health care centers.

Distriktssköterskan har en unik roll inom hälso- och sjukvården för att främja hälsa hos de äldre. Det är viktigt att hjälpa denna alltmer växande befolkningsgrupp med att stärka deras välbefinnande och stödja deras hälsoprocesser. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att stärka den äldre patientens välbefinnande i det hälsofrämjande arbetet på vårdcentral. Åtta distriktssköterskor som arbetar på vårdcentral intervjuades. En kvalitativ studie med fenomenologisk ansats är utförd där datamaterialet analyserats enligt kvalitativ innebördsanalys. I resultatet framkom sex teman; rollen i att stärka välbefinnande, öppet och följsamt förhållningssätt i mötet med den äldre, skapa en tillitsfull relation, förståelse för den äldres behov, stimulans och tillfredsställelse i att stärka välbefinnande hos den äldre samt helhetsperspektiv i att stärka välbefinnande hos den äldre. Distriktssköterskan innehar en nyckelroll på vårdcentralen i det hälsofrämjande arbetet där den stödjande rollen är av största vikt för att stärka den äldres välbefinnande. Arbetet ger hög tillfredsställelse och glädje. I studien framkommer även att äldrevårdsmottagning är ett arbetssätt där helhetsperspektivet är centralt.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks på vårdcentralen utifrån personalens perspektiv. Vi ser att vården ställer sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos människor. Dessa behov är grundläggande i människors liv och när det uppstår kris uttrycks behoven på olika sätt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlängt lidande. Litteraturen och teorin bekräftar vad personalen på vårdcentralerna säger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses. Bemötande av behoven måste integreras i vården av hela människan. Däremot saknas resurser, tid och kunskap hos personalen för att fylla behoven som människor har. Vårdcentralen kan behöva hjälp från andra resurser i samhället som kan vara ett komplement för att skapa en holistisk vård. En utav de resurserna kan vara kyrkan som med sin profession kan bidra till vårdcentralens arbete med att bemöta människors existentiella och andliga behov. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med personliga intervjuer på två vårdcentraler där vi intervjuade sex personer med olika professioner. Valet av respondenterna grundar sig på en önska att få en större kunskap om studiens ämne. Resultatet visar att det behövs mer kunskap och flera aktörer inom vården och socialt arbete.

Byggnadssektorn är en av de tre största områdena inom världens energianvändning och den står för ungefär en tredjedel av den totala energianvändningen. Det är därför av stor vikt att byggnadssektorn effektiviseras för en mer hållbar framtid. I det här examensarbetet var syftet att utföra en energiutredning på en hälsocentral med hjälp av energistatistik från modulen Energi &amp; Miljö i WSP:s egenutvecklade programvara DeDU. Den andra delen i arbetet var att med erfarenheter från energiutredningen undersöka hur modulen Energi &amp; Miljö kan förbättras för att bättre uppmärksamma dess användare på energianvändning. Energiutredningen utfördes med hjälp av konstruktionsritningar och energistatistik från DeDU för total fjärrvärmeanvändning, total elanvändning samt timvärden för elanvändningen. Fördelning mellan fastighetsel och verksamhetsel togs fram med hjälp av statistik från studien STIL2 utförd av Energimyndigheten. Det visade sig att Hörnefors hälsocentral är relativt energieffektiv sett till andra liknande fastigheter. Byggnadens klimatskal visade sig vara bra med ett Umedel på 0,45 W/m2K. Av de energieffektiviseringsförslag som togs fram visade det sig att förslaget med störst besparingspotential är byte av 2-glasfönster till 3-glasfönster. Förbättringsarbetet av modulen Energi &amp; Miljö i DeDU utfördes genom en enkätundersökning, en workshop samt en undersökning av befintliga energirapporter för att ta fram förslag på nya rapporter. Från enkätundersökningen framkom det att de tillfrågade kunderna generellt är nöjda med modulen Energi &amp; Miljö men att det finns önskemål om en del förbättringsförslag. Tre förslag på nya energirapporter kopplade till DeDU togs fram. Huvudsakliga tanken bakom förslag 1 och 2 var att ge kunderna möjlighet att lättare göra jämförelser mellan olika fastigheter/byggnader samt jämförelse av energianvändningen för samma fastighet/byggnad. Tanken med förslag 3 var att ge möjlighet att uppskatta olika verksamheters fördelning mellan fastighetsel och verksamhetsel. Slutligen kan det konstateras att det är fördelaktigt att presentera färdig förbättringsförslag, då de flesta kunder inte själva vet vad de behöver eller vad som saknas.