För att utnyttja sjukvårdens resurser på bästa sätt bör vård ges på den vårdnivå som är mest ändamålsenlig utifrån patientens behov. Vårdcentralens uppgift är att tillgodose behovet av grundläggande vård. När patienten upplever sig akut sjuk ringer hon/han ibland efter ambulans av olika orsaker. Utifrån beslutstöd och behandlingsriktlinjer kan ambulanssjuksköterskan bedöma patientens behov av vård och hänvisa denne vidare till ändamålsenlig vårdnivå, som till exempel vårdcentralen. Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors och läkares upplevelser av att ta emot patienter från ambulanssjukvården som bedöms ha primärvårdsbehov. Nio intervjuer genomfördes och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultatet visade att samarbetet mellan professionerna på vårdcentralen överlag fungerade bra i den här situationen, men det fanns faktorer som kunde påverka det negativt. Att ambulanssjuksköterskan ringde till vårdcentralen innan de kom med patienten medförde att vårdgivarna kunde ha en dialog kring ändamålsenlig vårdnivå för patienten och det gav möjlighet till förberedelse inför att patienten skulle komma. Personalen på vårdcentralen kände tillit till ambulanssjuksköterskans bedömning och den känslan grundade sig på ambulanssjuksköterskans kompetens samt personlig kännedom dem emellan. Kommunikation var betydelsefullt, inte minst överrapporteringen. Erfarenheten av vårdmodellen var att patienten fick en kortare vårdtid. Patientsäkerheten upplevdes som hög, dock sågs en brist i att gemensam journal och läkemedelslista saknades. I resultatdiskussionen lyfts samarbete och kommunikation mellan distriktssköterska och läkare på vårdcentral. Likaså kommunikation och överrapportering mellan de olika vårdgivarna samt vårdmodellen ur ett hållbarhetsperspektiv.

Vårdens utmaningar kräver en effektiv och tillgänglig primärvård. Resurser behöver användas optimalt och här har distriktssköterskan en viktig roll med sin förskrivningsrätt och breda kompetens. Om distriktssköterskan använde förskrivningsrätten fullt ut kunde en del patienter få snabbare vård, kortare sjukdomsförlopp och minskat lidande. Syftet med studien är därför att undersöka hur distriktssköterskan på vårdcentral upplever sin förskrivningsrätt av läkemedel och vad som påverkar hur den används. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie utifrån ett livsvärldsteoretiskt perspektiv. Åtta distriktssköterskor medverkade och delade med sig av sina upplevelser. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: yrkesstolthet, tidsbesparande och förenklande, påverkande faktorer och förväntningar på framtiden. Det framkom att förskrivningsrätten leder till en stolthet över professionen eftersom den förutsätter och därför indirekt resulterar i en bred kompetens. Förskrivningsrätten sparar tid och är avlastande för kollegor på vårdcentralen. Faktorer som arbetssätt och rutiner på vårdcentralen påverkar nyttjandet av förskrivningsrätten men också samarbete och utbildning. Distriktssköterskan har en önskan om att förskrivningsrätten ska utökas i framtiden. Sammantaget visar resultatet att distriktssköterskan ser positivt på förskrivningsrätten, då den ger känslan av att bemästra sin yrkesroll.

Bakgrund: Triage är en av sjuksköterskans uppgifter på vårdcentral som bland annat innebär att hon skall bedöma och ta beslut om behov när en kvinna söker vård för gynekologiska problem. Många gynekologiska åkommor är av diffus karaktär och det finns många diagnoser vars symtom överensstämmer med gynekologiska. Kvinnor med gynekologiska problem kan ha svårt att redogöra för sin sjukdomsbild och kan vara motvilliga till att söka vård, detta utgör hinder för den triagerande sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att triagera kvinnor med gynekologiska problem. Metod: En intervjustudie utfördes och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att det fanns svårigheter att följa riktlinjer och att triagera per telefon. Krav på remiss resulterade i långa vårdköer och det fanns sociokulturella utmaningar relaterat till att samtala om gynekologiska problem. Språk kunde vara ett hinder vid triage, särskilt via telefon. Sjuksköterskorna var i behov av kompetensutveckling för att fördelaktigt kunna utföra arbetet med att triagera. Resultatet visade även att informanterna upplevt ett behov av kompetensutveckling. Konklusion: De svårigheter som sjuksköterskorna erfarit genom att arbeta med att triagera kvinnor med gynekologiska problem var att förhålla sig till organisatoriska villkor, sociokulturella utmaningar, kompetensbrist att bedöma symtom samt och detta pekade på ett behov av kompetensutveckling hos sjuksköterskor som ej har tillgång till konsultation med gynekolog samt revision av regionala riktlinjer och organisatoriska villkor på vårdcentraler i Malmö. / Background: Triage is one of the nurse's duties at the health center which among other things means that she must assess and make decisions when a woman seeks treatment for gynecological problems. Many gynecological disorders are diffuse and there are many diagnoses whose symptoms are consistent with gynecological symptoms. Women with gynecological problems may find it difficult to explain their illness and may be reluctant to seek care, this constitutes an obstacle for the nurse. Aim: The aim of this study was to investigate the nurses' experiences in triage of women with gynecological problems. Method: An interview study was performed and analyzed with content analysis. Results: The nurses had experienced that there were difficulties to follow the guidelines and make decisions over the telephone. Referral requirement resulting in long waiting lists and sociocultural challenges related to talk about gynecological problems. Language can be a barrier in triage, especially over the telephone. The nurses were in need of skills to advantageously carry out the work with triage of women. The nurses had also learned that they needed a development of skills. Conclusion: The difficulties the nurses learned by working with triage of women with gynecological problems is that it is related to the organizational conditions, sociocultural challenges, to assessing symptoms and the lack of competence. This points to a need for development of skills of nurses who do not have access to consultation with a gynecologist, audited guidelines and organizational conditions of health centers in Malmö.

Bakgrund: Samhället behöver vara tillgängligt för alla. Genom att samhället är tillgängligt för de med funktionsnedsättningar, ökar deras delaktighet. Vårdcentral är i regel den första vårdkontakten, vilket innebär att alla individer kommer i kontakt med en vårdcentral i sina liv. Arbetsterapi har fokus på aktivitetsförmågan, och att den kan påverkas av miljön som antingen kan ses som en resurs eller ett hinder.Syfte: Att undersöka och jämföra tillgängligheten för rullstolsburna personer på vårdcentraler i Örebro, Karlskoga och Lindesbergs kommun.Metod: En observationsstudie utifrån en checklista utfördes på 16 vårdcentraler. Checklistan omfattade 22 bedömningspunkter fördelade över “utomhus och parkering”, “entré”, “inomhusmiljön i anslutning till entré” och “handikapptoalett”. JA gav 1 poäng och NEJ gav 0 poäng, ju högre poäng desto bättre tillgänglighet.Resultat: Generellt hade vårdcentralerna måttligt god tillgänglighet. Det totala genomsnittliga medianvärdet var 73 %. Det område som hade lägst poäng var “handikapptoalett”, medan “inomhusmiljön i anslutning till entré” hade godkänt på varje punkt.Slutsats: Det finns brister i tillgängligheten för rullstolsburna personer på vårdcentralerna i Örebro, Lindesberg och Karlskoga kommun. Bristerna

Fast läkarkontakt har länge varit uppe för diskussion, men har aktualiserats i samband med att Socialstyrelsen under 2023 tagit fram 21 stycken kompetensmål och stöd till de vårdcentraler som skall implementera Fast läkarkontakt i sitt utbud. En problematik som Socialstyrelsen själva lyfter i sin rapport för det nationella målet är bristen på specialistläkare. Det är ett känt problem att stora delar av Sverige har ett dilemma med brist på specialistläkare på sjukhus och vårdcentraler, synnerligen på glesbygden. Studiens syfte är att fördjupa sig i den problematik som uppstår vid implementering av Fast läkarkontakt på mindre vårdcentraler som ligger på geografiskt avlägsen ort och vilka hinder som finns för att kunna säkra upp de kompetensmål och nationella riktvärde som Socialstyrelsen ställer. I mina frågeställningar fokuserar jag på hur vårdcentralen arbetar med implementeringen av Fast läkarkontakt, vilka möjligheter och hinder man upplever för att nå två av Socialstyrelsens kompetensmål och hur bemanningsmöjligheterna för att utveckla Fast läkarkontakt påverkas av att vårdcentralen är belägen på en mindre, avlägsen ort. Till hjälp för att analysera och bearbeta materialet så inriktar jag mig på Evert Vedungs implementeringsteori. Intervjuer av tre verksamma personer på två olika vårdcentraler som är avlägset belägen utgör grunden till studien. Resultatet av studien bekräftar det som närbesläktade studier visar, att de största barriärerna för att kunna utveckla Fast läkarkontakt på glesbygdens vårdcentraler är rekryteringssvårigheterna då att den geografiska placeringen inte gynnar attraktionen och att det kan finnas ojämlikhet vilket stöd, på flera plan, vårdcentralerna får, där glesbygden ofta hämmas.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de privata och offentliga vårdcentralerna i Hallands län hanterar sina varumärken. Genom denna studie kan vi se hur vårdcentralerna utmärker sig från varandra i vårdmarknaden samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två olika verksamhetsformernas, de privata och de offentliga, hantering av varumärke.Studien är baserad på en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sex vårdcentraler, varav tre offentliga och tre privata, från Hallands län har deltagit i undersökningen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning och relevanta begrepp inom områdena varumärkesuppbyggnad och varumärkeskommunikation.Resultatet visar att varumärkesarbete är något som både de offentliga och de privata vårdcentralerna, medvetet och omedvetet, arbetar med. Vissa vårdcentraler anser att varumärkesarbete är något som är viktigt för deras verksamhet medan andra vårdcentraler ser det som mindre viktigt. Det som dock framkommer tydligt är att samtliga undersökta vårdcentraler vill associeras med värdeorden gott bemötande, hög kvalitet och god tillgänglighet.

Bakgrund: En av sjuksköterskans grundläggande uppgifter är att lindra patientens lidande i samband med vård. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg för att minska patienters upplevelser av stress och smärta vid flera procedurer inom sjukvården. Parametrar som hjärtfrekvens och blodtryck kan påverkas av musiken. Frisättning av hormoner och signalsubstanser kan minska patientens känslor av obehag av olika slag. Venös blodprovtagning utförs rutinmässigt på vårdcentraler över hela landet. Inom primärvården saknas dock riktlinjer för hur lugn musik kan användas för att öka patientens välmående i denna vårdsituation.  Syfte: Denna studies syfte var att undersöka huruvida lugn bakgrundsmusik påverkar patienters skattning av stress och smärta i samband med venprovtagning på vårdcentral samt att undersöka skillnader i skattning av stress och smärta vid venprovtagning beroende av patientkarakteristika.  Metod: En kvantitativ interventionsstudie med enkätundersökning på vårdcentral genomfördes. Frågeformulär delades ut direkt efter provtagningstillfället till 70 patienter. Av dessa hade 35 exponerats för lugn bakgrundsmusik under proceduren och 35 fått venprovet genomfört utan musik.  Resultat: Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mellan musikinterventionsgruppen och kontrollgruppen. Signifikanta skillnader kunde påvisas i skattning av stress och smärta mellan patienter relaterat till åldersgrupp där yngre patienter skattade stress och smärta högre än äldre patienter. Mellan manliga och kvinnliga patienter kunde en signifikant skillnad i smärtskattning påvisas där kvinnor skattade högre än män. De patienter som uttryckte stickrädsla skattade stress och smärta högre än övriga patienter. Ingen skillnad i skattning av stress eller smärta kunde påvisas mellan de patienter som ansågs vana och de som ansågs ovana vid venprovtagning.  Slutsats: Ingen signifikant skillnad i skattning av stress och smärta relaterat till bakgrundsmusiken i interventionen kunde genom denna studie påvisas. Mot bakgrund av tidigare forskning kan dock tänkas att mer omfattande studier på samma ämne kan leda till ett annat resultat. Majoriteten av de fynd som relaterades till patientkarakteristika verkar stämma överens med tidigare forskning. / Background: One of the basic tasks of the nurse is to alleviate the patient’s suffering associated with health care. Relaxing music has proven to be an effective tool to reduce patients’ experiences of stress and pain during many health care procedures. Parameters as heart rate and blood pressure can be affected by the music. Release of hormones and signal substances can reduce the patient’s feelings of different kinds of discomfort. Venous blood sampling is performed as a routine at health care centers across Sweden. In primary health care there are no guidelines on how relaxing music can be used to increase the patient’s well-being in this care situation.  Aim: The aim of this study was to investigate whether relaxing background music has an impact on the health center patient’s grading of stress and pain during venipuncture, and to examine differences in grading of stress and pain during venipuncture dependent on patient characteristics.  Method: A quantitative intervention study with a survey at a health center was performed. Questionnaires were distributed immediately after venous blood sampling to 70 patients. Of these, 35 had been exposed to relaxing background music during the venipuncture, and 35 had not been exposed to any music during the procedure.  Main results: No significant differences were found between the music intervention group and the control group. Significant differences were found in grading of stress and pain between patients dependent on their age group, younger patients ranked their stress and pain higher than older patients. Between male and female patients a significant difference in grading of pain were found, women ranked their pain higher than men. The patients who expressed a fear of needles ranked their stress and pain higher than other patients. No difference in grading of stress or pain could be found between those patients who were considered accustomed, and those who were not considered accustomed to venipuncture.  Conclusion: No significant difference in grading of stress and pain could be found related to the music intervention in this study. Based on previous studies, there is still a possibility that more extensive research on the same topic can produce a different result. The majority of findings related to patient characteristics seems to be aligned with previous research in this field.

Denna studie är ett examensarbete i informationsdesign med inriktningen rumslig gestaltning. Syftet med arbetet har varit att förtydliga orienterbarheten och underlätta för patienter att navigera på vårdcentraler. Målet har varit att skapa ett gestaltningsförslag med visuell koppling som vägleder patienter mellan olika rum. Utgångspunkten för arbetet har varit i ett par väntrum på vårdcentralen City i Eskilstuna, där patienter har svårt att förstå vägledningssystemet.  Metoder som observationer, platsanalys, notation och intervjuer har genomförts och skapat en förståelse för patienters upplevelse av platsen. Genom metoderna har brister inom rumsutformning, placeringar, färger och former kunnat identifierats. Litteraturstudier om wayfinding, wayshowing, kognitiva aspekter, färgkodning, färger och det fysiska rummet har tillsammans med resultat från metoderna legat till grund för gestaltningsförslaget. Gestaltningsförslaget bygger på att rummet öppnats upp så att tydlig vägledning kunnat skapas, vilket är en förutsättning för att patienterna ska kunna hitta på platsen. / This study is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this study has been to clarify orientation and to facilitate navigation for patients in health centers. The goal was to create a design proposal with visual connection to guide patients between rooms. The starting point for this work was two waiting rooms at the health center vårdcentralen City in Eskilstuna, where patients have difficulty understanding the wayshowing system. A greater understanding of patients' experience of the place was created through methods such as observations, site analysis, notations and interviews. The methods have identified shortcomings within the room layout, placement, color and shape. Underlying the design proposal are the results from the methods and literature studies of wayfinding, wayshowing, cognitive aspects, color-coding, colors and physical space. The findings show that navigation at the site can be improved by opening up the room, thereby creating a good wayshowing.

Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av stress i sitt arbete på hälso-/vårdcentral. Bakgrund: I distriktssköterskans arbetsuppgifter ingår att anpassa sig efter  samhälleliga resurser med förändringar inom hälso- och sjukvården. Sjukskrivningar orsakat av psykisk ohälsa och framförallt stressrelaterade besvär har ökat. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av stress i arbete inom hälso-/vårdcentral. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tolv distriktssköterskor anställda på hälso-/vårdcentral  i södra Sverige deltog i studien. En kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Vid analysen framkom fyra kategorier som beskrev distriktsköterskans erfarenheter av stress i arbetet utifrån krav, organisatoriska aspekter samt hur förutsättningar av kontroll och fysiska symtom inverkade på stress i arbetet. Slutsats: Studien visade på erfarenheter av att många riskfaktorer för stress och psykisk ohälsa förelåg. Under intervjuerna framkom även faktorer för att förhindra utveckling av stress. Att det finns behov av flera vidareutbildade sjuksköterskor som arbetar med specialistmottagningar för att minska ensamarbete. Att det blir fler kollegor som har specialistutbildning att fördela mottagningarna på för att få möjlighet till att kunna förkovra sig inom sin egen mottagning. / Title: Nurse experience of stress at work in the health/ medical center. Background: In the district nurses’ duties include adapting to community resources with changes in health care. Sick leave due to mental illness and above all stress related disorders has increased. Purpose: To highlight nurses experience of stress at work in health center. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach with semi-structured interviews. Twelve district nurses employed in health centers in southern Sweden participated. As the analytical method was a qualitative content analysis used. Results: The analysis revealed four categories that described the district nurse´s experience of the pressures of work based requirement, demands organizational aspects, the conditions of control and physical symptoms affected the stress of work. Conclusion: The study showed the experiences of many risk factors for stress and mental illness existed. During the interviews also revealed factors to prevent the development of stress. There is need for district-educated nurses that works in primary care with specialist clinics for reduce the stress of working alone. There is need for more colleagues with district specialist care for give the district nurses opportunity to improve in their own specialist clinics.

Bakgrund: I Sverige ska vårdcentraler erbjuda grundläggande vård vid behov till alla samhällsmedlemmar. Vårdcentraler kan vara de första instanser föräldrar kontaktar när hälsoproblem uppstår hos deras barn. Föräldrar har en central roll i sina sjuka barns liv. Deras delaktighet vid vårdsituationer är betydande för att barn ska känna sig trygga. Tryggheten stärks av en förtroendefull relation mellan förälder, barn och vårdpersonal. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av vårdande relationer med föräldrar på vårdcentral. Metod: Semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Datamaterialet bestod av tio individuella intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentral. Analysen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom att distriktssköterskor arbetar för att främja den vårdande relationen genom att möta föräldrar, att stödja föräldrar samt att verka för en trepartsrelation. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenhet av den vårdande relationen med föräldrar på vårdcentral innebär att möta föräldrar antingen genom fysiskt möte eller i telefonrådgivning. Det framkommer att det finns en komplexitet i mötet med föräldrar som påverkar utfallet av den vårdande relationen. Om en vårdande relation etableras främjas samarbetet vilket stärker föräldrarna till att utföra egenvård.