• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 75
  • 6
  • Tagged with
  • 81
  • 31
  • 31
  • 25
  • 20
  • 19
  • 18
  • 16
  • 15
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen hos vuxna personer med utländsk bakgrund : En systematisk litteraturstudie

Lagervall, Jakob, Hillbo, Susanne January 2013 (has links)
Bakgrund: Dagens vårdpersonal kommer allt oftare i kontakt med människor med utländsk bakgrund. Dessa möten kan innebära kulturella olikheter mellan vårdgivare och patient där det är viktigt att patienten upplever ett gott möte och inte känner sig särbehandlad. Syfte: Att beskriva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen hos vuxna personer med utländsk bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie med artikelsökning i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsbedömdes, de med lägst kvalitet exkluderades. Kvar blev nio kvalitativa artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Att förstå och göra sig förstådd; informanterna upplevde kommunikationen som bristfällig. Att kommunicera genom tolk ökade förståelsen men det förekom också problemen Att marginaliseras och försummas; informanterna upplevde att vårdgivarna saknade tid för att diskutera informanternas behov. Att bli sedd och hörd; informanterna upplevde att deras problem och symtom blev tagna på allvar samt att vårdgivarna hade deras tillit. Slutsatser: Studien visar att vuxna personer med utländsk bakgrunds upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen varierar mellan individer. Att vårdpersonal hade ett holisitsikt synsätt, att de tog sig tid och visade respekt och engagemang identiferades som mest betydelsefullt för att åstakomma ett gott möte.
22

Att vara anhörig till en demenssjuk person : en litteraturstudie som belyser livssituationen ur ett anhörigperspektiv

Österberg, Jenny, Söderström, Hanna January 2013 (has links)
Syfte: Att belysa hur livssituationen påverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att livet förändras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde påverkas på många olika sätt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende på vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var känslor som framkom i resultatet. Olika sätt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv inställning och ett bra socialt stöd omkring sig. Anhöriga ville ofta hålla kvar sin vårdarroll så länge som möjligt men när situationen blev ohållbar blev flytten till ett boende för de demenssjuka personerna oundviklig. Slutsats: Resultatet i studien visade att den generella påverkan av livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer var negativ. Forskning kring hur livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer påverkas finns men ytterligare forskning och sammanställningar av forskning krävs inom området. Även forskning om hur sjuksköterskan kan använda sig av denna information behövs för att sjuksköterskan ska kunna veta vilka insatser som krävs för att ge bästa möjliga stöd till anhöriga. / Aim: to examine the effects on the lives of people who are related to someone with dementia. Method: A literature review with descriptive design. The study was based on 13 articles collected in the databases PubMed and Cinahl. Result: The results showed a marked change in the lives of those related to a person diagnosed with dementia, and the life situation was affected in multiple ways. The type of relationship the relative and the ill person had before the disease could in some instances affect how the relative experienced the situation. The results demonstrated emotions like isolation, anger, powerlessness, as well as loss and guilt. In dealing with the role as caregiver factors like having a positive attitude and a good support system was mentioned. Very often the relatives would maintain their roles as caregivers as long as possible, but when the situation became untenable, the move to assisted living was inevitable. Conclusion: The results of the study showed that the overall impact on the lives of relatives of people diagnosed with dementia was negative. There is some research on how the lives of relatives of people with dementia are affected, but in order for nurses to give the best support possible, there is a need for even more research and publications on this topic.
23

Förälder till barn/ungdom med ätstörning – upplevelser och erfarenheter : En litteraturstudie

Kramer, Helena January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Vid behandling av ätstörningar hos barn och ungdomar konstateras att föräldrars delaktighet har en betydande roll. Sjuksköterskan kan möta föräldrar till barn och ungdomar med ätstörning inom olika vårdinstanser och vårdformer och för att kunna ge stöd och god omvårdnad med familjen i fokus, är det av intresse att belysa upplevelser och erfarenheter hos föräldrar, av att leva med och/eller vårda barn/ungdom med ätstörning. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att leva med och/eller vårda barn/ungdom, med diagnostiserad ätstörning. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån nio artiklar av kvalitativ ansats. Artiklarnas resultat analyserades och sammanfördes. Resultat: Föräldrar upplevde social isolering, förändringar i vardagslivet samt svårigheter att förhålla sig till ätstörningen. För många var den känslomässiga bördan tung och känslor som oro, frustration och maktlöshet var vanliga. Vidare blev ekonomi och egen hälsa lidande till följd av sjukdomen. Föräldrar upplevde det positivt att dela sina upplevelser med andra i liknande situation och att få kunskap och information kring sjukdomen ansågs värdefullt. Slutsats: Att vara förälder till ett barn eller ungdom med ätstörning innebär en tung känslomässig börda och har stor inverkan på det dagliga livet. Föräldrars kunskap om sjukdomen bör stärkas, medan stöd och omvårdnad med fokus mot dessa föräldrar bör ges. / ABSTRACT Background: While treating eating disorders in children and adolescents, parental involvement has a significant role. Nurses are likely to meet the parents of children and adolescents with eating disorders in different health facilities and to be able to provide support and family focused care, it is of interest to highlight the experiences of parents living with and caring for children/adolescents with eating disorders. Aim: To describe parents' experiences of living with, and/or caring for a child/adolescent, diagnosed with an eating disorder. Method: The study was carried out as a literature study, where a total of nine qualitative studies were included. Results: The results came to show that many parents had difficulties relating to the eating disorder. Furthermore, feelings such as anxiety, frustration and powerlessness were common among parents. Many experienced great emotional burden, changes in everyday life and social isolation. Moreover, as an effect of the disease, many parents also experienced a negative impact on their personal health as well as on their private economy. However, parents felt positively about sharing experiences with others in similar situations and that obtaining knowledge and information about eating disorders was of great importance. Conclusion: Being a parent to a child or adolescent with eating disorders involves great emotional burden and has great impact in everyday life. Parents should be taken care of and given support in this matter, and one should also strengthen their knowledge about the disease in question.
24

Att bli tagen på allvar : En studie i uppfattningar och erfarenheter av privata och offentliga hälsocentraler

Sundqvist, Adam January 2017 (has links)
The purpose of this study was to investigate why informants chose a private caregiver. To conduct the study, I investigated individuals' perceptions and experiences of public and private health providers and the prominent factors that lead to individuals switching to a private health provider. The study is qualitative in nature, where the empirical material consists of semi-structured interviews with ten persons. The private sector within the healthcare industry of Sweden has developed and expanded during the 2000s. It is not as obvious today to choose a public health center. In total, throughout Sweden, private actors purchase 37% of the total healthcare by the county councils. The result of the study shows that the reasons why the informants chose a private care giver rather than a public one included poor reception by the public health employees, the use of relay doctors by the county council, long queues, misdiagnosis and logistics. The experiences of the informants vary throughout the study. All females have had one or several bad experiences in healthcare, while no male reported a negative experience. The majority of the informants are significantly more negative towards the public health provider than the private provider. Most informants also feel that the privatization of healthcare is good since it increases pressure on the public sector to perform. The prominent factor that guides the choice of health provider among the informants is the reception by the health employees and doctors on a given health center. The informants also express a need to be listened to and be taken seriously when it comes to the problems that they seek treatment for. / Uppsatsens syfte varatt undersökavarför informanterna i studien gick över till privat vårdgivare. För att genomförastudien, undersöksinformanters uppfattningaroch erfarenheter av privata respektive offentliga vårdgivareoch vilka de framträdande faktorerna är som leder till bytet från en offentlig vårdgivare till en privat vårdgivare. Det är en kvalitativ studie där det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tio personer. Den privata sektorn inom hälso-och sjukvården i Sverige har utvecklats och expanderat under 2000-talet. Det är inte lika självklart idag att välja en offentlig hälsocentral. Totalt sett i hela Sverigeköper privata aktörer 37% av den totala hälso-och sjukvården av landstingen. Resultatet av studien visar att anledningarna till varför informanter valde en privat vårdgivare framför en offentlig vårdgivare var dåligt bemötande från offentliga hälsocentralers personal, landstingets nyttjande av stafettläkare, långa väntetider, feldiagnosticeringar och logistiska anledningar. Informanternas uppfattningar och erfarenheter av sjukvården varierar i studien. Alla kvinnor har haft en eller flera dåliga erfarenheter av sjukvården medan ingen man har varit med om det. Majoriteten av informanterna är betydligt mer negativ till den offentliga vårdgivaren än den privata vårdgivaren. De flesta tycker även att privatiseringen av sjukvården är bra eftersom det ökar pressen på offentlig sektor att prestera. De framträdande faktorerna som styr informanternas vårdval är bemötandet av personal och läkare på en hälsocentral. Vidare att informanter känner att de blir lyssnade på och blir tagen på allvar med den problematik som de söker vård för.
25

Informella vårdgivares stödbehov. En litteraturstudie om att vårda en närstående med demenssjukdom

Håkansson, Karin, Nilsson, Annika January 2018 (has links)
Bakgrund: Allt fler drabbas av demenssjukdomar, och därmed växer även antalet informella vårdgivare åt personer med demenssjukdom. De informella vårdgivarna har enligt svensk lag rätt till stöd, men det finns en diskrepans i det faktiska stödbehovet och det stöd som erbjuds. Sjukvården är beroende av dessa informella vårdgivare då resurserna inte räcker till för att vårda alla dessa personer. Därför är det av stor vikt att värna om informella vårdgivare åt personer med demenssjukdom, samt att tillgodose deras stödbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av stödbehov hos informella vårdgivare till personer med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 studier. Resultat: Det identifierades fyra teman: Behov av emotionellt stöd, Behov av praktiskt stöd, Behov av information och Behov av kommunikation. Emotionellt stöd kunde bestå av att bli uppmärksammade och tillfrågade om sitt mående. Praktiskt stöd i form av avlösning kunde hjälpa de informella vårdgivarna att återhämta sig. De informella vårdgivarna eftersökte även en individ- och situationsanpassad information och en god kommunikation med sjukvårdspersonal. Kommunikationen underlättades av kontinuitet. Konklusion: Det fanns behov av flera olika sorters stöd. Därför är det viktigt att sjuksköterskan inkluderar de informella vårdgivarna i omvårdnaden. / Background: As more and more people are diagnosed with dementia, the number of informal caregivers to persons with dementia is increasing. According to Swedish law, informal caregivers are entitled to support, but there is a discrepancy in the actual support needs and the support offered. The health care is dependent on the informal caregivers to provide care for these persons, as a consequence of lack of resources. It is important to care for the informal caregivers and to see to their personal needs for support. Aim: The aim of this literature review was to highlight experiences of support needs from informal caregivers to people with dementia. Method: A qualitative literature review based on 11 studies. Results: Four themes were identified: Need for emotional support, Need for practical support, Need for information and Need for communication. Emotional support could consist of being noticed and asked about their feelings. Practical support in the form of respite care could give the informal caregivers time to recover. The informal caregivers also asked for individually and situationally adjusted information and good communication with healthcare professionals. Communication was facilitated by continuity. Conclusion: There was a need for several types of support. Therefore, it is important that the nurse includes the informal caregivers in the nursing care.
26

Palliativ vård i hemmet - närståendes upplevelse : Litteraturöversikt

Backman, Frida, Siljeholm, Linn January 2020 (has links)
Varje år avlider ungefär 90 000 personer i Sverige och uppskattningen är att 80 % av dessa skulle kunna ha nytta av vård i livets slut. Kring dessa 90 000 personer finns oftast ett okänt antal närstående som blir påverkade av situationen. Palliativ vård, eller vård i livets slut innefattar den vård som träder in när sjukdom inte längre går att bota. Vården är då inriktad på lindrande åtgärder för både patient och närstående. Målet med den palliativa vården är att lindra lidande, främja hälsa och ge förbättrad livskvalitet till den som är obotligt sjuk. Eftersom närstående ofta har en stor del i den palliativa vården valde författarna att belysa palliativ vård ur ett närståendeperspektiv. Syftet med litteraturöversikten är att belysa närståendes upplevelse av att vårda en palliativ patient i hemmet. Efter granskning av artiklar rörande ämnet inkluderades tolv artiklar med kvalitativ metod i studiens resultat. Genom dataanalys framkom fyra huvudteman med fyra tillhörande subteman. Huvudtemana var närståendes självbild, närståendes behov av samarbete med vårdpersonal, existentiella tankar och förberedelser samt närståendes upplevelse av symtomlindring. Resultatet visar att rätt stöd och information från vårdpersonalen är en grundläggande förutsättning för att närstående ska klara av rollen som vårdgivare såväl fysiskt som psykiskt. Diskussionsdelen belyser studiens teman där behovet av stöd, existentiella tankar samt närståendes uppfattning av symtomlindring är i fokus. Till diskussionsdelen diskuteras även hållbar utveckling i relation till studiens syfte samt en metoddiskussion där valet av metod motiveras. Slutsatsen beskriver att upplevelsen av att vara närstående till en palliativ patient är ansträngande och kräver stöd från vårdpersonal genom hela processen.
27

Vad tycker patienten? : en litteraturöversikt om mötet med sjuksköterskan vid smärta

Kaiser, Rebecca, Kilman, Millan January 2016 (has links)
Bakgrund Smärta är en subjektiv upplevelse som orsakar hälften av alla vuxnas kontakt med svensk sjukvård. Smärta kan ge negativa konsekvenser för patientens hälsa. Sjuksköterskan bör därför ha kunskap om patientens unika situation i syfte att planera individanpassad omvårdnad. Möten mellan sjuksköterskor och patienter sker varje dag och lägger grunden för den kommande vårdrelationen. Relationen ska bygga på jämlikhet och respekt med aktivt deltagande från båda parter. Syfte Att beskriva patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan vid smärta Metod Litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar inkluderades från databaserna Pubmed och CINAHL. Detta i syfte att belysa befintlig vetenskaplig forskning inom området. Tillvägagångssättet ansågs kunna besvara studiens syfte samt lyfta aktuell forskning i större delar av världen och inte endast Sverige. Resultat Resultatet presenteras i teman. Upplevelsen av delaktighet och partnerskap berör patienternas önskan om och erfarenheter av att få ta del av och påverka den egna smärtvården. Upplevelsen av psykologiskt stöd berör patienternas behov av emotionellt stöttning i vårdrelationen. I upplevelsen av bristande kommunikation identifierar patienterna bristfälliga faktorer gällande samtal, icke-verbal kommunikation och informationen i mötet med sjuksköterskan. Upplevelsen av bemötande beskriver hur sjuksköterskans attityd och engagemang i vårdrelationen påverkar mötet. Slutsats En förståelse för patientens perspektiv är nödvändig för att utöva professionell omvårdnad. Mötet med patienter med smärtproblematik måste vara individuellt utformat. Det vill belysas att eftersom smärta är en subjektiv upplevelse, är också mötet vid smärta det. En positiv inställning till vårdrelationen och ett lyckat möte med sjuksköterskan ger en smärtlindrad och nöjd patient. Och patientens lindrande lidande och nöjdhet är något som berör alla sjuksköterskor.
28

Informella vårdgivare till personer med demenssjukdom - vilka typer av stöd upplever de sig vara i behov av? : En allmän litteraturöversikt

Sandell, Nathalie, Niklasson, Oskar January 2022 (has links)
Bakgrund: Antal personer med demenssjukdom i samhället förväntas öka. Informella vårdgivare har en betydelsefull roll i deras vård. Samtidigt kan rollen som informell vårdgivare leda till nedsatt livskvalité och minskat välmående. Denna långtgående påverkan som vårdandet får på de informella vårdgivarnas liv skapar intresse av att belysa deras egna upplevelse av vilka typer av stöd de behöver. Syfte: Syftet var att belysa vilka typer av stöd informella vårdgivare till personer med demenssjukdom upplever sig vara i behov av. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklarmed kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs fyrastegsmodell. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier som svarar på studiens syfte; Stödtjänster, Information, och Emotionellt stöd. För huvudkategorin Stödtjänster valdes underkategorierna Stödtjänsternas tillgänglighet och Avlastningsstöd. Under Information tillkom underkategorierna Information om sjukdomsutveckling och symptom, Information om praktisk omvårdnad, Lärande i grupp och Information om hjälpmedel. Under Emotionellt stöd finns underkategorierna Behov av emotionellt stöd och Gruppstöd.  Slutsats: Studien visar att informella vårdgivare vill ha olika typer av stöd som gör att de kan ta bättre hand om både sig själva och personen med demenssjukdom. Informella vårdgivarehar uppgett att de behöver stöd främst i form av att lära sig mer om demenssjukdomar, tillgång till och användandet av olika stödtjänster, emotionellt stöd av vården och personer utanför samt att få möta andra personer i liknande situationer.
29

SPINDELN I NÄTET En litteraturstudie om att vårda en demenssjuk anhörig i hemmet

Hagman, Annie, Johansson, Ulrika January 2004 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur anhörig påverkas av och hanterar situationen vid vård av anhörig med Alzheimers sjukdom i hemmet samt att undersöka hur de upplever omgivningens stöd. / The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support.
30

Informella vårdgivares upplevelser av att vårda en närstående med ALS : En litteraturstudie / Informal caregivers experiences of caring for a relative with ALS : A literature study

Andersson, Emelie, Eliasson, Marielle January 2023 (has links)
Bakgrund: ALS är en obotlig neurodegenerativ sjukdom som bryter ned motoriska nervceller. Skelettmuskulatur försvagas och övergår i förlamning. Dödsorsaken är ofta andningssvikt. Vården utförs främst av informella vårdgivare, vilket avser personer som vårdar sina närstående. Vårdandet utgörs av intellektuella, emotionella samt praktiska insatser. Sjuksköterskor kan stötta informella vårdgivare på olika sätt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa informella vårdgivares upplevelser av att vårda en närstående med ALS. Metod: Litteraturstudien utgick från en systematisk metod. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmallar för kvalitativa- och kvantitativa studier användes vid kvalitetsgranskningen. Totalt inkluderades åtta artiklar i resultatet.  Författarna tillämpade en induktiv analysmetod.  Resultat: Resultatet presenterades i två huvudkategorier; vårdandets påverkan på den informella vårdgivaren och att se sin närstående med ALS. Slutsats: Informella vårdgivare upplever psykisk såväl som fysisk påverkan. Relationer kring de informella vårdgivarna har både förbättrats och försämrats men också upplevts oförändrade. De åsidosätter sina egna liv för prioritet av sin närstående. För att kunna vårda sin närstående i hemmet upplevs stöd som betydande. Olika känslor erhålls relaterat till sjukdomsprogressionen såväl som inför framtiden.

Page generated in 0.0549 seconds