• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 75
  • 6
  • Tagged with
  • 81
  • 31
  • 31
  • 25
  • 20
  • 19
  • 18
  • 16
  • 15
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Copingstrategier för att bevara psykosocial hälsa för närstående som vårdar patienter med cancersjukdom : - En litteraturöversikt

Engström, Lovisa, Hanquist, Cecilia January 2018 (has links)
Bakgrund: Minst var tredje person kommer under sin livstid att få en cancerdiagnos. Närstående till dessa personer kommer att spela en central roll i vårdandet. Att som närstående vårda beskrivs ofta som en stressande situation med psykiska och fysiska påfrestningar. Dessa påfrestningar hos närstående kan göra att de riskerar att drabbas av ohälsa. Hur dessa personer väljer att hantera situationen är individuellt och det är varje individs ansvar att se över sin hälsa och skapa strategier för att hantera dessa påfrestande situationer för att främja hälsan.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka copingstrategier närstående som vårdar patienter med cancersjukdom använder för att bevara den psykosociala hälsan.   Metod: En litteraturöversikt där artiklarna analyserades enligt en analysmodell av Friberg (2012). Artiklar lästes igenom, med fokus på resultat, för att kunna identifiera nyckelfynd. Varje artikels resultat sammanställdes och relaterades till varandra för att få fram nya teman. Orems egenvårdsteori användes vid resultatdiskussionen.   Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman; Vårdgivande och coping, Kognitiva copingstrategier, Normaliserande copingstrategier, Instrumentella copingstrategier och Psykosociala faktorer. Copingstrategier som framkom var omdirigering av tankar, positivt tänkande, tro, hopp, acceptans, upprätthålla rutiner, stark fasad, jämförelse, stöd och information. Andra områden som framkommer i resultatet är hur närstående utvecklar copingstrategier och förutsättningar för att uppleva stöd, vinster med vårdgivande och coping samt relationen till hälso- och sjukvården.   Slutsats: Resultatet visar en variation på användandet av copingstrategier samt skillnader och likheter i förhållande till dessa. Den enskilda individens erfarenheter och kunskaper spelar också roll vid utveckling av dessa. Copingstrategier tycktes även vara knutna till individens personliga resurser samt egna färdigheter. / Background: At least every third person will be diagnosed with cancer during his/hers lifetime. Relatives, familymembers and friends to these persons will play a central role in caring. Being a care giving relative, a family member or a friend to a person diagnosed with cancer, is often described as a stressful situation with both mental and physical strain. These strains in close relationships may lead to poor health. How each caregiver chooses to handle the situation is individual and he/she has a responsibility to self-assess health and create strategies to promote these stressful health situations.   Aim: The purpose of the study was to describe which coping strategies relatives, familymembers or friends who care for patients with cancer disease use to maintain psychosocial health.   Method: A literature review where the articles were evaluated with an analysis model according to Friberg (2012). Articles were read trough, focusing on results, to identify key findings. The results of each article were compiled and related to each other in order to develop new themes. Orem's self-care theory was applied to the resultdiscussion.   Result: The results were presented in five main themes; Caregiving and coping, Cognitive coping strategies, Normalizing coping strategies, Instrumental coping strategies and Psychosocial factors. Coping strategies that emerged were redirecting thoughts, positive thinking, faith, hope, acceptance, maintaining routines, strong facade, comparison, support, and information. Other areas found in the results are how relatives, familymembers or friends develop coping strategies and conditions for experiencing support, benefits with care and coping and the relationship with healthcare professionals.   Conclusion: The results show a variation in the use of coping strategies as well as differences and similarities in relation to these. Individual's experiences and knowledge play a part in the development of these copingstrategies. Which coping strategies individuals choose also seemed to be linked to their personal resources as well as own skills.
62

Men jag då? : En kvalitativ studie om informella vårdgivare till personer med psykisk ohälsa / What about me? : A qualitative study about informal caregivers to people with mental illness

Boqvist, Sofia, Woo Hagebratt, Therese January 2018 (has links)
Det är vida känt att psykisk ohälsa är ett aktuellt och ökande problem. Däremot finns det en grupp människor som är starkt knutna till detta fenomen, men som inte uppmärksammas - de anhöriga. Denna kvalitativa och fenomenologiska studie ämnar att skildra hur det är att vara anhörig/informell vårdgivare till någon med psykisk ohälsa, vilka förväntningar de har på sig, samt hur de upplever samhällets stöd. Utifrån teorin om roller och stigma intervjuades tio anhöriga runt om i Sverige för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Under analysen uppstod sju teman: upplevelse av vardag, att stötta den närstående, påverkan på den anhörige, roll, eget stöd, omgivningens bemötande och nöjdhet med stöd. Resultatet åskådliggjorde att deras vardag begränsas och att de kunde uppleva oro, skam/skuld, utmattning och bristande aptit. Vidare tar de mycket ansvar och stöttar sina närstående genom samtal och fysisk närvaro. Bemötandet från omgivningen var mestadels positivt, men även negativt. De anhöriga hade också flera självhjälpsstrategier, varav några fick stöd från vänner och/eller sökte hjälp av vården. Det samhälleliga stödet var både bra och dåligt. Slutsatsen är att det är mycket jobbigt att vara anhörig och vården behöver göra mer för dem än vad de gör nu. / It is widely known that mental illness is a current and growing problem. There is however a group of people who are strongly connected to this phenomenon that do not receive enough attention - the relatives. This qualitative and phenomenological study aims to describe what it is like to be a relative/informal caregiver to someone with a mental illness, which expectations they have on them and how they perceive the support from society. Ten relatives from Sweden were interviewed to answer the purpose of the study and the research questions. During the analysis seven themes emerged: experience of the situation, to support the dependant, impact on the relative, role, own support, the treatment from others and satisfaction with the support. The result revealed that the relatives’ every-day life becomes restricted and that they could experience worry, shame/guilt, exhaustion and a loss of appetite. They also take a lot of responsibility and support their dependants through dialogues and being there. The treatment from others is mostly positive but it can also be negative. The relatives also have several self-help strategies, where some get support from friends and/or seeks help from the health care. The social support is both satisfactory and dissatisfactory. The conclusion is that it is very burdensome to be a relative, and that the healthcare should do more for them than they are currently doing.
63

Närståendes upplevelser av att bli en informell vårdgivare vid palliativ vård i hemmet. : En litteraturöversikt / Next-of-kin´s experiences of becoming an informal caregiver of palliative care at home : A literature review

Jenny, Filmberg, Vanessa, Cucarano January 2018 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård innebär en vårdform som syftar till att   främja en god livskvalité för patienter och närstående som drabbats av   obotlig och livshotande sjukdom. Idag föredrar allt fler att vårdas i det   egna hemmet och närstående involveras därför allt mer i vården av patienten.   Att en förtroendefull vårdrelation mellan sjuksköterskan, patienten och   närstående skapas tidigt ligger till grund för en trygg och god palliativ   vård. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av att bli en   informell vårdgivare vid palliativ vård i hemmet. Metod: Den valda metoden för studien var en   litteraturöversikt. Utifrån litteratursökningar i databaserna PubMed, CINAHL   Complete och Nursing and Allied Health valdes 11 kvalitativa vetenskapliga   artiklar ut som svarade på syftet. Artiklarna analyserades och tematiserades   enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman: Påverkan på den egna livssituationen,   rollförändringen, psykisk och fysisk påverkan. Den upplevda ensamheten i   relation till andra. Betydelsen av stöttande relationer och det betydelsefulla resultatet av att ha   vårdat i hemmet. Den vårdande rollen hade en stor inverkan på närståendes   liv och medförde ofta en känsla av otillräcklighet. De upplevde sig som ensamma   i sin vårdanderoll och upplevelsen av vårdtiden färgades av det stöd de   erhållit. Trots att det var en påfrestande tid var vården i hemmet inget de   ångrat. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Bridges   transitionsteori. Närstående var i stort behov av stöd och avlastning och   ansåg sig inte förberedda på vad vården i hemmet innebar i sin helhet. Det   var viktigt att de tillät sig själva tid för återhämtning och tog emot det   stöd som erbjöds. Sjuksköterskans stödjande roll kan vara avgörande i   närståendes förmåga att orka med vården i hemmet. / Background: Palliative   care aims to promote a good quality of life for patients who suffer from   incurable and life-threatening illness, and their relatives. Today, more and   more people prefer to be cared for in their own homes, and families are   therefore increasingly involved in the care of the patient. The creation of a   trustworthy relationship between the nurse, patient and next-of.kin´s is the   basis for a safe palliative care. Aim: To   illuminate next-of-kin´s experiences of becoming an informal caregiver in palliative care at home. Method: The chosen   method for the study was a literature review. Based on literature searches in the databases PubMed, CINAHL Complete and Nursing and Allied Health, 11   qualitative scientific articles were selected that responded to the purpose.   The articles were analyzed and thematized according to Friberg's method. Results: The results  were presented in four themes: Impact   on their own life situation, role change, psychological and physical impact.   The perceived loneliness in relation to others. The importance of supportive   relationships and the significant   result of having a home care. The caring role had a major impact on the   lives of the next-of.kin´s and often led to a sense of insufficiency. They   felt lonely in their caring role and the experience of homecare were colored   by the support they received. Although it was a stressful time, the care at   home was nothing they regretted. Discussion: The result   was discussed based on Bridge's transition theory. Relatives were in great   need of support and relief and did not consider themselves prepared for what   the care at home meant in its entirety. It was important to allow time for   recovery and to accept the support offered to them. The nurses supportive   role can be crucial for the next-of kin´s ability to cope with home care.
64

Knowledge and attitude of oral health among caregivers in nursing homes for elderly in Ga-Rankuwa, South Africa. : A Cross-sectional study

Safi, Morid Ahmad, Nasrallah, Rowaid January 2017 (has links)
Background: Elderly today have an increased life expectancy and retaining their teeth longer than before, it is important that healthcare-professionals have knowledge about oral health and how to prevent oral diseases. Objective: To study knowledge and attitude of oral health among caregivers at nursing homes in Ga-Rankuwa, Pretoria, South Africa. Method: The study was a quantitative cross-sectional study. Data was collected by a questionnaire representing four dimensions; Internal Locus of Control, External Locus of Control, Self-Efficacy and Oral Health Care Beliefs (OHCB), consisting questions about oral health and oral hygiene. The population consisted of 130 caregivers. Result: A total of 50 out of 61 caregivers participated in the study, out of which 43 were females and 7 were males. The age-interval was between 20-75 years. Generally, no statistical significant differences in knowledge and attitudes between the two nursing homes and between the caregivers´ professional statuses was noticed. T-test showed a statistical significant difference (P=0.011) between the caregivers for OHCB-dimension, and (P=0.044) between nursing home “A” and “B” for OHCB dimension. Conclusion: The general level of knowledge and attitude among the caregivers was satisfactory but low. Monitored health intervention studies should be given to promote oral health care knowledge and beliefs. / Bakgrund: Äldre har idag en ökad livslängd och allt fler behåller sina tänder längre än tidigare. För att vårdpersonalen ska kunna förebygga orala sjukdomar hos dessa individer är det viktigt att dem har kunskap om oral hälsa samt hur man förebygger orala sjukdomar. Syfte: Att studera kunskap och attityder om oral hälsa bland personal på äldreboenden i Ga-Rankuwa, Pretoria, Sydafrika. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamlingen skedde genom ett frågeformulär som innehöll frågor om oral hälsa och munhygien. Populationen bestod av 130 vårdgivare. Resultat: Totalt deltog 50 av 61 vårdgivare i studien, varav 43 var kvinnor och 7 män. Åldersintervallen var 20–75 år. Generellt fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader avseende kunskaper och attityder mellan dem två äldreboenden och mellan vårdpersonalens yrke. En tillfredsställande men låg kunskapsnivå och attityd uppmärksammades mellan äldreboenden och vårdgivarnas yrkesstatus. T-testen visade en statistisk signifikant skillnad (P = 0,011) mellan vårdpersonalen för OHCB-dimensionen och (P = 0,044) mellan äldreboenden "A" och "B" för OHCB-dimensionen. Slutsats: Generellt var deltagarnas attityd och kunskapsnivån tillfredställande men låg. Interventionsstudier med uppföljning bör göras för att bättra kunskap och attityd om oral hälsa.
65

Att samtala om sexuell hälsa : En litteraturstudie om patienters och vårdgivares erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa.

Sörensen, Linn, Sandemo, Madeleine January 2021 (has links)
Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av folkhälsan och ses som en mänsklig rättighet. Patienter uttrycker behov av att samtala om sexuell hälsa och förväntningar finns på att få information från vårdgivare om ämnet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters och vårdgivares erfarenheter av samtal om sexuell hälsa, med fokus på att identifiera förutsättningar för framgångsrika samtal och hinder för att samtalen sker.Metod: Studiens design är litteraturöversikt. Databassökning utfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning och resultatanalys gjordes på utvalda studier.  Resultat: Totalt 14 kvalitativa studier ingår i resultatet. Fyra studier med patientperspektiv, åtta med vårdgivarperspektiv och två studier med både patient- och vårdgivarperspektiv. Tre huvudteman och 10 subteman identifierades. Patienter upplevde att samtalet om sexuell hälsa inte togs upp med vårdgivarna. Både patienter och vårdgivare beskrev att ansvaret för att initiera diskussioner om sexuell hälsa var vårdgivarens. Olika faktorer kunde påverka samtalet samt verktyg och resurser nämns hjälpa både patienter och vårdgivare att förbättra samtalet om sexuella hälsa.Slutsats: Samtal om sexuell hälsa mellan patienter och vårdgivare sker sällan. Otillräcklig kunskap om ämnet och tidsbrist är en del av anledningen. För att förbättra patienters erfarenheter kring samtal om sexuell hälsa behöver vårdgivare ta ansvar för att initiera samtalen, öka sin kunskap samt prioritera ämnet högre. Fler verktyg och resurser behövs för att underlätta samtalen. / Background: Sexual health is an important part of public health that can be seen as a human right. Patients express a need for conversations about sexual health and expect the health care provider to give them information about the subject. Aim: The aim of this study was to describe patients’ and health care providers’ experiences of conversations about sexual health, with a focus on prerequisites for successful conversations and barriers to them taking place.  Method: The design used in this study was a literature review. Database searches were done in PubMed and CINAHL. Quality checks and analysis of the results were done on the chosen articles. Results: Fourteen articles were included in the results. Four articles had a patient perspective, eight had a health care provider perspective and two were a combination of both. Three main themes and 10 subthemes were identified. Patients rarely experienced that health care providers started conversations about sexual health. Some patients and health care providers said that health care providers were responsible for initiating the conversation. Different factors affected the conversations and different tools and resources were suggested to help patients and health care providers improve conversations about sexual health.Conclusion: Conversations between patients and health care providers about sexual health were rarely brought up for reasons including a lack of knowledge and time for the health care providers. Health care providers need to take responsibility for initiating conversations about sexual health with patients, prioritizing the subject and increasing their knowledge. Tools and resources are needed to improve the conversations.
66

Närståendes upplevelser av att vara närstående till en person med demenssjukdom : En litteraturöversikt med kvalitativ design / Close relatives’ experiences of being a close relative to a person with dementia : A litterature review with qualitative design

Johansson, Sandra, Nordin, Petronella January 2023 (has links)
Bakgrund: Globalt lever 55 miljoner människor med en demensdiagnos. När en familjemedlem drabbas av demenssjukdom påverkas de närstående. Sjuksköterskan måste vara medveten om att båda parters hälsa och välmående samverkar med och påverkas av varandra. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att vara närstående till en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats som grundas på 14 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med Fribergs femstegsanalys. Resultat: Efter analys framkom tre teman: "Upplevelsen av en förändrad livssituation”, ”Känslomässiga upplevelser” och ”Upplevelsen av ansvarsfördelning”. Resultatet visar att det var en lång och energikrävande väg till demensdiagnosen och att rollen som närståendevårdare väckte många känslor. Ansvarsfördelningen upplevdes inte som jämlik varken inom familjen eller relaterat till stöd och stödinsatser från hälso- och sjukvården. Slutsats: Det framgår att personal inom hälso- och sjukvården behöver få ökade kunskaper om demenssjukdom för att kunna informera och utbilda närstående och således kunna stärka deras empowerment. Resultatet kan öka hälso- och sjukvårdens förståelse för att vårdpersonal har bristande kunskap om demenssjukdom och att det påverkar hela vårdkedjan. / Background: Globally, 55 million people are living with a dementia diagnosis. When a family member suffers from dementia, the close relatives are affected. Nurses must be aware that the health and well-being of both parties interact with and are influenced by eachother. Aim: To describe close relatives’ experiences of being a close relative to a person with dementia in ordinary accommodation. Method: Qualitative literature review with an inductive approach based on 14 scientific articles. The analysis was made with Friberg’s five-step-analysis. Results: After analysis, three themes emerged: “The experience of changed life cirumstances”, “Emotional experiences” and “The experience of responsibility distribution”. Results show that the road to diagnosis was long and energy-consuming and that the role of an informal caregiver evoked many emotions. Responsibility distribution was not perceived as equal, either within the family or in relation to support from healthcare services. Conclusion: Healthcare professionals need increased knowledge of dementia to be able to inform and educate close relatives and thus strengthen their empowerment. The results can increase the healthcare system's understanding that healthcare professionals lack knowledge about dementia which affects the entire care trajectory.
67

Självupplevd hälsa bland närstående till individer med demenssjukdom / Self – perceived health among related parties to individuals with dementia

Ellow, Ebba, Rydén, Lydia January 2021 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom skiljer sig från naturligt åldrande och är ständigt föränderligt i sin manifestation. För varje demenssjuk individ finns det ofta åtminstone en närstående som lever en förändrad och även ibland försvårad vardag i det tysta. Närstående löper en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa då flera blir informella vårdgivare till den demenssjuke individen, vilket ökar den närståendes psykiska, fysiska och ekonomiska belastning. Syfte: Syftet var att belysa självupplevd hälsa bland närstående som är informella vårdgivare till individer med demenssjukdom. Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt inkluderade 19 vetenskapliga originalartiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Datainsamlingen av artiklar skedde i februari år 2021 från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika kombinationer av söktermer samt manuell sökning, vilket genererade flera artiklar. Utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument kvalitetsgranskades artiklarna och artiklar med låg kvalitet exkluderades. Därefter utfördes en integrerad dataanalys där resultatartiklarnas innehåll kategoriseras i två teman med tillhörande underteman. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i att två teman och sex underteman identifierades. De två teman som urskildes var psykiska och sociala faktorer som belyste självupplevd hälsa bland närstående. Underteman som framkom var närståendes depression, stress, sorg, isolering, kommunikationsproblematik samt processen att gå från att vara närstående till att bli informell vårdgivare. Slutsats: Resultatet visade att självupplevd hälsa för närstående till individer med demenssjukdom påverkas av olika faktorer. Den självupplevda hälsan förändrades när närstående känner psykologisk och social belastning. I resultatet framkom att närstående upplevde att det var en omvälvande process att gå från att vara partner till att bli informell vårdgivare. / Background: Dementia differs from natural aging and is constantly changing in its manifestation. For every individual with dementia, there is often at least one close relative who lives an alternated and even sometimes strenuous everyday life in silence. Relatives of individuals with dementia run an increased risk of suffering from mental illness as many become informal caregivers for them, which increases the relative's mental, physical and financial burden. Aim: The aim was to portray self-perceived health among related parties to individuals with dementia. Method: A non-systematic literature review compiled with 19 original scientific articles of qualitative and quantitative design. The data collection of articles took place in February 2021 and was obtained from the databases PubMed and CINAHL using various combinations of search terms as well as manual search, which generated several articles. Based on Sophiahemmet University's assessment instruments, the articles were quality-reviewed, and then an integrated data analysis was executed, lastly the result articles were organized in two themes with associated sub-themes. Results: The literature review resulted in the identification of two themes and six sub-themes. The two distinguished themes were psychological and social factors, which described self-perceived health among related parties. Sub-themes that emerged were relatives' depression, stress, grief, isolation, communication problems and the process of going from being a partner to becoming an informal caregiver.  Conclusions: The results illustrated self-perceived health of relatives of individuals with dementia to be affected by various factors. Self-perceived health shifts when a close relative feels a psychological and social strain. The results demonstrate that close relatives felt that it was a transformative process to go from being a partner to becoming an informal caregiver.
68

Den värdebaserade vårdens upplevelse

Arafat, Ster, Raheb, Christa Maria January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av managementkonceptet värdebaserad vård upplevs av vårdgivare respektive patienter. Vi vill även undersöka hur arbetet med värdebaserad vård påverkar kvaliteten av vården. I samband med detta vill vi dessutom studera vad införandet av kundbegreppet har haft för konsekvenser för vårdgivare och vårdtagare. Vi har genomfört en kvalitativ forskningsmetod och genom semistrukturerade intervjuer och genomgång av tidigare forskning, har vi kunnat besvara studiens frågeställningar och uppnått dess syfte. Respondenterna av intervjuerna bestod av fem vårdgivare (läkare) och fyra vårdtagare (patienter). Dessa intervjuer utgör, i kombination med tidigare forskning, datainsamlingen. Vårdgivare drabbas och begränsas dagligen i hur de vårdar sina patienter.  Resultatet visar även att implementeringen av värdebaserad vård är problematisk då konceptet är välbekant, men kan inte alltid tillämpas i praktiken. Både vårdgivare och vårdtagare talar om bristen i värde och kvaliteten av vård, till följd av bland annat personal- och platsbristen som råder. Dessutom har det kunnat slås fast att politiken har en avgörande roll i hur sjukvården styrs, och att politikerna har ett inflytande på sjukvården, utifrån inkorrekta ändamål, det vill säga med ekonomi och siffror i centrum. Slutligen har det likaså påvisats att kundbegreppet inom sjukvården inte nödvändigtvis har påverkat vårdgivarnas synsätt på patienter, däremot har det haft en inverkan på styrsättet. Detta i form av att sjukvården mer likt styrs som en affär i syfte att behålla sina kunder, snarare än en plats för vård av sjuka. / The purpose of this study is to investigate how the introduction of the management concept value-based healthcare is experienced by care providers and patients respectively. We also want to investigate how the implementation of value-based healthcare has affected the quality of care. In connection with this, we also want to study what consequences the introduction of the concept of customer has had for care providers and care recipients. We have implemented a qualitative research method and through semi-structured interviews and a review of previous research, we have been able to answer the study's questions and achieved its purpose. The respondents of the interviews consisted of five care providers (doctors) and four care recipients (patients). These interviews, combined with previous research, forms the basis of the data collection.  Caregivers face limitations in their daily care for patients. The implementation of value-based healthcare has been problematic, as it is talked about much more than it is actually applied. Both caregivers and care recipients have reported a lack of value and quality of care, which can be attributed to staff and space shortages. It was also established that politics plays a decisive role in healthcare governance, with politicians focusing on incorrect objectives such as economics and numbers. Finally, the concept of a customer in healthcare has affected the management approach, but not necessarily the caregivers' approach to patients. Healthcare is now governed more like a business with the aim of retaining customers, rather than a place for the care of the sick.
69

Upplevelser av att leva med en person med bipolär sjukdom ur ett familjeperspektiv : en litteraturstudie / Experiences of living with a person with bipolar disorder from a family perspective : A literature review

Nordin, Charlotta, Höglund Persson, Maria January 2017 (has links)
AbstraktTitel: Upplevelser av att leva med en person med bipolär sjukdom - ett familjeperspektiv – En litteraturstudie. Bakgrund: Psykisk ohälsa och sjukdom är idag så vanligt förekommande att det räknas som ett folkhälsoproblem, men det finns fortfarande fördomar och stigmatisering kvar kring bilden av psykisk ohälsa. Ofta är det närstående som vårdar sina psykiskt sjuka anhöriga och sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att möta närstående i vården och ta tillvara på deras kompetens och kunskap. Inom psykiatrin har det visat sig att närstående fortfarande kan känna sig utanför och att de upplever sig inte blir sedda av personalen. Det är viktigt att alla parter blir integrerade i vårdarbetet kring den sjuke och att det krävs samarbete mellan närstående och sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att leva med en person med bipolär sjukdom ur ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomfördes med åtta artiklar, vilka alla hade kvalitativ ansats. Artiklarna valdes ut utifrån ett helikopterperspektiv, granskades och analyserades för att slutligen sammanställas. Resultat: Resultatet presenteras med tre huvudkategorier och nio subkategorier som i stort speglar närståendes upplevelser av att leva med person med bipolär sjukdom. De tre huvudkategorierna är; isolering och frustration, bemötande och stöd samt anpassning och glädje.  Konklusion: Att som närstående vårda sin närstående med bipolär sjukdom kan innebära en stor börda samtidigt som de uttrycker att de vill vara den som vårdar sin närstående. Många uttrycker djup stolthet och kärlek till sin sjuke närstående och de vill finnas där och ställa upp för denne. Negativa konsekvenser för många närstående är att de ofta upplever isolering och ensamhet. Stöd från andra närstående eller vänner ses som värdefullt för att orka med situationen och stöd från sjukvården är viktigt för att kunna stärka närståendes möjligheter att på bästa sätt hantera livssituationen och att familjen får tillgång till lämplig vård och behandling.   Nyckelord: bipolär sjukdom, upplevelse, närstående, erfarenhet, vårdgivare, syskon, föräldrar, kvalitativ, partner, familj, uppfattning / AbstractTitel: Experiences of living with a person with bipolar disorder from a family perspective - A literature review. Background: Psychiatric illness and psychiatric disease is a major part of the public disease and it´s a common health problem today, but there are still existing prejudice and stigmatization towards psychiatric health problems. Today it´s common that relatives has the role of caregivers to the mentally ill person and the mental health professionals has to become more open minded towards the relatives and see their competence and knowledge about their ill family member. Within the psychiatric care relatives often experience a feeling of exclusion from the staff and they also experience that the health caring staff doesn´t take notice of them. It´s important to integrate all concerned into the care of the mentally ill person and interaction between healthcare staff and relatives are of great importance. Aim: The aim of this literature review was to explain how relatives experience living with a person with bipolar disorder from a familyperspective. Methods: The literature review was conducted from eight articles with qualitative approach. They were chosen from a helicopter perspective, examined, analyzed and finally compiled. Results: The result was presented in three main categories and nine subcategories which represents the experiences relatives to a person with bipolar disorder has. The three main categories was; isolation and frustration, treatment and support, adaptation and happiness.     Conclusion: Taking care of a person with bipolar disorde can be a great burden for relatives, but at the same time many relatives mean that they are the ones who want to take care of them. Many relatives express feelings like love and pride to the ill person and they want to be there for them.  Negative consequences  are that they often experience isolation and loneliness. Support from other family members or friends are importent so that they may be able to cope with the situation. Professional support is also of great important to strengthen the relatives to be able to handle their life and their situation and that the family will receive proper care and treatment.  Keywords: “bipolar disorder”, “bipolar disease”, caregiver, relative*, partner, parent, sibling, family, perspective, experience*, perception, qualitative
70

Oral hygiene experience, knowledge of oral health and oral diseases and attitudes about oral health care : A questionnaire study among students of nursing in Zambia / Munhygienvanor, kunskaper om oral hälsa och orala sjukdomar samt attityder angående munhälsovård : En enkätstudie bland sjuksköterskestuderande i Zambia.

Sturesson, Annika, Håkansson, Sara January 2010 (has links)
The aim of the study was to investigate oral hygiene experience, knowledge of oral health and oral diseases and attitudes about oral health care among students of nursing at the School of Nursing in Livingstone, Zambia. The respondents were women and men in the ages between 20 and 43. A questionnaire consisting of 29 questions was handed out to 119 students. The results showed that the majority of the students brushed their teeth every day. Visits to dental clinics, however, were few. The most common reason for dental visits was pain. Most of the respondents knew about one or more HIV-related oral diseases, and the most common answer was oral candidosis. The overall knowledge of HIV/AIDS-related oral lesions was very high, and the majority of the respondents were interested to receive more information about the subject. The respondents had good knowledge in oral health and oral diseases, and the majority had a positive attitude concerning oral health care providers. The majority also considered collaboration between dental care and regular health care as essential. Although the knowledge about oral health was good, the result showed infrequent dental visits among the respondents. / Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters munhygienvanor, deras kunskaper om oral hälsa och orala sjukdomar samt attityder till munhälsovård. Ett frågeformulär med 29 frågor delades ut till 119 andra- och tredje års studenter på sjuksköterskeskolan i Livingstone, Zambia. Respondenterna var både kvinnor och män mellan 20 och 43 år. Resultatet visade att flertalet studenter borstade sina tänder dagligen. Däremot var det ovanligt med täta tandvårdsbesök och den vanligaste orsaken till besök var smärta. Majoriteten av studenterna hade goda kunskaper om HIV-relaterade orala lesioner och det vanligaste svaret de uppgav var oral candida. De generella kunskaperna om HIV/AIDS- relaterade orala lesioner var väldigt goda och majoriteten av respondenterna var intresserade av mer information i ämnet. Generellt hade respondenterna goda kunskaper om oral hälsa, orala sjukdomar och majoriteten hade en positiv attityd till munhälsovård. Flertalet ansåg att ett samarbete mellan tand- och sjukvård var betydelsefullt. Trots den höga kunskapsnivån om oral hälsa visar resultatet att respondenterna inte besöker tandvården regelbundet.

Page generated in 0.0336 seconds