This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.

Syftet med studien har varit att med fokus på organisationsförändringar undersöka vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för hur en Region i Sverige arbetar med införandet av egna slutenvårdsplatser inom abstinensvård, utifrån de nationella målen för god vård och hur införandet av sådana vårdplatser kan komma att påverka vården. Genom att analysera Regionens egen utredningsrapport tillsammans med den revisionsrapport som externa konsulter skapat på uppdrag av Regionen, har denna kvalitativa fallstudie bidragit till en övergripande bild av bakomliggande orsaker som ligger till grund för beslutet. För att ge en fördjupad förståelse för dessa bakomliggande orsaker har studien kompletterats med en intervju där områdeschefen för Regionens beroendevård har bidragit med sin kunskap inom området. Resultatet tyder på att upphandlad abstinensvård kan försvåra säkerställandet av vårdens kvalitet, då det är problematiskt för den offentliga sektorn att kontrollera och utvärdera vård som tillhandahålls av privata vårdgivare. / The aim of the study has been to focus on organizational changes to examine the underlying causes of the Regions decision to implement a new unit for withdrawl treatment, based on the national goals for good health care and how the implementation of such new unit can affect provided care. By analyzing the Regions own enquiry report along with a review report made by external consultants on behalf of the Region, this qualitative study has compiled a general comprehension of underlying causes that the decision to open a new unit is based upon. For a deeper understanding of the underlying causes a supplementary interview took place with the area manager of the withdrawl treatment in this Region, who added knowledge to the study. The result indicates that outsourced health care can lead to difficulties in ensuring the quality of good care, because it is problematic for the public sector to control and evaluate care provided by private care givers.

The prevalence of heart failure is increasing. This is affecting the health care system; thus, making it important with change to meet the new demands. Many effective ways of treating heart failure exists, but changes are required in order to implement them. Before changes can be made, it is important to find current problem areas within the existing heart failure health care system. This study aimed to present an image of current problem areas within the heart failure health care system; in order to do so, it was necessary to speak with both care providers and heart failure patients. A total of 26 heart failure patients and 27 care providers working with heart failure patients in Stockholm County participated in the study. The participants answered survey questions concerning the heart failure care. The results from the care providers were consistent; they thought the patients’ heart failure awareness and the patient education they had received were problems within the heart failure care. In addition, they thought it was necessary for the patients to be active in their care and meet with different professions within the health care. Heart failure patients showed to be a diverse group of individuals; they wanted different kind of care and showed differences in how active they wanted to be. The results also showed differences between the care providers and patients’ perception of the heart failure care. The heart failure care needs to be more individualized to meet each heart failure patients’ needs. It is important with more patient education and to actively work with self-care. In addition, it is important that care providers get sufficient heart failure knowledge and to offer the patients the opportunity to meet with different care provider professions. / Utbredningen av hjärtsvikt ökar, vilket påverkar sjukvårdssystemet. För att möta de nya behoven är det nödvändigt med förändringar. Det finns idag många effektiva behandlingsmetoder för hjärtsvikt, men för att dessa behandlingsmetoder ska kunna implementeras behöver sjukvårdssystemet förändras. Innan dessa förändringar kan genomföras är det viktigt att identifiera problem inom hjärtsviktsvården. Målet med denna studie var att identifiera befintliga problemområden inom hjärtsviktsvården. För att kunna göra detta var det nödvändigt att prata med både sjukvårdspersonal och hjärtsviktspatienter. Sammanlagt har 26 patienter och 27 vårdgivare från Stockholms Län delaktigt. Alla delatagare har svarat på enkätfrågor rörande hjärtsviktsvården. Resultaten från vårdgivarna var konsekventa, de ansåg att patienternas kännedom om hjärtsvikt och den hjärtsviktsutbildning de fått var problemområden. Vårdgivarna ansåg vidare att det var viktigt för patienterna att vara delaktiga i sin vård, samt att de skulle få träffa olika typer av vårdgivare. Hjärtsviktspatienterna visade sig vara en blandad grupp, de ville ha olika typ av vård samt vara olika mycket aktiva i egenvård. Resultaten visade också att det fanns skillnader mellan vårdgivarnas och patienternas uppfattning av hjärtsviktsvården. Hjärtsviktsvården behöver bli mer individualiserad för att kunna tillgodose varje patients behov. Det är viktigt att utbilda patienterna samt att aktivt arbeta med egenvård. Det är även viktigt att vårdgivarna får tillräckligt med kunskap om hjärtsvikt, samt att patienterna erbjuds möjligheten till möten med olika typer av vårdgivare.

The prevalence of heart failure is increasing. This is affecting the health care system; thus, making it important with change to meet the new demands. Many effective ways of treating heart failure exists, but changes are required in order to implement them. Before changes can be made, it is important to find current problem areas within the existing heart failure health care system. This study aimed to present an image of current problem areas within the heart failure health care system; in order to do so, it was necessary to speak with both care providers and heart failure patients. A total of 26 heart failure patients and 27 care providers working with heart failure patients in Stockholm County participated in the study. The participants answered survey questions concerning the heart failure care. The results from the care providers were consistent; they thought the patients’ heart failure awareness and the patient education they had received were problems within the heart failure care. In addition, they thought it was necessary for the patients to be active in their care and meet with different professions within the health care. Heart failure patients showed to be a diverse group of individuals; they wanted different kind of care and showed differences in how active they wanted to be. The results also showed differences between the care providers and patients’ perception of the heart failure care. The heart failure care needs to be more individualized to meet each heart failure patients’ needs. It is important with more patient education and to actively work with self-care. In addition, it is important that care providers get sufficient heart failure knowledge and to offer the patients the opportunity to meet with different care provider professions. / Utbredningen av hjärtsvikt ökar, vilket påverkar sjukvårdssystemet. För att möta de nya behoven är det nödvändigt med förändringar. Det finns idag många effektiva behandlingsmetoder för hjärtsvikt, men för att dessa behandlingsmetoder ska kunna implementeras behöver sjukvårdssystemet förändras. Innan dessa förändringar kan genomföras är det viktigt att identifiera problem inom hjärtsviktsvården. Målet med denna studie var att identifiera befintliga problemområden inom hjärtsviktsvården. För att kunna göra detta var det nödvändigt att prata med både sjukvårdspersonal och hjärtsviktspatienter. Sammanlagt har 26 patienter och 27 vårdgivare från Stockholms Län delaktigt. Alla delatagare har svarat på enkätfrågor rörande hjärtsviktsvården. Resultaten från vårdgivarna var konsekventa, de ansåg att patienternas kännedom om hjärtsvikt och den hjärtsviktsutbildning de fått var problemområden. Vårdgivarna ansåg vidare att det var viktigt för patienterna att vara delaktiga i sin vård, samt att de skulle få träffa olika typer av vårdgivare. Hjärtsviktspatienterna visade sig vara en blandad grupp, de ville ha olika typ av vård samt vara olika mycket aktiva i egenvård. Resultaten visade också att det fanns skillnader mellan vårdgivarnas och patienternas uppfattning av hjärtsviktsvården. Hjärtsviktsvården behöver bli mer individualiserad för att kunna tillgodose varje patients behov. Det är viktigt att utbilda patienterna samt att aktivt arbeta med egenvård. Det är även viktigt att vårdgivarna får tillräckligt med kunskap om hjärtsvikt, samt att patienterna erbjuds möjligheten till möten med olika typer av vårdgivare.

Sjukvården i Sverige står inför flertalet stora utmaningar i dag. Med en växande och åldrande befolkning ökar vårdbehovet i både komplexitet och volym. Samtidigt är resurserna begränsade vilket leder till att sjukvården måste bli mer effektiv i sitt vårderbjudande. Sjukvården har därför börjat titta på management-teorier från andra branscher, främst bilindustrin. Ambulanta vårdgivare, enheter som utför vårdtjänster utan egna inneliggande patienter, är centrala i produktivitets och effektiviseringsförbättringar i de system de agerar i. Denna studie har undersökt hur forskningens idéer kring produktionsplanering och kontroll kan användas av en ambulant vårdgivare. Detta examensarbete är baserat på en fallstudie genomförd på röntgenavdelningen på Danderyds sjukhus i Stockholms län. Fallstudien har utgjorts av framförallt kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer understödda av kvantitativ produktionsdata och en benchmarkingstudie på röntgenmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping. Det empiriska bidraget i fallstudien har inkluderat en kartläggning av arbetsprocessen i röntgenmottagningen på Danderyds sjukhus. Processen kunde delas upp i tre faser: 1. Förberedelser, 2. Undersökning, och 3. Diagnosticering och dokumentering. Utifrån den kartlagda processen och en utförlig litteraturstudie om produktionsplanering och kontroll kunde tre huvudsakliga slutsatser dras: (1) implementering av produktionsplanering och kontroll måste utgå från en grundlig förståelse för processerna hos vårdgivaren och syfta till att verka för både kliniska och operationella mål, (2) produktionsplanerings- och kontrollaktiviteter måste anpassas till vårdgivarens omgivning, och (3) kontinuerlig återkoppling från kvalitets och produktivitetsmål är oumbärliga för framgångsrik utnyttjning av produktionsplanerings och kontroll i en ambulant vårdgivare. Detta examensarbete kommer hjälpa ambulanta vårdgivare att möte de utmaningar och produktivitetskrav dessa står inför i Sverige genom att utnyttja potentialen med produktionsplanering och kontroll. / The healthcare sector in Sweden faces several challenges today: a growing and ageing population increases demand in terms of both volume and complexity whereas monetary resources available do not follow suit, forcing care givers to become more efficient in their operation. The healthcare sector has for this reason in recent years become more and more inclined to implement management theories developed in other industries, primarily the automotive industry. Ambulatory care service units, who provide care services on an outpatient basis, are vital in productivity improvements in the system they are acting in but have been somewhat neglected by both policy makers and academia. This study has therefore investigated how production planning and control theories, principles and methods can be utilised in an ambulatory care service unit in a major emergency hospital in Sweden. This thesis is based on a case study conducted at the radiology department at Danderyds sjukhus, an emergency hospital located in Stockholm County Council. The case study mainly consisted of qualitative data gathering using semi-structured interviews with aid from quantitative data on department performance. The empirical contributions of the case study included a process mapping of a generic process flow prevalent in all subunits of the department in the radiology department. The main process could be divided into three main phases: 1. Preparation, 2. Examination, and 3. Diagnosing and documentation. Using the mapped out process and a thorough literature review on production planning and control three main conclusions could be drawn: (1) an implementation of production planning and control should begin with a deep understanding of process flows in the unit and aim to promote both operational and medical objectives, (2) production planning and control activities should be adapted to the environment the unit is acting in, and (3) continuous feedback from performance measurements is vital to successful production planning and control initiatives. This study will help ambulatory care service units to meet the challenge of increased demand they currently face in Sweden by utilising the potential in production planning and control.

This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.

Designingenjörsstudenterna, Pedersen och Birkehag, på Högskolan i Skövde har i samarbete med hjälpmedelsföretaget Handicare AB arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under våren 2012. Projektets syfte var att uppgradera företagets befintliga produkt QuickMove som är ett uppresning- och förflyttningshjälpmedel inom vården. Målet var att bibehålla QuickMoves funktioner och säkerhet samt skapa innovativa lösningar och minska transport- och tillverkningskostnader. Produktutvecklingsprocessen skedde iterativt och började med kundundersökningar i form av enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Med hjälp av detta gjordes en kundkravsspecifikation som under hela projektet fanns nära till hands. Därefter påbörjades idégenereringen med hjälp av diverse kreativitetsmetoder. En fullskalig modell byggdes därefter i VP-rör och silvertejp. Utvärderingar och tester gjordes på modellen som därefter kunde vidareutvecklas och modelleras i programvaran SolidWorks. Hållfasthetsberäkningar, materialval, tillverkningsmetoder, formspråk, kostnader och ergonomi var områden som arbetades med och ett slutkoncept fastställdes. Resultatet bestod av ett uppgraderat hjälpmedel som fick namnet UpAway. Hjälpmedlets fraktvolym kommer att minska med 75 procent och produkten har färre antal delar jämfört med QuickMove. UpAways nya genomarbetade design och funktionella anpassningar kommer leda till fler nya användargrupper både inom Sverige och internationellt/globalt. Enligt studenternas bedömning har UpAway alla förutsättningar till en bredare marknad. / During the Spring of 2012 Pedersen and Birkehag, two product design engineering students at University of Skövde, carried out a product development project in cooperation with Handicare AB. The aim of the project was to upgrade QuickMove, the current standing-up and transfer aid used in health care and developed by Handicare. The goal of the project was to maintain the functions and safety features of QuickMove while creating new innovative solutions and lowering the transportation and manufacturing costs. The product development process was iterative and started with the research of customer requirements, which involved user studies and interviews. The customer requirements specification is based on customers’ needs and was used as guideline throughout the product development process. Ideas and concepts were generated with various creativity methods. A full scale model was built with VP-pipe and duct tape. Evaluations and tests were performed on the model and further developments were carried out. To analyze the result a visual model was built with the software SolidWorks. Strength of materials analyses, material selection, development, design, cost and ergonomics were all taken in consideration and a final concept was elaborated. The result was an upgraded aid named UpAway. This aid contains fewer parts than QuickMove and will reduce transportation volume by 75 percent. The newly developed design of UpAway, adapted to customers’ demands, will generate customers’ interest and according the students thus result in a broader market both in Sweden and worldwide.

Digital platforms in healthcare have become an increasingly implemented tool to facilitate and streamline daily care work in hospitals and health centers. In parallel with the new digitized era, this digital transformation has had a major impact on individuals' ways of working in healthcare. It is thus significant that digital competence is prioritized to achieve the intended goals regarding streamlining patient management. The qualitative study sheds light on how digi-physical care affects everyday care work and the patient journey. The study also intends to conclude how digital care platforms affect everyday care work, what advantages and disadvantages can be distinguished. The main purpose of the study is to investigate how digital platforms can be implemented to streamline healthcare and thereby investigate such care platforms from an informatics perspective. The research question refers to, how digital platforms can be applied to streamline patient management, is framed from a supplier perspective of such care platforms. The methodology includes an online survey with 10 questions that 11 respondents answered. The survey is supplemented with three in-depth interviews. These in-depth interviews are conducted via the digital tool Microsoft Teams. These respondents are carefully selected to generate relevant first-hand information about the research topic. Based on the respondents' answers, it can be stated that all respondents considered that there are many positive advantages of using digital platforms in healthcare. These positive effects are achieved by implementing digital platforms in a well-thought-out and structured way. Respondents also then pointed out that care providers must be given the right conditions to adequately use the digital care platforms as part of their works. The extensive criticism that digital care providers have received has been encountered in the study. The main criticism is then that digital care providers more easily prioritize more manageable matters such as easier physical ailments especially for patients with higher socioeconomic status. Based on the survey, the importance of implementing digital care platforms from an equal opportunity perspective is emphasized. In the future, digital platforms need to be implemented and developed with the common goal of increasing accessibility for patients and offering more patient-centered healthcare. / Digitala plattformar inom hälso- och sjukvården implementeras allt mer med syfte att underlätta samt effektivisera det vardagliga vårdarbetet på sjukhus och vårdcentraler. Parallellt med den nya digitaliserade eran har denna digitala transformation haft en stor påverkan på individers arbetssätt inom hälso- och sjukvården. Det är därmed signifikant att den digitala kompetensen prioriteras för att uppnå de avsedda målen gällande effektivisering av patienthantering. Den kvalitativa undersökningen belyser hur den digifysiska vården påverkar det vardagliga vårdarbetet samt patienthantering. Studien ämnar även att dra slutsatser kring hur digitala vårdplattformar påverkar det vardagliga vårdarbetet, vilka för och nackdelar som går att urskilja. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt digitala plattformar kan implementeras för att effektivisera sjukvården och därmed bidra med ett forskningsbidrag till informatikämnet. Forskningsfrågan avser hur digitala plattformar kan tillämpas för att effektivisera patienthantering, ur ett leverantörsperspektiv. Datainsamlingen innefattar en online enkät i form av Google formulär med 10 frågor som 11 respondenter fick besvara. Detta kompletteras med tre intervjuer som utförs via det digitala kommunikationsverktyget Microsoft teams. Dessa respondenter är noggrant utvalda för att generera relevant kunskap kring forskningsämnet. Baserat på respondenternas svar går det att konstatera att samtliga respondenter ansåg att det finns många positiva fördelar med tillämpning av digitala plattformar inom hälso- och sjukvård. Positiva effekter uppnås genom att implementeringen av digitala plattformar sker på ett väl genomtänkt och strukturerat sätt. Merparten av respondenterna poängterade att det är viktigt att vårdgivarna ges rätt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån den digitala plattformen. Den omfattande kritiken som digitala vårdgivare har fått påvisas i studien. Den främsta kritiken är att digitala vårdgivare prioriterar mer lätthanterliga ärenden såsom lättare fysiska åkommor för dem som har högre socioekonomisk status. Baserat på undersökningen poängteras vikten av att implementera digitala vårdplattformar ur ett jämställdhetsperspektiv. Framöver behöver digitala plattformar implementeras och utvecklas med den gemensamma målsättningen att öka tillgängligheten för patienter och erbjuda en mer patientcentrerad vård.

Förekomsten av sexuella problem och dysfunktioner är hög hos patienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som finns beskrivet i tidigare forskning om sexualitet och sexuella problem i relation till långvarig smärta. Metod: En scoping review utfördes för att identifiera litteratur som beskriver långvarig smärta och sexualitet, med fokus på patienters upplevelse av sin sexualitet och hur de upplevde att vårdgivare pratade med dem om sexualitet. Litteratursökning i databaser identifierade 16 artiklar, med utgång av muskuloskeletal smärta och migrän vilka bedömdes vara relevanta för studien. Resultat: 11 teman identifierades, vilka beskriver hur sexualiteten påverkas vid långvarig smärta. Med hjälp av cripteori och genusteori analyserades resultatet. Slutsats: Vårdgivare behöver ge patienter med långvarig smärta kunskap om hur sexualiteten kan påverkas, för att minska patienters upplevelse av av fysisk funktionsnedsättning. Litteraturen visar också att det finns skillnader mellan kön när det kommer till hur patienter upplever och hanterar smärta, sexualitet och relationer.

Heart failure is a growing public health problem associated with significant morbidity and mortality. Family support positively affects outcomes for the person with heart failure while also leading to caregiver burden. Registered nurses have a key role in supporting and meeting the needs of family caregivers. The overall aim was to explore the situation and needs of family caregivers to a person with heart failure, and explore requisites and ways of supporting and involving family caregivers in heart failure nursing care. Two interview studies, one web survey study and one intervention study were conducted between 2012 and 2017. A total of 22 family caregivers, eight persons with heart failure and 331 registered nurses participated in the studies. Family caregivers' daily life was characterized by worry, uncertainty and relational incongruence but salutogenic behaviours restored new strength and motivation to care. Family caregivers experienced that their caregiving was taken for granted by health care professionals. Family caregivers expressed a need for a permanent health care contact and more involvement in the planning and implementation of their near one’s health care together with health care professionals. Registered nurses acknowledged family caregivers’ burden, lack of knowledge and relational incongruence. A registered nurse was suggested as a permanent health care contact to improve continuity and security. Registered nurses neither acknowledged family caregivers as a resource nor their need for involvement. Registered nurses working in primary health care centres, in nurse-led heart failure clinics, with district nurse specialization, with education in cardiac nursing care held the most supportive attitudes toward family involvement in heart failure nursing care. Family health conversations via telephone in nurse-led heart failure clinics were found to successfully support and involve families. The conversations enhanced nurse-family relationship and relations within the family. They also provided registered nurses with new, relevant knowledge and understanding about the family as a whole. Family health conversations via telephone were feasible to both families and registered nurses, although fewer and shorter conversations were preferred by registered nurses. This thesis highlights the divergence between family caregivers’ experiences and needs, and registered nurses’ perceptions about family caregivers’ situation and attitudes toward the importance of family involvement. It adds to the knowledge on the importance to acknowledge family caregivers as a resource and to support and involve them in heart failure nursing care. One feasible and successful way is to conduct Family health conversations via telephone in nurse-led heart failure clinics.