Bakgrund: Årligen genomgår flertalet vuxna patienter organtransplantationer av njure, lever eller hjärta. Efter en organtransplantation kan upplevelser av kroppsligt och själsligt lidande uppstå. Patienter kan uppleva lidande på grund av risken för rejektion och andra medicinska komplikationer. Patienter som genomgått en organtransplantation bör få en personcentrerad omvårdnad från den grundutbildade sjuksköterskan. Ett lidande kan vara ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.  Syfte: Beskriva vuxna patienters upplevelser av lidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ design och deduktiv ansats med grund i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan”. Denna studie baserades på 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs (2022) analysmodell användes för att analysera artiklarna.  Resultat: Resultatet har utgångspunkt i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan” och Erikssons beskrivning av tre typer av lidande; sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Efter genomförd analys resulterade resultatet i sex underkategorier; den livslånga läkemedelshanteringen, kroppsligt och själsligt lidande, brist på information, sjuksköterskans bristande bemötande och stöd, anpassningar till det nya livet och utanförskap och isolering.  Slutsats: Det framkom att vuxna patienter upplevde sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Upplevelserna av lidande hos vuxna patienter liknade varandra men var även olika upplevelser av lidande. Genom att den grundutbildade sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan lidande minskas.

Obesitas är en kronisk folkhälsosjukdom vars spridning beskrivs som pandemisk. Dagens viktreducerande vård och behandling för tillståndet har dock en begränsad effekt i förlängningen. Personer som lever med obesitas utsätts i dagens samhälle för stigmatiserande viktmobbning som leder till fysisk såväl som psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården utgör en betydande källa för viktstigmatiseringen vilket delvis skulle kunna bero på sjuksköterskors otillräckliga kunskap om obesitas. Genom att framhäva hur personer som lever med obesitas bemöts inom vården kan eventuell stigmatisering och potentiella risker för vårdlidande synliggöras, vilket vidare skulle kunna främja ett bättre bemötande och en personcentrerad vård. Syftet är därför att belysa hur vuxna patienter som lever med obesitas upplever bemötandet inom vården. Studien är en allmänlitteraturöversikt med ett urval av kvalitativ och kvantitativ vårdvetenskaplig forskning publicerad mellan 2008-2023. Sökningen gjordes i CINAHL och PubMed. 10 artiklar inkluderades i studiens resultat, nio kvalitativa och en kvantitativ. Analysprocessen resulterade i fyra kategorier; upplevelse av vårdande, upplevelse av kränkande bemötande, vårdtidens inverkan och upplevda behov av att bli stöttad. Huvudfynden kondenserades till följande rubriker; upplevelse av att vara till besvär, stigmatisering kring patienter med obesitas, individanpassad vård och vårdens bristande kapacitet. Patientgruppen upplever vårdens bemötande som otillräckligt där upplevda behov inte tillfredsställs. Studien visar upplevelser av vårdande bemötande såväl som upplevelser av att bli kränkt, dömd och inte tagen på allvar. Vårdpersonal fokuserar på vikt som orsak till patientens hälsorelaterade besvär vilket visar sig leda till psykisk ohälsa som i längden leder till ätstörda beteenden och viktuppgång. En slutsats som kan dras är också att ytterligare forskning inom ämnet krävs.

Bakgrund. Viktstigma är negativa attityder, fördomar eller stereotyper om individer som har övervikt eller obesitas och som leder till särbehandling. Patienter med obesitas rapporterar om negativa erfarenheter kopplat till deras kroppsvikt. Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det vårdvetenskapliga begreppet vårdlidande. Syfte. Syftet var att ta reda på och beskriva patienten med obesitas erfarenheter av vårdpersonalens bemötande. Metod. Examensarbetet var en litteraturstudie med systematisk ansats där kvalitativa studier utförda inom mödra- och förlossningsvården bearbetades och analyserades. Resultat. Syntesen delades in i två teman. Dessa teman var neutrala eller positiva erfarenheter samt negativa erfarenheter. De negativa erfarenheterna handlade om förutfattade meningar, icke-individanpassad vård, att inte bli tillfrågad, att bli tvingad, att bli nekad, att rådgivning uteblev eller inte var hjälpsam samt erfarenheter av att bli anklagad, utskälld och hånad. Slutsats. Bemötandet av patienten med obesitas behöver ske med respekt för människovärdet och vården baseras på patientens individuella förutsättningar och behov. Den perioperativa vården behöver göra studier i hur patienter med obesitas bemöts inom deras verksamhet. Samhällets, hälso- och sjukvårdens och individens syn på patienter med obesitas behöver belysas ytterligare.

Sjuksköterskans ansvar är att lindra lidande. Vårdverksamheten och vårdforskningens största utmaningar är att förstå hur lidande bäst kan lindras. Lidande som orsakas av vården kallas vårdlidande. Den systematiska litteraturstudiens syfte var att pröva Katie Erikssons teori om vårdlidande inom omvårdnad. En deduktiv ansats användes vid genomförandet av studien. Studien genererade tolv resultatartiklar som analyserades enligt Erikssons följande kategorier om vårdlidande kränkning av värdighet, fördömelse och straff, maktutövning och utebliven vård. De mest förekommande kategorierna som identifierades utifrån resultatet var kränkning av värdighet och utebliven vård. En ytterligare kategori som framkom benämdes vårdens prioriteringar. Den kan ses som en utveckling av Erikssons kategori utebliven vård. Resultatet bekräftade Erikssons teori om vårdlidande. Rekommendationer för klinisk verksamhet är att patienten ska få möjlighet att utvärdera vården i efterhand, för att skapa en medvetenhet hos vårdpersonalen kring patientens upplevelse. Vidare rekommenderas forskning om vårdens prioriteringar. / Nurses’ responsibility is to alleviate suffering. The main challenge for healthcare organisation and the science of caring and nursing is to understand how suffering could be alleviated. Suffering caused by care is called suffering related to care. The aim of the study was to test and imply Katie Erikssons theory about suffering related to care in nursing. The systematic review was performed with a deductive research method. Twelve articles was analysed according to Erikssons theory about suffering related to care. The theory includes three themes: violating the patients dignity, condemnation and punishment, exert of power and absence of care. The themes that occurred the most in the results were violating the patients’ dignity and absence of care. Another theme was developed through the results was healthcare priorities. The theory can be interpreted as a subtheme to absence of care. Erikssons theory was validated by the results of the study. One implication for clinical practice is to give the patients ability to evaluate their received healthcare. The purpose of the evaluation is to make the health care professionals aware of the patients’ experience. Further research about healthcare priorities are suggested.

Bakgrund: Missbruk av alkohol och droger är ett samhälleligt och globalt problem. År 2012 levde 29 miljoner människor med ett missbruk. I kontakt med vården har personer med missbruksproblematik beskrivit negativa erfarenheter och attityder från sjukvårdspersonal. Stigma gentemot personer med missbruksproblematik är förekommande vilket kan komma att påverka den vård de får. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans attityder och erfarenheter i mötet med personer med alkohol- och drogmissbruk i somatisk vård. Metod: För att svara på syftet genomfördes en litteraturöversikt där nio artiklar genomförda med kvalitativ metod och en artikel med kvantitativ metod analyserades. Resultat: Denna litteraturöversikt framställs i fem huvudteman där tre huvudteman har ett tillhörande subtema: Det första temat är sjuksköterskans rädsla och personer med missbruksproblematiks livsstil med tillhörande subtema sjuksköterskors ambivalens. Det andra temat är ansvarig eller inte ansvarig för sitt missbruk. Det tredje temat utgörs av att inte ha kunskap och fjärde temat består av sjuksköterskors misstro med tillhörande subtema misstrons konsekvenser. Det sista temat är utagerande och våldsamhet skapar stress och oro med tillhörande subtema konsekvenser av utagerande och våldsamhet. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Erikssons caritativa vårdteori med fokus på begreppet vårdlidande. De sjuksköterskor som hade negativa erfarenheter av personer med missbruksproblematik fick ofta negativa attityder gentemot dessa personer. De negativa attityder som en del sjuksköterskor hade gav i sin tur konsekvenser för vården de gav. Vissa sjuksköterskor kände misstro gentemot personer med missbruksproblematik något som kunde drabba vårdrelationen. Brist på kunskap blev ett hinder för att vårda dessa patienter och sjuksköterskornas utsatta position ledde till ett distanserat förhållningssätt. / Background: Misuse of alcohol and narcotics is a socially and global problem. In the year of 2012, 29 million people suffered from an addiction of alcohol and narcotics. In contact with care, people with addiction has described negative experiences and attitudes of health care professionals. Stigma against people with addiction is occurring which may influence the care they receive. Aim: To describe nurses' attitudes and experiences in meeting with people with alcohol and drug abuse in somatic care. Method: To answer the aim of the study the authors conducted a literature review where nine articles of qualitative approach and one article of quantitative approach were analysed. Results: This literature review is presented in five main themes where three main themes have associated subtheme: The first theme is Nurses fear and substance misuser’s lifestyle with associated subtheme nurses' ambivalence. The second theme is responsible or not responsible for their addiction. The third theme consists of not having the knowledge and fourth theme consists of nurse’s mistrust with associated subtheme consequences of mistrust. The last theme is acting out and violence creates stress and anxiety associated with subtheme consequences of acting out and violence. Discussion: The result has been discussed from Erikssons caritative theory with focus on the concept of suffer of care. The nurses who had negative experiences of people with addiction problems often had negative attitudes towards these people. The negative attitudes that some nurses had yielded in turn implications for the care they gave. Nurses felt mistrust in the meeting with people who had an addiction which affected the therapeutic relationship. Lack of knowledge was an impediment to care for these patients and the nurses vulnerable position led to a detached approach.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Trots att abort är ett vanligt förekommande fenomen, är antalet utförda aborter väldigt varierande världen över. Det redovisas att i genomsnitt ett av fem havandeskap avbryts samt att infektioner av varierande grad kan uppstå vid indicerad abort. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva förekomsten av postoperativa infektioner samt nyttan av antibiotikaprofylax i samband med en kirurgisk abort. Metod: Litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar av kvantitativ ansats (randomiserade kontrollerade studier). Artiklarna analyserades, redovisades, granskades och sammanfogades till denna studies resultat. Resultat: De vanligaste förekommande postoperativa infektionerna efter kirurgisk abort var klamydia, gonorré och bakteriell vaginos vilka förekom i genomsnitt till 9,2 %. Doxycyklin visade sig vara den bästa kostnadseffektiva och profylaktiska behandlingen i jämförelse med andra antibiotikaläkemedel som ingår i studierna. Slutsats: Denna litteraturöversikt bekräftar resultatet från tidigare forskning att profylaktisk antibiotikabehandling vid kirurgisk abort eventuellt kan minska förekomsten av postoperativa infektioner.   Nyckelord: kirurgisk abort, antibiotikaprofylax, infektion, omvårdnad, vårdlidande. / ABSTRACT Background: Abortion is a recurring phenomenon; the total number of performed procedures varies greatly around the world. The statistics show that about one in five pregnancies is terminated. It is reported that infections of different degree will occur with induced abortion. Purpose: The purpose of this review is to study the frequency of postoperative infections and the usefulness of antibiotic prophylaxis when surgical abortion is performed. Methods: The literature review is based on 16 original scientific articles of randomized controlled trials in quantitative studies. The articles were analysed, reported, reviewed and merged into this study result. Results: The most common post-operative infections after surgical abortion were chlamydia, gonorrhoea and bacterial vaginosis, which averaged to 9,2 %. Doxycycline proved to be the best cost-effective and prophylactic treatment in comparison to other antibiotic drugs included in the studies. Conclusion: This review confirms the results of earlier research showing that antibiotic prophylaxis can possibly reduce the number of postoperative infections.   Keywords: abortion, abortion induced, antibiotic prophylaxis, infection.

Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer. Internationella studier gjorda i ambulanser har visat på oönskad tillväxt av mikroorganismer. Det saknas dock svenska studier som utfört odlingar på kontaktytor i ambulansmiljö. Syftet med denna studie är att undersöka mängden bakteriekolonier på kontaktytor i ambulanser och vårdarnas uppfattning av städrutiner och utsatta kontaktytor. I studien ingår åtta ambulanser från två distrikt. I varje ambulans togs odlingar på fyra utvalda kontaktytor. Odlingarna genomfördes med kontaktplattor vilka kan påvisa antalet bakteriekolonier på odlad yta. Kontaktplattorna analyserades av mikrobiologen på Södra Älvsborgs Sjukhus. Livsmedelsverkets gränsvärden för renlighet utgör studiens referensram. Studien utgörs även av ett frågeformulär vars syfte är att beskriva vårdarnas uppfattningar om städ- och hygienrutiner. Vårdarnas svar har delvis kompletterat kvantitativ data från mätningarna. Resultatet påvisar att flertalet av de undersökta kontaktytorna i ambulanserna är orena. Ingen klar skillnad kan dock påvisas mellan de två ambulansdistrikten. Det framkom att ratten och skrivstödet var de ytor som innehöll mest bakteriekolonier. Endast tre odlingar visar på ett godtagbart resultat. Vårdarnas uppfattning är att båren är den mest utsatta ytan, därefter kom ratten. Slutsatsen är att ambulansen är en oren vårdmiljö vilket innebär en källa till vårdrelaterade infektioner vilket kan medföra ohälsa för patienter och leda till ett onödigt vårdlidande. Ambulanssjukvården behöver se över sina städrutiner av ambulanserna för att de inte ska utgöra en risk för smittspridning. Speciellt ratten är en yta som ska beaktas vid städning. Vårdarna uppfattar att ratten är kontaminerad, ändå vidtas inga speciella städåtgärder. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Antalet ambulansuppdrag ökar i Västra Götalandsregionen i snabbare takt än ambulansresurserna, samtidigt som kraven på ambulanspersonalen blir allt högre. I området Norra Älvsborgs Länssjukhus och Uddevalla sjukhus (NU-sjukvården) har ett beslut fattats sedan juli 2013 att endast de patienter som brådskande måste till sjukhus, alternativt är i behov av vård under transport, ska medfölja ambulansen till vårdinrättning. Övriga patienter ska hänvisas till annat transportsätt. Upplevelsen av att hänvisas till ett annat färdsätt än ambulans sparsamt studerat. Därför görs denna studie, i syfte att undersöka patientens upplevelse av vårdmötet med sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i samband med att de hänvisats till annat färdsätt. Nio kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter som hänvisats till annat färdsätt av sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Underkategorier framkom som bildade sex kategorier. Resultatet påvisar både nöjdhet och missnöje hos patienterna. Attityden hos sjuksköterskan har spelat stor roll, men även deras förmåga att låta patienten vara delaktig i beslutet samt informera om dess tillstånd och vad som föranleder hänvisningen. Känslor såsom ilska, uppgivenhet och sorg har framkommit, men också glädje, förståelse och tillit. De patienter som känt sig väl bemötta, delaktiga och som har fått information har behållit eller stärkt sitt förtroende för ambulanssjukvården och framhåller att det är en organisation att lita på. De patienter som inte känner sig väl bemötta, delaktiga eller informerade ger i sin tur uttryck för en stark besvikelse över ambulanssjukvården. Tveksamhet till att överhuvudtaget kontakta ambulanssjukvården igen framkommer. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Migrationen ökar, vilket gör att allt fler idag talar ett annat språk än majoritetsspråket i det land där de befinner sig. Det ställer krav på samhällets institutioner, såsom hälso- och sjukvård. Enligt svensk lag ska vård ges på lika villkor till alla invånare vilket kräver stort engagemang inom vården. Centralt i hälso- och sjukvård är vårdmötet mellan vårdgivare och patient. Vårdmötet kräver en god kommunikation och att patienten är delaktig. När detta inte uppnås riskeras ett vårdlidande. Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av möten i vården då patienten inte kommunicerar på vårdgivarens språk. Tio artiklar har använts. De har analyserats enligt Axelssons metod och resultatet har sammanställts till en ny helhet. I materialet urskiljdes tre huvudteman: Utsatthet, Följder av bristande kommunikation och Patienternas behov. Resultatet visar att språket är ett huvudproblem i vårdmötet för patienter som inte kommunicerar på vårdgivarens språk. Språksvårigheter för med sig känslomässigt lidande och utanförskap för patienter. Bristande kommunikation leder också till praktiska konsekvenser så som felmedicinering och bristande compliance. Patienterna uttrycker behov av förändring i vården såsom bättre tillgång till tolkar och tvåspråkig personal. Dessa behov tillgodoses inte av dagens vård. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kommunikationssvårigheter uppstår då patienter och vårdgivare inte kan föra en dialog. Detta kan bero på att patienter har ett annat modersmål än språket som talas i landet de befinner sig i eller att patienter är döva. Patienters relation till vårdgivare påverkas då det är svårt för vårdgivare att förstå patienternas behov. Kommunikationssvårigheter kan utgöra ett vårdlidande. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskor förbättra vårdrelationen och därmed kvalitén av vården. Syftet med studien är att beskriva hur patienters känslomässiga erfarenheter av vårdmöten påverkas av kommunikationssvårigheter. Detta är en litteraturstudie som grundar sig på Fribergs metod. Studiens resultat grundar sig på åtta vetenskapliga artiklar och visar att patienter erfar många olika känslor i vårdmöten på grund av kommunikationssvårigheter. Känslor som uppstår hos patienter är i studien uppdelade i två kategorier; i samband med vårdmöten och i samband med tolkanvändning. I samband med vårdmöten ger kommunikationssvårigheter upphov till känslor i relation till kommunikationssvårigheter, känslor av utanförskap, känslor av sårbarhet samt känslor vid procedurer och behandlingar. I samband med tolkanvändning uppstår känslor vid professionell tolkanvändning och känslor vid användning av närstående som tolk. Resultatet i studien är ämnat för professionen sjuksköterskor i syfte att skapa större förståelse för patienters känslomässiga upplevelser av kommunikationssvårigheter. Rutiner kring användandet av professionell tolk inom sjukvården bör förbättras då sjuksköterskor hindras i sitt yrkesutövande då en dialog inte går att föra med patienter. Det är en mänsklig rättighet att alla individer skall få god vård och denna vård ska vara individuellt anpassad efter alla patienters behov. / Program: Sjuksköterskeutbildning