Introduktion/Bakgrund: Förekomsten av självskador har ökat sedan år 2004. Två till fyra procent av den allmänna befolkningen skadar sig själva. Bemötande inom vården handlar om kommunikation det vill säga lyssna och besvara de signaler som sänds ut. Vårdpersonalens värderingar och människosyn påverkar bemötandet och omvårdnaden de ger patienterna. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av vårdmöten samt bemötande från vårdpersonal hos patienter med självskadebeteende. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar inkluderats. Artiklarna återfanns i olika databaser samt vid manuell sökning. Artiklarna lästes, granskades och analyserades samt sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet indelades i två huvudkategorier grundläggande behov samt omvårdnadsbehov. Utifrån dessa två kategorier identifierades sju underkategorier mänsklig närhet; kommunikation och interaktion; bemötande; gränssättning; delaktighet; hjälp till självhjälp; samt kontaktperson. Diskussion: Patienterna efterfrågade i vårdmöten, mänsklig närhet, nära relation till personalen och avsatt tid till kommunikation. De ville också vara delaktiga i beslut gällande sin egen vård och bli vänligt bemötta. Slutsats: Det är brist på forskning som belyser erfarenheter och upplevelser ur patientperspektiv från vårdmöten hos patienter med självskadebeteende. Vidare forskning inom ämnesområdet kan bidra till ökad förståelse hos vårdpersonal för patientens agerande och kunskap om vad som gör att patienterna känner sig väl omhändertagna i vården.

Bakgrund: Under senaste årtionden har Sverige blivit ett mångkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhället. Det ställs därför krav på att vårdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter från en annan kultur. Forskning har visat att vårdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bättre transkulturell omvårdnad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vården av en patient med en annan kulturell bakgrund än han/hon själv. Metod: En litteraturstudie som baseras på nio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att förstå dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman. Därefter gjordes en mindmap för varje enskild artikel varpå de olika artiklarnas likheter och olikheter lyftes fram. Nya mindmaps gjordes sedan över varje upptäckt teman. Resultat: Resultatet visar att det finns både positiva och negativa upplevelser. De olika upplevelserna presenteras under fyra huvudteman och tre subtema. Dessa teman är:I. Sjuksköterskans upplevelse kring kommunikation. Subtema språkbarriärer.II. Sjuksköterskans upplevelse kring närstående. Subtema: närståendes roll som tolk.III. Sjuksköterskans upplevelse kring kulturella olikheter. Subtema: könsroller.IV. Sjuksköterskans upplevelse om sin kompetens i vården av patienten från en annan kultur. Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av Joyce Travelbees teori om kommunikation som verktyg för en bra relation. För att kunna skapa en bra relation med patient från en annan kultur är det viktigt att kommunikationen fungerar. Anledning till varför kommunikationen kan misslyckas är på grund av bristande tålamod och frånvaro av inlevelse. Genom att vara närvarande och visa tålamod kan sjuksköterskan etablera en bättre relation. Det är även viktigt att sjuksköterskan inte har förutfattade meningar och stereotypa bilder av patienten då dessa hindrar henne/honom från att se den unika personen.

Bakgrund: Begreppet transkulturell omvårdnad är flerdimensionellt samt komplext och innefattar flera begrepp. Kultur är något som är individuellt och då under ständig förändring. Därmed bör sjuksköterskan vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet i mötet mellan sjuksköterska och patient är att skapa en vårdrelation som bidrar till en tillvaro där patienten kan känna trygghet och tillit till hälso- och sjukvården. Att kommunicera innebär att inta information samt att ge information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal ger kommunikationen möjlighet till att utöva personcentrerad vård och på så sätt tillfredsställa enskilda individers behov. Att uppnå personcentrerad och säker vård innebär en större utmaning i de fall där ett gemensamt talande språk saknas. Madeleine Leininger används som teoretisk referensram då teorin fokuserar på transkulturell omvårdnad och hur sjuksköterskor bör bemöta patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån inspiration av Granheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet erfarenheter relaterade till skillnader på kulturella beteenden, erfarenheter relaterade till kommunikation samt hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av bärande kunskap i transkulturella vårdmöten. Den utmaning i det transkulturella vårdmötet som beskrevs till största del var språkbarriärer. Detta mötte sjuksköterskorna med hjälp av olika strategier som tolk och verbal- och ickeverbal kommunikation. Vidare utmaningar var de oväntade beteenden som sjuksköterskorna uppfattade patienterna att ha. De oväntade beteendena grundar sig i kulturella skillnader. En kulturell kompetens underlättar för sjuksköterskan vid mötet av oväntade beteenden hos patienter med annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde språkbarriärer som det största hindret i transkulturella vårdmöten. Utmaningar för sjuksköterskorna att förstå situationer beskrevs även där patienter uppvisade oväntade beteenden, vilket grundas i kulturella skillnader. Vidare utveckling och utbildning i kulturell kompetens kan innebära en större möjlighet till att möta dessa beskrivna oväntade beteenden. Vilket innebär en bättre personcentrerad omvårdnad för denna patientgrupp.

I en tid där teknologins inflytande omformar vårt samhälle och vår förståelse för människans naturblir det alltmer nödvändigt att utforska djupet av våra interaktioner inom sjukvården. Genom att granska skillnader och likheter mellan digitala och traditionella vårdmöten kan vi bättre förstå inte bara hur teknologin påverkar oss, utan också hur den formar vårt samspel med vårdgivare och sjukvården som helhet. Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer med vårdsökare utforska upplevelserna av både fysiska och digitala vårdmöten samt analysera de kommunikativa utmaningar som uppstår i varje kontext. Genom tillämpning av en socialpsykologisk ansats undersöktes hur kommunikation och motivation påverkar vårdsökares beteenden och upplevelser i dessa möten. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdtagare som har erfarenhet av både traditionell och digital vård. Resultaten visar att deltagarna upplever digitala kommunikationskanaler som smidig och flexibel, men betonar samtidigt vikten av personlig kontakt. Utmaningar i den digitala kommunikationen inkluderar tekniska problem och svårigheter med att förmedla fysiska besvär och icke-verbal kommunikation, samt språkbarriärer. Studien identifierade även utmaningar relaterade till motivation, såsom bristande engagemang för digitala vårdmöten och svårigheter att upprätthålla kontinuerligt deltagande på grund av tekniska eller personliga hinder. Slutligen framhävs vikten av att individanpassa vården för att skapa tillfredsställande möten och främja en positiv utveckling inom sjukvårdens digitalisering. / In an era where the influence of technology reshapes our society and our understanding of human nature, it becomes increasingly necessary to explore the depth of our interactions within healthcare. By examining the differences and similarities between digital and traditional healthcare encounters, we can better comprehend not only how technology affects us but also how it shapes our interaction with healthcare providers and the healthcare system as a whole. This study aims to explore, through qualitative interviews with healthcare seekers, the experiences of both physical and digital healthcare encounters, while analyzing the communicative challenges that arise in each context. Applying a social psychological approach, the study investigated how communication and motivation influence the behaviors and experiences of healthcare seekers in these encounters. Ten semi-structured interviews were conducted with participants experienced in both traditional and digital healthcare. Findings indicate that participants perceive digital communication channels as smooth and flexible, while also emphasizing the importance of personal contact. Challenges in digital communication include technical issues, difficulties in conveying physical discomfort and non-verbal cues, as well as language barriers. The study also identified challenges related to motivation, such as a lack of engagement in digital healthcare encounters and difficulties in sustaining continuous participation due to technical or personal obstacles. Finally, the importance of individualizing healthcare to create satisfactory encounters and promote positive development within healthcare digitalization is emphasized.

Background: Trauma is the leading cause of death for people up to 40 years and causes great suffering for the affected person. When the person comes into the emergency department, it requires fast treatment and a structured approach from all of the trauma group. Every minute is important for the patient's prognosis. The encounter between the patient and the nurse is often short and intense. Aim: The purpose of this study is to describe patients' experience of care for physical trauma in an emergency department. Method: Articles have been applied for in the various relevant databases. Articles that answered the purpose was gathered and data were marked. This is to get an overview of the state of knowledge, which is compiled in the result. Results: The result shows that the communication and information were an important part of the care. Patients wanted the nurses to be honest and give clear information for patients, because it had impact on the experience of care. Feelings that arose in the connection with trauma was fear of the unknown, and not to hold control over their lives. Conclusion: Trauma care is a complex situation. The patient, purely somatic are in a life threatening situation but the mind is still present with many thoughts and questions. As the situation is life-threatening, the psychosocial needs will never be a priority of the traumacare. It will probably always remain, if no changes in the trauma team structure occurs. / Bakgrund: Trauma är den vanligaste dödsorsaken för människor upp till 40 år och medför stort lidande för den drabbade personen. När personen kommer in till akutmottagningen krävs snabbt omhändertagande och ett strukturerat arbetssätt från alla ur traumteamet. All tid är viktig för patientens prognos. Mötet mellan patienten och sjuksköterskan blir ofta kort och intensiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelse av omhändertagande vid fysiskt trauma på en akutmottagning. Metod: Artiklar har sökts i olika relevanta databaser. Artiklar som besvarade syftet samlades in och data markerades. För att få en översikt över kunskapsläget som har sammanställts under resultatet. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och information var en viktig del i omhändertagandet. Patienterna ville att sjuksköterskorna skulle vara ärliga och ge tydlig information till patienterna, eftersom det hade påverkan på upplevelsen i omhändertagandet. Känslor som uppkom i samband med trauma var rädsla för det okända, och att inte inneha kontroll över sitt liv. Slutsats: Traumaomhändertagandet är en komplex situation. Somatiskt befinner sig patienten i en livshotande situation, men sinnet är fortfarande närvarande med många tankar och frågor. Eftersom situationen är livshotande, bortprioriteras alltid de psykosociala behoven patienten har i omhändertagandet och så kommer det förmodligen alltid att förbli. Om inte förändringar i traumateamets struktur sker.

Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt. Trots detta ökar patientklagomålen inom den svenska akutsjukvården. Syftet med denna studien är att belysa patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor på akutmottagningar. Uppsatsen är en litteraturöversikt som har sin grund i kvantitativa samt kvalitativa artiklar. Tretton artiklar valdes ut till resultatet. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras med hjälp av sex teman. Dessa teman är, att bli sedd som person, att känna sig bortprioriterad, att bli lyssnad på, att erhålla tillräckligt med tid, att erhålla information samt sjuksköterskans yrkesskicklighet. I diskussionen diskuteras resultatet framförallt utifrån patienters upplevelser av att känna sig sedda. De vårdvetenskapliga begreppen vårdrelation, vårdande samtal, livslidande, sjukdomslidande samt vårdlidande lyfts fram. Studiens resultat styrks även i diskussionen med hjälp av primärkällor samt fyra vårdvetenskapliga artiklar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhälle. En god kommunikation är en viktig aspekt i omvårdnaden. Om patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för patienten och en påfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan påverka kommunikationen och vårdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer. SYFTE: Syftet är att belysa hur sjuksköterskor upplever vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund. METOD: En kvalitativ litteraturstudie togs fram för att få svar på studiens syfte. RESULTAT: Tre huvudteman framträdde: Kulturkompetensbrist, kommunikationssvårigheter samt kulturhinder i vårdmötet. Det största problemet som framkom grundades i språkbarriärer. Sjuksköterskorna i de inkluderade artiklarna utryckte att vården av patienterna påverkades negativt då patienten inte kunde tala språket. Sjuksköterskorna uttryckte även att de hade liten kunskap om patienternas kultur. KONKLUSION: Sjuksköterskorna behöver mer kunskap om andra kulturer, vara öppna inför patienten och visa respekt för andras tankar och värderingar. Dessutom behövs det mer forskning om kulturell kompetens och mer resurser i form av tolk samt anställning av fler sjuksköterskor bland annat med utländsk bakgrund. / BACKGROUND: Sweden has become a multicultural society the last decades. A good communication is an important aspect in nursing. If patient and nurse can‟t communicate with each other, it may lead to unnecessary suffering for the patient and a trying situation for the nurses. The cultural aspects can affect the encounter and the communication with a patient from a different culture. Earlier studies show the importance of knowledge about other cultures among the nurses. AIM: The purpose of the study is to describe nurses‟ experience in the encounter with patient from a different culture background. METHODS: A qualitative literature study is designed to find an answer to the purpose of the study. RESULTS: Three main categories were found; Culture competence acknowledges communication difficulties and cultural obstacle in the nursing encounter. The main problem in all the study was language barriers. Nurses experienced that they didn´t give the same individual care to those patient who couldn´t speak the language. Nurses also expressed that they had little knowledge about the patients‟ culture. CONCLUSION: The nurses need more knowledge about other cultures, be open-minded and show respect for others thoughts and values. It´s need for more research about cultural competence and more resources as nurses and translators and employment of more nurses with foreign background.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser möjligheter och utmaningar i samband med den snabba digitaliseringen av vård i samband med att Covid-pandemin utbröt. Få studier utgår dock ifrån sjuksköterskor, än mindre specialistsjuksköterskor. Därvid anses det vara av vikt att belysa just dessa erfarenheter och i relation till Peplaus teori om mellanmänskliga relationer kunna bidra med vidare kunskap för att optimera digitala vårdmöten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten inom barn- och vuxenpsykiatrisk öppenvård. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utifrån 10 semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Resultat: Resultatet visar möjligheter och utmaningar i samband med införandet av digitala vårdmöten. Resultatet presenteras i fyra kategorier: att mötas på distans, att hitta nya vägar, att göra bedömningar och att hantera tekniken. Slutsats: Det upplevdes en otillräcklig förberedelse inför digitala vårdmöten där sjuksköterskan fått anpassa sig och lära sig längs vägen. Det framkom även relationella aspekter om hur sjuksköterskan kan nå fram till patienten trots det fysiska avståndet. Patientcentrerad vård försvårades då sjuksköterskan behövde fokusera på tekniska problem istället för att helt lägga fokus på patienten. / Background: Previous research highlights opportunities and challenges during the rapid digitalization of care during the ongoing Covid-19 pandemic. The nurses’ point of view has been explored only in a limited number of studies. Therefore, it is of utmost importance to focus on these experiences. In relation to Peplau’s interpersonal theory our intention is to provide a deeper understanding of the mechanisms of digital meetings within psychiatric care. Aim: To describe specialist nurses’ experiences of the digital care meetings in both adult and child outpatient psychiatry. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach. Data came from 10 semi-structured interviews with 10 specialist nurses within psychiatric care. Results: The results highlight the possibilities and challenges regarding implementation of digital care meetings. The results are presented in four categories: to meet in a distance, finding new pathways, making assessments and to handle the technics. Conclusion: The experience of the nurses’ was that there was insufficient preparations prior to the digitalization where the nurses’ had to make adjustments and learn along the way. It also emerged that there were ways that the nurses could reach the patients despite the physical distance. In conclusion, technical issues made patient-centered care more difficult to achieve.

Pain is a symptom that occurs in many diseases and in emergency care is a common symptom that affects a patient's psychosocial and physical needs. An accurate assessment of a patient’s pain may be difficult to obtain due to the subjective nature of pain and the patient’s inability to accurately express the pain they are experiencing. Nurses can support their patients’ experience by facilitating an increased understanding of pain and pain management. Therefore, patients’ individual needs revealed in the initial intake should dictate the management and decrease of their pain. The aim of this study was to describe adult patients' acute pain management experiences while in the emergency department. The method used in this study was a literature review with a systematic approach. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL, which after a quality evaluation resulted in 16 articles that were included in the review. These articles were analyzed in an integrated analysis that resulted in two main categories and five subcategories. The results showed two main categories that affected the patient’s pain management and satisfaction. These categories were “Caring encounters” and “Pain management”. The patients appreciated when the nurse’s caring encounters recognized their suffering and showed empathy. This could be achieved, among other things, through sufficient information and inclusion in their care. Another factor that affected the patient's experience was the combination of wait time for pain medication to be administered and communication of the patient’s pain relief expectations. With less time for administration and sufficient communication with the nurse, patients' experience of pain treatment was better. This literature review concludes that how the nurse treats their patient directly impacts the patient’s pain management and satisfaction in regard to their pain experience. Confirmation, information and inclusion were important to the patients. Patients who received some kind of pain treatment experienced higher levels of satisfaction with their pain situation. Patients’ knowledge and information of pain treatment further elevated levels of satisfaction / Smärta är ett symtom som förekommer vid många sjukdomstillstånd och inom akutsjukvården är det ett vanligt symtom som påverkar patientens psykosociala och fysiska behov. Att göra en smärtskattning kan vara svårt då smärta är en personlig upplevelse och att patienter inte alltid kan uttrycka sin smärta utan kan behöva hjälp av sjuksköterskan för att kommunicera upplevelser samt behov som smärtan framkallar. Sjuksköterskan kan här stödja patienten i dennes situation genom att underlätta förståelsen för smärtan och hanteringen av smärtan. Patientens individuella behov bör därför ligga i fokus i det initiala mötet som lägger grunden för att möjliggöra hantering och minskad smärta för patienten. Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av smärthantering på akutmottagning vid akut smärta. Metoden som används i studien är en litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL vilket efter kvalitetsgranskning resulterade i att 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa artiklar analyserades genom en integrerad analys som resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultatet beskrev två huvudkategorier som påverkade patientens smärthantering och tillfredsställelse. Dessa kategorier var “Bemötande” och “Smärtbehandling”. Patienterna uppskattade när sjuksköterskans bemötande bekräftade deras lidande och visade empati för deras situation. Detta kunde bland annat uppnås via tillräcklig information och delaktighet i sin vård. En annan faktor som påverkade patientens upplevelse var väntetiden till administrerade läkemedel mot smärta och att samtidigt informeras kring vilka förväntningar som patienten kan ha på sin smärtbehandling. Vid kortare tid till administrering och tillräcklig information var patienternas upplevelse av smärtbehandlingen bättre. Slutsatsen av denna litteraturöversikt visar på att hur patienten blir bemött i sin smärtsituation påverkar patienters smärthantering och tillfredsställelse i sin smärtsituation. Bekräftelse, information och delaktighet var viktigt för patienterna. Patienter som fick någon form av smärtstillande hade högre tillfredsställelse av sin smärtsituation. Tillfredsställelsen höjdes också av kunskap och information om smärtbehandlingen.

Digitala vårdmöten är en av tjänsterna inom den digitala hälsovården och erbjuds numera av både privata och offentliga aktörer. Fördelarna med digitala vårdtjänster är många men de flesta användare väljer ändå att utnyttja de mer traditionella vårdtjänsterna framför de digitala. Den grupp som är i störst behov av hälsovård är dock den grupp som utnyttjar dessa tjänster minst, den äldre gruppen av människor. Syftet med rapporten är att analysera vilka faktorer som kan påverka valet av ett fysiskt besök framför ett digitalt vårdmöte hos män över 70 år. Studien har bedrivits kvalitativt och den empiriska data som ligger till grund för resultatet samlades in genom tre gruppintervjuer. Majoriteten av respondenterna föredrog ett fysiskt vårdmöte framför ett digitalt men flera av respondenterna var ändå nyfikna på tjänsten. De främsta faktorerna som ansågs påverka valet av vårdmöte var det sociala bortfallet, tillgång till snabb och effektiv vård samt tilltron till min förmåga att välja vård. Tilltron till patientens förmåga att själv välja vård, och då främst utifrån symptom och sjukdom, är också den faktor som har störst påverkan vid vilka tillfällen vårdtagaren skulle överväga att boka ett digitalt vårdmöte framför ett fysiskt möte.