HaKoll!, en arbetsterapeutisk gruppintervention för att hantera tid och organisera aktiviteter, har fått goda resultat i flera studier. Behovet att utveckla nya digitala lösningar är stort inom hälso- och sjukvård, samtidigt som initiativen till detta är begränsade inom arbetsterapi. Mot denna bakgrund blev syftet med studien att utforska och beskriva arbetsterapeuters resonemang om ett digitalt genomförande av HaKoll!. Fokusgrupp valdes som metod för datainsamling. Sex fokusgrupper genomfördes med arbetsterapeuter, tillika gruppledare för HaKoll! Data analyserades enligt analys för fokusgrupper och resulterade i ett övergripande tema, ’En digital lösning har potential om hinder kan överbryggas’ och fyra kategorier: ’Möjliggör ökad effektivitet och tillgänglighet’, ’Interaktionen i gruppen utmanas av ett digitalt format, ’Digitala möten ställer andra krav’ samt ’Behov att utveckla innehåll och upplägg’. Resultatet visade att innehållet i, formatet på och leveransen av HaKoll! behöver anpassas och utvecklas för ett digitalt genomförande, då det inte går att använda i sin nuvarande form. Idéer var bland annat att skapa ett digitalt format i form av en applikation eller att genomföra HaKoll! som videokonferens. Arbetsmiljö och organisation behöver också utvecklas för att stödja digitala lösningar. Resultaten av studien kan bidra med viktig kunskap i utvecklingen av en digital interventionsdesign för HaKoll!, men även kunskap som kan vara till nytta för utvecklandet av andra digitala interventioner inom hälso- och sjukvård. / The Let’s Get Organized (LGO) an occupational therapy group intervention to enhance time management and organize activities, has received good results in several studies. The need to develop new digital interventions in health care is great, but the initiatives for this are limited in occupational therapy. From this background, the objective of the study was to explore and describe occupational therapists' reasoning about a digital implementation of the LGO. Focus group was chosen for data collection. Six focus groups were conducted with occupational therapists, also group leaders for the LGO. Data was analyzed according to analysis for focus groups, and resulted in an overarching theme, ‘A digital implementation has potential if obstacles can be bridged’, and four categories: 'Enables increased efficiency and accessibility', 'The interaction in the group is challenged by a digital format', 'Digital meetings has other requirements', and 'A need to develop the content and arrangement'. The results showed that the content, the format and the delivery of the LGO needs to be adapted and developed for a digital implementation, as it cannot be used in its current form. Ideas included creating a digital format as an application, or implementing LGO as a video conference. The working environment and organization also need to be developed to support telerehabilitation and digital interventions. The results of the study may contribute with important knowledge in the development of a digital intervention design for the LGO, but also knowledge that might be useful for the development of other digital intervention programs in health care.

Private companies that provide telemedicine have been ahead of the public healthcare with regards to treating patients that do not require physical care. With digital innovation the telemedicine companies have attracted a specific group of patients. By using the current model for financial compensation, the telemedicine companies are a perceived competition by the public healthcare. This study presents the counties´ views on telemedicine and private companies that operate in the same field. This study also presents the counties views on issues with the current development of telemedicine and other digital services in public healthcare. The results indicate that the current development is insufficient and is in need of a different approach. The main focus should shift towards developing a platform instead of developing healthcare services

Background: Research shows that transgender people are disproportionally represented in term of physical and mental illness compared to cis people. Stigmatization and discrimination in society results in transgender people having low trust in society's institutions, including health care. A good care relationship and equal care are of great importance for a patient's well-being and health. However, nurses feel that they do not have enough competence or experience in caring for transgender people. Aim: The aim of this literature study was to describe transgender people's experiences of care relationships with health care staff. Method: A qualitative literature study with an inductive approach consisting of twelve articles that were analyzed through a qualitative content analysis. Results: Three categories were identified: Lack of competence in the care meeting, Abusive care meetings and Affirmingcare meetings. Seven subcategories were also identified. These findings highlight that transgender people experience incompetence and violations in care meetings. However, positive experiences in the form of affirmative care meetings have also been described. Conclusions: The healthcare institution needs to implement education on cis-normativity and transgender people's specific care needs. Therefore, more research is needed on how transgender people believe that care can become more inclusive for this group of individuals.

Bakgrund: Världen över begränsas transpersoners rättigheter på grund av lagar och normer. Transpersoner är mer utsatta i samhället och utsätts oftare för diskriminering, hot och våld. Som följd av detta skattas både den fysiska och psykiska hälsan sämre för dessa personer. Det sociala nätverket är däremot en påverkande faktor för hur det allmänna måendet upplevs och har visats lindra stress och depressioner. Vårdpersonal har både ett professionellt och personligt ansvar att beakta människors samma rättigheter och möjligheter till jämlik vård. Omvårdnad ska ges med respekt oavsett kön, hudfärg, kulturell eller etnisk bakgrund, social ställning och sexuell läggning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva transpersoners upplevelse av möten med vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som sedan granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkom fem olika teman: Ojämlik vård, Bristande kunskap och förståelse, Känsla av utsatthet, Felkönad & Vårdrelationen. Sammanfattning: Vårdpersonalens bemötande var avgörande för vårdupplevelsen. Erfarenheterna var dock ofta negativa och kopplade till skam, utsatthet och oro. Detta berodde oftast på bristande kunskap om transpersoner och deras behov. / Background: All over the world the rights of transgender people are restricted by laws and standards. Transgender people are more exposed in the society and are more often exposed to discrimination, threats and violence. Because of this both the physical and mental health are underestimated for these people. The social network is an influencing factor for how the general health is experienced and has shown to relieve stress and depression. Nursing must be given with respect regardless of gender, skin color, cultural or ethnic background, social status and sexual orientation. Aim: The aim of this study was to describe transgender people’s experience of the encounters with healthcare professionals. Method: Literature review based on ten scientific articles that were reviewed and analyzed. Results: The research resulted in five themes: Unequal care, The lack of knowledge and understanding, The feeling of vulnerability, Misgendered & Care relation. Conclusion: Evidently, the way the healthcare professionals perceived the encounter was monumental for the experience as a whole. The experiences were often negative and connected to feelings like shame, vulnerability and anxiety. This was usually because of lack of knowledge about transgender people and their needs.

Background: To work in Palliative Care can be difficult and challenging for nurses, in which they meet existential issues concerning life and death. This requires nurses to meet the patient's relatives to discuss these issues. Nurses have the responsibility to invite patients and their relatives to converse about existential issues. Aim: To describe the nurse’s experience of existential conversation with both patients at the end of life and their relatives. Method: The study was based on a qualitative literature study with ten scientific articles. The articles were searched from databases Cinahl and PubMed. Friberg’s five-step model was used to analyze the articles. Results: Through the analyses, three major themes were formed: The experience of communication in existential conversation described meaningful and important to be attentive and active listening. The experience of vulnerability described the feeling of fear, anxiety and despair and the feeling of inadequacy and powerlessness. The experience of factors that influence existential conservation that described the lack of time and own experience and experienced colleagues who provide better conditions to perform the conversations. Conclusion: Nurses experienced different emotions while providing an existential conversation. Conservation about existential needs to alleviate the patients and their relatives' suffering experienced as meaningful. While the feeling of inadequacy and powerlessness to alleviate the patient’s suffering and the feeling of fear, anxiety and despair about their own death and life created negative emotions in nurses that lead them to feel more vulnerable.

Bakgrund  Sedan sjukdomens uppkomst har 40,1 miljoner människor mist sitt liv till följd av HIV; en kronisk virusinfektion som i obehandlat tillstånd kan vara livshotande. Adekvat behandling kan leda till ett normalt liv med omätbara virusnivåer, god vård och god behandling är således livsviktigt. Att belysa hur personer med HIV upplever vårdmöten med vårdpersonal är väsentligt för att erhålla kunskap om hur vårdpersonal skall förhålla sig i mötet. Vårdmöten av hög kvalitet med ett personcentrerat förhållningssätt kan leda till ökad medicinsk följsamhet, ett ökat välbefinnande och ökad livskvalitet för personer med HIV.  Syfte  Syftet var att belysa hur patienter med HIV upplever möten med vårdpersonal inom vården.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserad på 16 vetenskapliga originalartiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Data inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades  Resultat  Resultatet sammanställdes i fyra huvudkategorier: Upplevelser av stigmatisering och diskriminering, upplevelser av kommunikation, upplevelser av relationen mellan patient och vårdpersonal samt upplevelser av bemötande. Upplevelser av respekt och tillit visades vara det mest centrala för att uppnå en relation med vårdpersonal samt för att uppleva en god kommunikation och ett gott bemötande. Fördomar, förutfattade meningar och diskriminerande handlingar visade sig utgöra ett hinder för detta.  Slutsats  Denna litteraturöversikt visade att patientupplevelser av vårdmöten var komplexa. Upplevelser som skildrades i resultatet visade att patienter som kände sig sedda som personer utöver sin sjukdom, blev behandlade med respekt eller kände tillit till personalen upplevde vårdmöten som positiva. Resultatet visade även upplevelser som utgjorde hinder för ett positivt vårdmöte. Ökad förståelse om patienters upplevelser kan ge värdefulla insikter gällande hur vårdpersonalen genom ett professionellt och personcentrerat förhållningssätt kan bidra till upplevelser av positiva vårdmöten. / Background  HIV is a chronic viral infection that can be life-threatening if not treated. Since the emerge of the disease 40,1 million people have deceased. Thus, adequate treatment is vital. Illustrating patient experiences of encounters with healthcare professionals is important to gain knowledge about actions and attitudes that contribute to positive experiences. Encounters of high quality, with a person-centered approach can lead to increased medical compliance, wellbeing and a greater life quality for people with HIV.  Aim  The aim of this literature review was to illustrate how patients with HIV experience encounters with health care professionals within health care settings.  Method  A non-systematic literature review was carried out, with data collected from 16 original scientific articles of both quantitative and qualitative approaches. The data was obtained from the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality-reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification. The results from the articles were categorized, collated, and analyzed using an integrated data analysis.  Results  The results were compiled into four main categories: Experiences of stigmatization and discrimination, experiences of communication, experiences of the relationship between patient and health care professionals and experiences of treatment. Experiences of respect and trust were shown to be the most central in encounters to achieve a relationship with healthcare professionals with communication and treatment of good quality. Prejudice, preconceptions, and discriminatory actions proved to be obstacles of positive experiences.  Conclusions  This literature review showed that patient experiences of healthcare encounters were complex. Experiences in the results suggested that patients who felt seen as individuals beyond their illness, were treated with respect and trusted health care professionals had positive experiences. Improved understanding of patients' experiences can provide valuable insights of how healthcare professionals, through a professional and person-centered approach, can contribute to positive experiences of healthcare encounters.

Ambulanssjukvårdens utveckling samt centraliseringen av förlossningskliniker under de senaste åren ställer högre kompetenskrav på ambulanssjuksköterskor. Antalet prehospitala förlossningar är få men i och med centraliseringen förväntas det vara ett uppdrag som ambulanssjuksköterskan kommer att möta mer frekvent. Trots begränsad utbildning i ämnet förväntas ambulanssjuksköterskan kunna hantera en förlossning. Studiens syfte var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenhet av prehospital förlossning. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts genom tio ostrukturerade intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna valdes ut genom ett ändamålsenligt urval för att möjliggöra en bred variation. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys vilket genererade tio subkategorier, fyra generiska kategorier samt en huvudkategori. I resultatet redovisas huvudkategorin Känslomässiga vårdmöten med önskan om att skapa trygghet trots upplevd kunskapsbrist. Prehospital förlossning är ett uppdrag som väcker blandade känslor hos ambulanssjuksköterskor. Glädje, nyfikenhet, skräck och panik är några av känslorna som uppstår inför, under och efter en prehospital förlossning. Ambulanssjuksköterskans önskan att bemöta den födande kvinnan på ett professionellt och värdigt sätt försvåras av den upplevda otryggheten i uppdraget, vilken baseras på kunskapsbristen i ämnet. Erfarenheten hos ambulanssjuksköterskan är att prehospitala förlossningar brukar gå bra men oron för potentiella komplikationer som kan uppstå är överhängande. Önskan om mer utbildning betonas starkt. Studiens slutsats är att utbildning i prehospitala förlossningar bedöms vara nödvändigt för att ambulanssjuksköterskor ska kunna känna sig trygga i uppdraget samt för att kunna säkerställa god och säker vård.

Studies show that individuals over 65 years are underrepresented by those who utilizes digital health meetings. Since this is a relatively new research area there is not much previous research on how individuals’ attitudes towards digital health meetings in Sweden differ depending on age, and why. By conducting one study group with six respondents aged between 25-30, semi structured interviews with five older respondents aged between 63-75, and one semi structured interview with a Usability Specialist at Kry, this study aims to investigate how the attitudes differs between younger and older individuals, and how these attitudes are managed by digital healthcare actors. The results show that the younger respondents had a more positive attitude towards digital health meetings, mostly because of previous experience of the service. The physical contact proved to be more important to the older respondents in relation to trust. The younger respondents also experienced a normalized view of digital health meetings. To make older individuals experience a more normalized view of digital health meetings, they need more knowledge about the service. As the study was done during the 2020 Covid-19 pandemic, the virus is assumed to affect this, and hurry the normalization process of these services.

E-hälsa är och har varit på framväxt de senaste åren och idag finns mer och mer av vården tillgänglig digitalt. Denna utveckling sker också inom djurvården, men det finns inga vetenskapliga studier som beskriver djurägare som användare av digitala tjänster. För att utveckla riktade och användbara tjänster krävs god kännedom om målgruppen. Syftet med denna studie är att påbörja ämnet inom vetenskapen och kartlägga djurägares behov och inställning till digitala e-hälsotjänster för djur, och därmed skapa insikt kring målgruppens beteende och förväntningar. Denna information kan sedan användas i utvecklingen av tjänster där djurägare är den primära målgruppen. Genom en semistrukturerad explorativ enkätstudie samlades kvalitativa och kvantitativa data om svenska djurägare in. Studien grundades delvis på information från studier inom e-hälsa för människor och digitala vårdmöten. Utifrån den insamlade datan konstruerades fiktiva representativa användarprofiler, i.e. personas. Inom användarcentrerad design och utveckling är personas en välkänd metod för att på ett konkret sätt visualisera en tänkt användares behov och förutsättningar. Totalt 139 personer deltog i enkätstudien varav 39 personer hade använt en digital veterinärvårdstjänst. Majoriteten av deltagarna utgjordes av kvinnor och den största åldersgruppen var 26–45 år. Resultaten visar att djurägare är medvetna konsumenter som väljer djurvård med omsorg, då 62% någon gång aktivt bytt klinik. En överväldigande majoritet har försäkrat sina djur men ändå spelar ekonomiska faktorer stor roll för gruppen och påverkar deras val av djurvård. Resultatet indikerar att djurägare gör en aktiv bedömning innan de kontaktar veterinär, och att digitala veterinärvårdsapplikationer kan fungera som ett stöd i beslutsprocessen gällande om det är nödvändigt att besöka en fysisk klinik eller ej. Gruppen som använt veterinärvårdsapp är generellt mycket nöjda med tjänsten, även om flera påtalar det svåra i att visa upp skadan/djuret i ett videosamtal. / The e-health sector is growing rapidly, with more and more services becoming available to patients that allow them to digitally connect with their healthcare providers. E-health for pets has started to arise as well, but there is no research that covers the perspective of pet-owners as digital users. Good knowledge of the target user is critical for development of digital services that meet the wants and needs of end users. The aim of this study is to begin to remedy this research gap by mapping the mindset of pet owners, so as to provide greater insights into the behaviour and expectation of potential end users. This information can be utilized to further optimize and enhance user experience within development of applications where pet-owners are the target user. A semi-structured survey was created to collect quantitative and qualitative data and the survey sampled a wide range of Swedish pet owners. The survey was to some extent based upon information from studies within e-health for humans, with modifications made to apply to veterinary care. The gathered data was analyzed and used to create fictional user profiles, i.e. personas. Personas is a well-used method to visualize the needs and objectives of target users within user centered design and development. A total of 139 pet owners completed the survey. Only 39 had prior experience with digital veterinary applications. The majority of participants were female, and the largest age group were between 26 and 45 years. The results show that pet owners are aware consumers and carefully elect their pet care providers, as 62% actively have changed veterinary clinic. Even though an overwhelming majority of pet owners had pet insurance, economic factors were a key driver in determining pet care. The results indicate that pet owners evaluates the situation prior to contact with a veterinary, and that a digital veterinary app can be useful for pet owners by providing support in determining whether a visit to a veterinary clinic is necessary or not. Those that had prior experience with digital veterinary apps expressed that they were overall satisfied with the service, although several mentioned that it was difficult to accurately show the animal and the issue through video.

Bakgrund: En individanpassning efter kulturella referensramar förutsätter personcentrerad vård i transkulturella vårdmöten. Att omvårdnaden är kulturell kompetent är meningsfullt för att säkerställa jämlik och effektiv vård för alla patienter, oavsett deras kulturella bakgrunder. Med ett mångkulturellt samhälle som bakgrund och jämlik vård som mål inom hälso- och sjukvården, blir betydelsen av ökad kulturell kompetens alltmer accentuerad. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturella vårdmöten i Skandinavien. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier och 13 underkategorier identifierades. Kategorierna var: Upplevelser av utmaningar i transkulturella vårdmöten, Upplevelser av osäkerhet i transkulturella vårdmöten, Upplevelser av otillräcklighet i transkulturella vårdmöten, Upplevelser av svårigheter i transkulturella kommunikationen. Konklusion: Trots utmaningar i transkulturella vårdmöten visade sjuksköterskorna en god kulturell medvetenhet, en vilja att förvärva kulturell kunskap samt en adekvat kulturell sensitivitet, vilket bekräftade möjligheten till att utveckla kulturella kompetenser och ge kulturkongruent omvårdnad. / Background: An individual adaptation based on cultural frameworks presupposes person-centered care in transcultural care encounters. Ensuring cultural competence in care is meaningful to achieve equitable and effective healthcare for all patients, regardless of their cultural backgrounds. With a multicultural society as the backdrop and equitable care as the goal in healthcare, the importance of increased cultural competence becomes increasingly emphasized. Aim: To illustrate nurses' experiences of transcultural care encounters in Scandinavia. Method: A literature review based on 12 qualitative scientific articles. Results: Four categories and 13 subcategories were identified. The categories were: Experiences of challenges in transcultural care encounters, Experiences of uncertainty in transcultural care encounters, Experiences of inadequacy in transcultural care encounters, Experiences of difficulties in transcultural communication. Conclusion: Despite experiences of negative elements, nurses demonstrated good cultural awareness, a willingness to acquire cultural knowledge, and adequate cultural sensitivity, confirming their potential to develop cultural competencies and provide culturally congruent care.