No description available.

Introduktion: Äldre bor idag kvar längre i sina hem vilket ofta medför ökade vårdbehov och kraven på sjukvård, speciellt hemsjukvård ökar med detta. För att hemsjukvårdens sjuksköterskor ska kunna ge en optimal vård krävs en väl utförd vårdplanering där informationsöverföringen mellan de olika leden fungerar så ingen viktig information faller bort under vägen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av informationsöverföring till hemsjukvården i samband med samordnad vårdplanering. Metod: Studien ingick i forskningsprojektet "Äldre och samordnad vårdplanering". En kvalitativ metod men en induktiv ansats användes. Femton intervjuer genomfördes med distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetat inom kommunal hemsjukvård i minst ett år samt har tagit del av samordnad vårdplanering. Materialet analyserades utifrån konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier Överrapporteringens innehåll och Organisation av överrapportering. Resultatet visade att många upplevde brister i informationsöverföringen, viktig information föll bort eller var felaktig samt rutiner om informationsöverföring både på individ- samt organisationsnivå borde förbättras. Slutsats: De flesta sjuksköterskorna kände samstämmighet mellan informationsleden men att det var skillnad i informationsmängd. Resultatet som framkom kan ligga till grund för framtida förändring om förbättrade rutiner kring överrapportering samt dess innehåll. / Äldre och samordnad vårdplanering

Introduction: The population of Sweden has during the last century doubled. An increased live expectancy results in an older population and the share needing medical care increases. Demographic and political changes in developed counties have resulted in changed demands on the care of the elderly. The elderly are discharged from hospital earlier and this results a significant responsibility on the elderly themselves and their relatives. Often the relatives are engaged in the elderly’s health problems, care needs and the future consequences the current situation results in for the elderly and the domestic life. The purpose was to study and describe the relative’s conceptions of the elderly’s care needs in conjunction with care planning. Method: Data collection made by phone interviews with relatives of elderly people over 80 years old after the coordinated care planning. The interviews were analysed by qualitative content analysis and resulted in four overall categories. The result uses these four categories which describe the relative’s perceptions, encompassing the need of support in daily life, their perception on decisions, the elderly’s own attitude and perceptions of future needs. Conclusion: Extended research on relatives and their perception on the elderly’s needs can contribute to an increased awareness and reach a deeper knowledge and understanding of the complex situation the care planning means. / Introduktion: Befolkningen i Sverige har under de senaste 100 åren fördubblats. En ökad livslängd medför att vi får en äldre befolkning och andelen som är i behov av sjukvårdande insatser ökar. Demografiska och politiska förändringar i välfärdsländerna har bidragit till förändrade krav på vården av äldre. De äldre skrivs ut allt tidigare och den tidiga utskrivningen från sjukhuset innebär ett betydande ansvar på den äldre själv och deras närstående. Ofta är de närstående engagerade i den äldres hälsoproblem, vårdbehov och vilka framtida effekter situationen har, för den äldre samt för familjelivet. Syftet var att undersöka och beskriva närståendes uppfattningar av den äldres vårdbehov i samband med samordnad vårdplanering. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer med närstående till äldre personer över 80 år efter den samordnade vårdplaneringen. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra övergripande kategorier. Resultatet: utgår från de fyra kategorierna som beskriver de närståendes uppfattningar vilka innefattar behovet av stöd i vardagslivet, uppfattningar om beslut, den äldres egen inställning samt uppfattningar om framtida behov.  Slutsats: Utökad forskning kring närstående och deras uppfattning om den äldres behov kan bidra till en ökad medvetenhet och nå en djupare kunskap och förståelse i den komplexa situation som den samordnade vårdplaneringen utgör.

Introduktion: Sveriges befolkning blir allt äldre och med stigande ålder uppkommer ofta komplexa hälsoproblem. Kortare vårdtider ställer krav på en väl genomförd vårdplanering, så att patientens behov kan tillgodoses efter utskrivning. För att göra patienten delaktig i sin vårdplanering krävs kunskap, kommunikation, värdighet samt att de äldre interagerar med personal. Dessa begrepp härstammade från en definition av delaktighet och låg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de äldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vårdplanering. Metod: Studien ingick i projektet ”Äldre och samordnad vårdplanering” och hade en kvalitativ design med deduktiv ansats. Intervjuer genomfördes med 20 personer som var 80 år eller äldre. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, Kunskaper om sin förändrade livssituation, Kunskaper för att återfå hälsa och Interagera med personal. Resultatet visade att det var viktigt för de äldre att de fick interagera med personalen, genom att både få berätta om sin situation och få förklaringar om sitt hälsotillstånd. Detta främjade de äldres uppfattning om delaktighet i sin vårdplan och målet att förbli så självständiga som möjligt efter utskrivning. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån studiens huvudkategorier och vad som fick de äldre att känna sig delaktiga respektive icke delaktiga i sin vårdplaneringsprocess. Forskarna kom även fram till att definitionen om delaktighet bör utvidgas för att bättre stämma in på äldre och deras åldersprocess.

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna. Två faktorer som påverkar införandet av IT-stöd i verksamheter är identifierade. Dessa är stöd hos personalen och verksamhetsanpassad informationsteknologi. Metodologisk utgångspunkt i studien är undersökningstriangulering bestående av kvantitativ enkätundersökning utifrån ett positivistiskt perspektiv och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv. Vägledande är analytisk induktion och att den reliabilitet och validitet som eftersträvas uppnås. Resultaten i studien visar att hemtjänstpersonalens attityder är positiva till vårdplanering på distans och de upplever IT-stöden i arbetet som förtjänstfulla. Tid utgör en problematik både vid implementeringen av aktiviteten och nyttjandet av IT-stöd. Samtliga medverkande i studien uttrycker omtanke och omsorg om vårdtagarna. Därmed konstateras att en av de identifierade faktorerna som påverkar införandet av IT-stöd är uppfylld och det finns ett stöd hos personalen för vårdplanering på distans. För hemtjänstpersonalen innebär aktiviteten en ökad trygghet till vårdtagaren när de möter ett välkänt ansikte samtidigt som den förstärker kontinuiteten och tillgängligheten inom omsorg. Studien påvisar även att hemtjänstpersonalens attityder överensstämmer med SGF:s syfte som är att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvård.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier. Att acceptera ett ökat beroende av andra beskriver patienternas upplevelser av otrygghet, att inte längre klarar sig själv och hur det påverkade deras dagliga liv. Att känna sig respekterad och att ha inflytande beskriver hur patienterna upplevde sin roll och medverkan under vårdplaneringsmötet samt deras upplevelser av att bli bekräftade. Patienternas delaktighet möjliggjordes genom kommunikation, vilket innebar att de själva fick berätta om sina egna önskemål, och att de kände sig hörda. Den sista kategorin Att få/inte få information och förstå målet med en SVP, beskriver patienternas upplevelser av att vara/inte vara tillräckligt förberedd inför en vårdplanering, information om egna rättigheter saknades. För att öka möjligheten till att vara mer delaktig i vårdplaneringsmötet behöver patienterna veta sina rättigheter. / The aim of the study was to describe patient's experiences, participation and communication in a patient care planning (SVP) during a sojourn on a short stay in a municipal nursing home. The study had a descriptive design, nine patients participated. Data were collected through observations and interviews and were analyzed by a qualitative content analysis. The results from the observations showed that the patient's participation depended on their own independence, and how much support they sought from relatives. Interview results are presented in three categories. To accept an increased dependence on others describe patient's experiences of insecurity, that no longer look after themselves and how it affected their daily lives. To feel respected and have influence describes how patients perceived their role and involvement in care planning meeting as well as their experiences of being confirmed. The patients' participation is made possible by communication, which meant that they had to tell about their own wishes, and that they felt heard. The last category To get /not get information and understand the objective of the SVP, describing patients' experiences of being / not being sufficiently prepared for a care planning, information about their rights were missing. To increase the ability to be more participating in care planning meeting, patient needs to know their rights. Keywords: Patient care planning, patient experiences, patient participation, communication

Bakgrund: Den 1 januari 2018 infördes en ny lag om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Lagen reglerade samordnad vårdplanering samt kommunernas betalansvar. Forskningen visade att kommunikation mellan vårdgivare gick att förbättra för att öka förståelse för varandras arbete. Genom uppföljning av patienter kunde en trygg hemgång säkras och återinläggningsfrekvensen kunde minskas. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård erfor de förändringar i vårdplaneringsprocessen som infördes vid utskrivning av patienter från somatisk slutenvård efter lagändringen den 1 januari 2018. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes efter ett ändamålsenligt urval samt kompletterades med ett snöbollsurval. Studien innefattade åtta intervjuer med informanter från två kommuner i Kronobergs län. Det insamlade materialet analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier och tio underkategorier. Efter lagändringen gick vårdplaneringsprocessen snabbare vilket gav negativ inverkan på delaktigheten och patientsäkerheten. Kommunikation och samarbete både inter- och intraprofessionellt hade stor vikt under vårdplaneringsprocessen. Trots en god vårdplanering kunde organisatoriska faktorer orsaka problem i samband med utskrivningar från slutenvården. Resultatet påvisade vissa brister och förbättringsområden i samband med vårdplaneringsprocessen. Studien bidrog med ökad förståelse och ny kunskap om hur sjuksköterskor erfor förändringar i vårdplaneringsprocessen. Slutsats: De kortare vårdtiderna inom slutenvården ledde till att hemsjukvården fick ta ett större ansvar för patienters vård. Det framkom även att det var viktigt att bibehålla en god patientsäkerhet och möjliggöra en trygg hemgång för patienter. Det framkom flera förslag på förbättringsåtgärder inom området.

Samordnad vårdplanering tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och är ett ofta förekommande arbetsmoment. Processen innefattar patientens övergång från slutenvård till öppenvård, efter det att denne bedöms vara medicinskt färdigbehandlad. Till grund för planering av vilka insatser patienten är i behov av efter utskrivning från slutenvården ligger den information som överförs från slutenvården till de andra vårdformerna. Informationsöverföringen äger rum på vårdplaneringsmöten eller via telefon. Syftet med studien är att undersöka och beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till rutinerna kring samordnad vårdplanering inom slutenvården. Denna empiriska studie genomfördes med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Urvalet var 6 sjuksköterskor (26-56 år) med olika långa yrkeserfarenhet från 2 avdelningar på Universitetssjukhuset i Malmö. Insamlad data analyserades med hjälp av Burnards metod för manifest innehållsanalys. I resultaten framkom att samverkan mellan alla inblandade vårdformer och administrativ samordning är av stor vikt vid samordnad vårdplanering. Sjuksköterskorna uttrycker ett behov av stödfunktion, ett mer överblickbar datasystem och fortsatt utbildning för att underlätta arbetet med de samordnade vårdplaneringarna. / The discharge planning process is one of the nurses’ areas of responsibilities and is an often recurring work task. The process includes patient’s transition from hospital care to primary care when the patient’s treatment is considered completed. The information from hospital staff to the community health staff is the basis upon which the patient’s further care needs are being assessed and supplied for after discharge. The transference of information takes place in discharge planning conferences or by phone.The aim of this study is to study and describe nurses’ attitudes towards the routines for discharge planning within a hospital healthcare setting. This empirical qualitative study was conducted using semi-structured interviews. A total of 6 nurses (26-56 years) participated in this study, working in 2 different wards at the University Hospital of Malmö, Sweden. The collected data was analyzed using manifest content analysis method and the results showed that interaction and coordination between multi-disciplinary teams is vital in the discharge planning process. The nurses also expressed the need for extra support, a more easily overviewed technological support system and continued education on discharge planning.

<p>Syftet med denna studie har varit att utvärdera och jämföra vårdplaneringsarbetet och de stödinsatser som har gjorts utifrån de målstyrda insatsplanerna på två trapphusboenden inom Eskilstuna kommun. Underlaget till studien har baserats på innehållet i skriftliga vårdplaner tillsammans med data från 14 stycken intervjuer med vårdpersonalen. Behovsområdena i Camberwells behovsskattningsskala (CAN; Camberwells Assessment of Need) har används som gemensamma kriterier att jämföra intervjuerna och de två trapphusboendenas vårdplaner mot. Studien visar att personalen på det ena trapphusboendet täcker av fler behovsområden enligt CAN i de skriftliga vårdplanerna, lyckas förmedla sin syn på brukarnas behov i dem samt använder sig av evidensbaserade metoder i vårdarbetet i större utsträckning jämfört med personalen på det andra boendet. Även synpunkter och tillvägagångssätt skiljer sig åt mellan de två personalgrupperna med avseende på hur de går tillväga vid upprättandet av en skriftlig vårdplan, hur de tolkar begreppet brukardelaktighet samt vilket stöd personalen anser sig få i arbetet. Båda personalgrupperna betonar relationens betydelse i vårdarbetet och efterlyser ett bättre samarbete med andra berörda instanser. I resultatet framgår att systematiska utvärderingar knappast förekommer och att psykologiska besvär tycks vara ett behovsområde som i alltför hög grad förbises vid vårdplanering trots att det uppmärksammas av både personal och brukare.</p>

Innan en patient som bedöms vara i behov av insatser från kommunens socialtjänst eller annan öppenvård med mera skrivs ut från slutenvården måste en vårdplanering utföras. Vårdplaneringen utförs av patientansvarig sjuksköterska tillsammans med ett antal representanter från öppenvården. Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor inom landstinget upplever samordnad vårdplanering. Metoden som användes var en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet baseras på tio enkäter ifyllda av sjuksköterskor på lungmedicin på KSS i Skövde. Dessa enkätsvar gick sedan igenom en kvalitativ innehållsanalys för att urskilja upplevelser hos sjuksköterskorna. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde stress, frustration, dåligt samvete samt bristande samarbete men att sjuksköterskorna accepterade situationen och jobbade vidare. / A coordinated care plan must be carried out before a patient in closed care, that need help from the municipality social services or other open care institutions, can be discharged. This coordinated care planning is accomplished by a team consisting of the nurse responsible for the patient together with a number of representatives from the municipal care. The aim with the study is to elucidate how nurses within the county council experience the coordinated care planning. The method used in this study was a qualitative questionnaire survey and the answers were assessed by using a qualitative content analysis. The results are based on ten questionnaires answered by nurses working at the lung medicine ward in Kärnsjukhuset, Skövde. This study revealed that the nurses experienced stress, frustration, bad conscience and inadequate cooperation in the coordinated care planning; however, they accepted the situation and kept on working.