SAMMANFATTNING Bakgrund: Undernäring leder till förlängd vårdtid och andra komplikationer. En nutritionsmätning på ett Universitetssjukhus i Mellansverige visade att 44 % av alla inneliggande patienter led av undernäring vid mätningstillfället. Syfte: Att undersöka hur stor andel av patienterna på en intensivvårdsavdelning (IVA) i ett universitetssjukhus i Mellansverige som erhöll det av Socialstyrelsen rekommenderade kravet på 25 Kcal/kg/dygn under behandlingsdag 1 till 7. Ett annat syfte var att undersöka hur korrelationen mellan energiintaget och energibehovet påverkar den totala sjukhusvistelsen på IVA samt hur energiintaget påverkas av confounding variabler såsom kön och diagnosgrupp. Metod: En kvantitativ, retrospektiv studie där 63 journaler, granskades. En systematisk urval användes från 2013 till 2015. Data analyserades med icke-parametriska test, med hjälp av korrelationer och signifikanstester vid jämförelser mellan grupper. Resultat: Inga patienter erhöll det rekommenderade energibehov från dag 1-7. Korrelationer fanns med energiintag efter behov. Män och kvinnor behandlas ej likvärdigt utifrån energiintag efter energibehov. Majoriteten av de patienter som drabbats av någon av de diagnosgrupper med högst prevalens hade sämre följsamhet till sitt energibehov jämfört med patienter som inte led av diagnosgruppen. Slutsats: Studien visar stora brister i att tillgodose energibehovet hos patienter på IVA. Detta resultat kommer förhoppningsvis att leda till förbättrade rutiner och lägga en grund för förbättrade lokala riktlinjer om följsamhet till näringsintag på IVA. Kvinnor och män behandlas inte likvärdigt och att drabbas av någon av de sjukdomsgrupper som har den högsta prevalensen ledde till att patienten behandlades sämre i fråga om näring.

Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar psykisk sjukdom, allvarlig psykisk störning samt psykiska besvär som har en påtaglig inverkan på välbefinnandet och vardagslivet. Enligt en rapport från Socialstyrelsen ökar antalet patienter som är i behov av inneliggande psykiatrisk vård, samtidigt som antalet vårdplatser minskar. Följden blir för tidiga utskrivningar samt fler återinläggningar på grund av att patienterna inte blivit färdigbehandlade. Att undersöka patienternas upplevelser av psykiatrisk slutenvård är därför ett motiverat och aktuellt ämnesområde. En systematisk litteraturstudie har genomförts och resultatet visar att personalen är den främsta påverkningsfaktorn i patienternas upplevelser av vårdtiden. Kompetent och engagerad personal kan inge hopp och förstärka känslan av egenvärde medan icke-kompetent och oengagerad personal framkallar negativa känslor som ilska, hopplöshet och osäkerhet. Diskussionen förstärker resultatets innehåll genom ytterligare artikelsökningar samt förankrar resultatet till bakgrundens beskrivna vårdvetenskap. Svagheter och styrkor diskuteras som möjligheten för implementeringen av resultatet i Svensk hälso- och sjukvård.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund Medelåldern för befolkningen i Sverige blir högre. Det kommer leda till att antalet höft- och knäoperationer ökar. Således krävs det mer forskning för att optimera omhändertagandet av patienterna i denna patientgrupp. Syfte Primärt var syftet är att undersöka effekten av tidig mobilisering vid knä- och höftledsoperation relaterat till vårdtid (Length of Stay). Sekundärt var målet att undersöka effekten av sagd operation på patientrapporterad livskvalitet (Quality of Life). Metod För att besvara frågeställningarna genomfördes en allmän litteraturstudie av artiklar med kvantitativ metod. Resultat Patienter som genomförde höft-och knäledsoperation skattade sin postoperativa livskvalitet EuroQol 5-dimensions (EQ-5D) högre än innan operation, värdet närmar sig det för populationen i stort normala. Ökningen är mest påtaglig under de tre första månaderna efter operation och kvarstår i upp till två år. Att påbörja mobilisering av patienten under samma dag som operationen kan ge stor utdelning relaterat till förkortad vårdtid, i vissa fall en minskning med 6,45 dagar. Slutsats Tidig mobilisering förkortar vårdtiden. Höft- och knäledsoperation leder i de flesta fall till förbättrad livskvalité. Nyckelord: Tidig mobilisering, Artroplastik, Vårdtid Livskvalitet, Patienthälsa

<p>Många äldre drabbas av höftfraktur och ungefär hälften av dem är undernärda. En stor andel har ett dåligt näringstillstånd redan innan frakturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka effekter olika typer av nutritions-insatser har för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur. Litteratur söktes i två databaser och i utvalda referenslistor. Relevanta artiklar kvalitetsbedömdes, varefter tio kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Texterna analyserades genom att de först lästes igenom flera gånger, varefter övergripande ämnesområden identifierades. Likheter och skillnader mellan studierna söktes och materialet sorterades. Analysen resulterade i fyra övergripande ämnesområden samt i tre kategorier med åtta undergrupper. Resultatet visade att energiintaget hos äldre patienter som opererats för en höftfraktur ofta var mindre än det beräknade behovet, oavsett om de fick någon typ av nutritionsinsats eller om de fick vanlig omvårdnad. Förändringar av nutritionsstatus visades ofta både hos patienter som fick någon typ av nutritionsinsats och hos patienter som fick vanlig omvårdnad. Detta tyder på att det kan ha varit något annat än nutritionsinsatsen som påverkade patienternas nutritionsstatus. En slutsats var att det krävs en kombination av olika typer av nutritionsinsatser för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur.</p>

Många äldre drabbas av höftfraktur och ungefär hälften av dem är undernärda. En stor andel har ett dåligt näringstillstånd redan innan frakturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka effekter olika typer av nutritions-insatser har för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur. Litteratur söktes i två databaser och i utvalda referenslistor. Relevanta artiklar kvalitetsbedömdes, varefter tio kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Texterna analyserades genom att de först lästes igenom flera gånger, varefter övergripande ämnesområden identifierades. Likheter och skillnader mellan studierna söktes och materialet sorterades. Analysen resulterade i fyra övergripande ämnesområden samt i tre kategorier med åtta undergrupper. Resultatet visade att energiintaget hos äldre patienter som opererats för en höftfraktur ofta var mindre än det beräknade behovet, oavsett om de fick någon typ av nutritionsinsats eller om de fick vanlig omvårdnad. Förändringar av nutritionsstatus visades ofta både hos patienter som fick någon typ av nutritionsinsats och hos patienter som fick vanlig omvårdnad. Detta tyder på att det kan ha varit något annat än nutritionsinsatsen som påverkade patienternas nutritionsstatus. En slutsats var att det krävs en kombination av olika typer av nutritionsinsatser för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationen mellannätverk, samverkan, ej fungerande samverkan och vårdtid för patienter som vårdats på rättspsykiatriska kliniker i Sverige. Rättspsykiatriska vården syftar till rehabilitering och minskning av risken för återfall i brott. Tidigare forskning har visat att nätverk och samverkan kan påverka vårdtidens längd. I analysen ingick 316 patienter som registrerats mellan år 2014-2015 för rättspsykiatrisk vård. Data från kvalitetsregistret RättspsyK genererade fyra variabler för studien att analysera; vårdtid, nätverk, samverkan och ej fungerande samverkan. Studiepopulationen delades in i grupper omkort och lång vårdtid. Vårdtiden baseras på medianvårdtiden på rättspsykiatrin. Fishers exakta test visade emellertid att resultatetsaknade statistisk signifikans och går inte i linje med tidigare forskning. Trots att sociala kontakter enligt tidigare forskning är betydelsefull för återhämtningsprocessen finns det anledning att från denna studies resultat anta att relationen mellan nätverk, samverkan och vårdtid är mer komplext än vad studier tidigare visat.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är skyldiga att främja patienters delaktighet i vården. För att patienter ska känna sig delaktiga behöver deras enskilda behov tillgodoses, för att uppnå detta behöver vårdpersonalen lyssna till patienten, ge adekvat information och tillsammans med patienten planera för dennes vård på ett respektfullt sätt. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor, vårdtiden efter ett kirurgiskt ingrepp är kort. Kvinnor som drabbats av bröstcancer uttrycker ett stort behov av känslomässigt stöd och att känna sig delaktiga i vården. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av delaktighet vid kort vårdtid i samband med bröstcancerkirurgi. Metod: En kvalitativ induktiv metod har använts där semistrukturerade intervjuer genomfördes, dessa analyserades med Elo och Kyngäs innehållsanalys Resultat: Deltagarna ansåg att ett bra bemötande och närvarande vårdpersonal var viktigt för att de skulle känna sig delaktiga i vården särskilt med tanke på den korta tiden de befann sig på avdelningen. Dock uttryckte deltagarna att det hade varit svårt att få ett förtroende för vårdpersonalen då de vårdades under så pass kort tid. De upplevde att personalen utförde arbetet på rutin, vilket resulterade i att personliga samtal uteblev. Deltagarna hade önskat mer information och känslomässigt stöd under vårdtiden. Det framkom även upplevelser av att inte bli involverade i planeringen kring vården. Slutsats: För att göra kvinnor med bröstcancer delaktiga i den korta postoperativa vården behöver vårdpersonalen bemöta patienterna på ett respektfullt och individanpassat sätt, tillsammans med patienten planera vården, tänka på patientens integritet, vara närvarande och ge patienterna känslomässigt stöd. / Background: Healthcare is obliged to promote patients' participation in healthcare. In order for patients to feel involved, their individual needs need to be met, in order to achieve this, the healthcare staff need to listen to the patient, provide adequate information and, together with the patient, plan for their care in a respectful manner. Breast cancer is the most common form of cancer for women, the length of stay after surgery is short. Women who suffer from breast cancer express a great need for emotional support and to feel participation in the care. Aim: To describe women's experiences of participation in short-term care in connection with breast cancer surgery. Method: A qualitative inductive method has been used in which semi-structured interviews were conducted, these were analyzed with Elo and Kyngäs content analysis. Results: The participants felt that the interaction and a caring relationship, including a present healthcare staff, were important to feel involved in the care, especially in view of the short time they were in hospital care. However, the participants stated that it has been difficult to gain confidence in the healthcare staff when they were cared for in such a short time. They felt that the staff performed the work on routine, which resulted in personal conversations not being fulfilled. The participants wanted more information and emotional support during the care period. Experiences of not being involved in the planning of the care were also reported. Conclusion: To involve women with breast cancer in their postoperative care, healthcare professionals need to respond to the patients in a respectful and individualized manner, plan the care together with the patient, think about the patient's integrity, being present and give the patients emotional support.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationen mellannätverk, samverkan, ej fungerande samverkan och vårdtid förpatienter som vårdats på rättspsykiatriska kliniker i Sverige.Rättspsykiatriska vården syftar till rehabilitering och minskning avrisken för återfall i brott. Tidigare forskning har visat att nätverk ochsamverkan kan påverka vårdtidens längd. I analysen ingick 316patienter som registrerats mellan år 2014-2015 för rättspsykiatriskvård. Data från kvalitetsregistret RättspsyK genererade fyra variablerför studien att analysera; vårdtid, nätverk, samverkan och ejfungerande samverkan. Studiepopulationen delades in i grupper omkort och lång vårdtid. Vårdtiden baseras på medianvårdtiden pårättspsykiatrin. Fishers exakta test visade emellertid att resultatetsaknade statistisk signifikans och går inte i linje med tidigareforskning. Trots att sociala kontakter enligt tidigare forskning ärbetydelsefull för återhämtningsprocessen finns det anledning att fråndenna studies resultat anta att relationen mellan nätverk, samverkanoch vårdtid är mer komplext än vad studier tidigare visat. / The aim of the present study was to examine the relationship betweennetwork, cooperation, non-functioning cooperation and length of stayfor patients treated in forensic psychiatry in Sweden. Forensicpsychiatric care aims to rehabilitate and reduce the risk ofreoffending. Previous research has shown that network andcooperation can affect the length of care. The analysis included 316patients registered between 2014-2015 for forensic psychiatric care.Data from the quality registry RättspsyK generated four variables;length of care, network, cooperation and non-functioning cooperation.The study population was divided into short and long care time groupsbased on the median length of care in forensic psychiatry. Fisher'sexact test showed that the result lacked statistical significance and isnot in line with previous research. There is reason to assume from thisstudy's findings that the relationship between networks, cooperationand length of care is more complex than previous studies have shown.

<p> </p><p><strong>Bakgrund:</strong> Allt fler vårdas av en nära anhörig i sitt hem. En vårdplanering ska utföras för att tydliggöra vårdtagarens behov av fortsatt vård i hemmet. De uppgifter som anhörigvårdaren och vårdtagaren utför efter utskrivning beskrivs som icke sjukvård; egenvård. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem beskriver egenvården och dess betydelse för att uppnå en god hälsa. Kraven på anhörigvårdare ökar och behov finns för stöd, eftersom de ofta står ensamma i vårdsituationen. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att belysa vårdtagare och deras anhörigvårdares upplevelser efter vårdtid inom slutenvård, med särskilt fokus på vårdplaneringens centrala roll. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie har utförts. Nio stycken vetenskapliga artiklar har genom en kvalitativ innehållsanalys analyserats. <strong>Resultat:</strong> Följande teman framkom från analysen: Bristande kommunikation/information, Behov av trygghet och stöd, Ökad ansvarsbörda samt Känslomässig påverkan. Huvudrubrikerna i resultatet innefattar både positiva och negativa upplevelser kring vårdsituationen i hemmet. Upplevelserna skiljer sig mellan anhörigvårdare och vårdtagare beroende på hur de uppfattar situationerna i omvårdnaden. <strong>Konklusion:</strong> Anhörigvårdarna står ensamma med ansvarbördan och de har en betydande roll för sin anhöriges välbefinnande. Vårdplaneringen har en väsentlig funktion för en väl förberedd hemgång och en fungerande eftervård för vårdtagaren och dennes anhörige.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> Many patients receive care in their home by relatives. The needs of the patient for continued care at home can be addressed with discharge planning. Tasks that carers and patients performs after discharge are described as non-care, self-care. Nursing theorist Dorothea Orem describes self-care and its importance for achieving good health. Increasing demands on carers requires additional assistance and support as they are alone in the care situation. <strong>Aim:</strong> Was to highlight the patients and carers experiences of care after hospitalization and the significant roll of discharge planning. <strong>Method:</strong> A general literature review was conducted. Nine scientific articles provided the base. A qualitative content analysis has been used to analyze the articles. <strong>Findings:</strong> Lack of communication /information, The need for safety and support, Increasing responsibility and Emotional impact are the main headings in the results and includes positive and negative experiences regarding the care situation at home. Experiences differ between carers and patients due to, different understandings of the situations in the nursing care. <strong>Conclusion:</strong> Carers are alone with the burden of caring and they have a significant role for their families´ welfare. A discharge plan has an essential function after discharge and in the aftercare for the patient and relatives.</p>