Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande. Förhoppningen med den här studien är att kunna bidra med ytterligare kunskap inom forskningsområdet. Tidigare teorier delar framförallt upp förklaringar kring valdeltagande i tre olika perspektiv: institutionella-, individuella- och kontextuella förklaringar. Institutionella förklaringar innefattar framförallt hur reglerna kring ett lands valdeltagande ser ut, t.ex. vilket valsystem som används. Individuella faktorer innebär istället vissa personliga egenskaper som kan påverka huruvida en person väljer att gå och rösta eller inte. De kontextuella förklaringarna syftar till slut på den sociala och politiska miljö som individer vistas i och hur dessa kan påverka valdeltagandet. Den här studien fokuserar framförallt på om det finns något samband mellan de individuella egenskaperna lön, utbildning, social klass samt civilstånd och sannolikheten för att en person röstar i val. Datamaterialet utgår från levnadsnivåundersökningen år 2000 där respondenter från alla åldrar och bakgrunder ingår. Resultaten visar att antalet utbildningsår, om en person är gift eller sambo samt ålder har ett samband med sannolikheten för att delta i val. En sociologisk förklaring angående sambandet mellan civilstånd och valdeltagande skulle kunna vara att om man bor tillsammans med någon kan chansen att bli påmind om att rösta vara större än om man bor ensam.

Denna uppsats utgår ifrån det faktum att det finns en korrelation mellan utbildningsgradoch valdeltagande. Det övergripande syftet är att ge ökad förståelse för hursamhällskunskapsundervisningen i gymnasiet kan tänkas påverka en sådan korrelationoch att belysa ett diskursteoretiskt perspektiv på läromedelsgranskning.Studien bygger på en diskursteoretisk grund och analyserar utifrån detta olikasubjektspositioner som framträder i läroböcker i samhällskunskap och på vilka sättdessa förhåller sig till den demokratiska processen och valdeltagande.Resultatet tyder på att medan läsaren på ett generellt plan tydligt uppmuntras tillvaldeltagande ur detta perspektiv, så blir de som identifierar sig med subjektspositionen 'arbetare' manade till ett mer politisk passivt tillstånd. / This paper’s starting point is the fact that there is a correlation between education andvoter turnout. The overarching purpose of the paper is to contribute to a betterunderstanding of how civics-education in upper secondary school might affect such acorrelation, and to showcase a perspective on textbook-analysis based on discoursetheory.The study builds upon a base of discourse theory and performs, based on this, ananalysis of the subject-positions that are communicated through textbooks in civics andhow these relate to the democratic process and voter turnout.The results show that while the reader of these books on a general level is encouragedto vote, those who identify with the subject-position 'worker' are compelled to take a rather more passive political stance.

The purpose of this paper is to examine if there is a connection between electoral participation and citizens perception of the economy and corruption between the year 1989-2023 in Poland and to see if it has changed and how. The methodology that is used in this paper is both of qualitative and quantitative character to study articles, data, and statistics. The result of the study shows that there is a correlation between higher electoral participation and better perception of economy from the citizens. The perception of corruption, which was the same 1989 as 2023, didn’t affect the voting turnout.  Better economy has made people vote either by teaching them how to participate in politics or as they have more to lose now due to better circumstances than 1989. The study shows that the area needs to be looked at in a greater depth to see if corruption has been neglected by the citizens or if they handle it through democratic participation.

The purpose of this study is to create a deeper understanding of the electoral participation of young people in Malmö city in the age of 18-29. The focus will be to examine their competence, sense of power and network in relation to political participation. The study's two questionnaires are: Why is the younger generation's turnout in Malmö city increasingly lower than other corresponding groups? What factors are behind the low turnout within the younger group in relation to "Political Efficacy"?The method is based on a qualitative content analysis and a hypothetical-deductive approach. This is to create a deeper meaning and to test different theses from the empirical material. The study's theory has been based on previously mentioned Political Efficacy. One of the more prominent and coherent results from the essay show that the informant's political self-esteem is low. The knowledge surrounding electoral participation requires great efforts for the young people to understand just how important it is that every vote in electoral participation counts.

This study examines whether the policy breadth and the alternatives in European politics affect variations in voter turnout between member states in elections to the European Union Parliament. The theoretical approach assumes that; a larger political polarization, an increase in EU-skeptical parties and a greater voting mobilization among groups with less means results in higher voter turnout figures. The study also consider four other variables; whether the election is held on weekends or weekdays, whether elections coincide with other national elections, whether a country has held the presidential of the EU during or the immediate term prior to the election and finally the turnout figures from national elections. The research design is based upon a quantitative analysis using data from EP elections, national elections and databases from the European Elections Studies (EES). Study unit is twelve member-state countries and their four latest EP elections (1994, 1999, 2004 and 2009). The selected member-states origin from the EU-15 excluding Belgium, Greece and Luxembourg due to their compulsory voting laws. The study found relationships between higher turnout figures in EP-elections and increase in EU-skeptical parties, greater mobilization among groups with less means, elections held on weekends, elections coinciding with other, national elections and an increase in voter figures in national elections.

<p>This study examines whether the policy breadth and the alternatives in European politics affect variations in voter turnout between member states in elections to the European Union Parliament.</p><p>The theoretical approach assumes that; a larger political polarization, an increase in EU-skeptical parties and a greater voting mobilization among groups with less means results in higher voter turnout figures. The study also consider four other variables; whether the election is held on weekends or weekdays, whether elections coincide with other national elections, whether a country has held the presidential of the EU during or the immediate term prior to the election and finally the turnout figures from national elections.</p><p>The research design is based upon a quantitative analysis using data from EP elections, national elections and databases from the European Elections Studies (EES). Study unit is twelve member-state countries and their four latest EP elections (1994, 1999, 2004 and 2009). The selected member-states origin from the EU-15 excluding Belgium, Greece and Luxembourg due to their compulsory voting laws.</p><p>The study found relationships between higher turnout figures in EP-elections and increase in EU-skeptical parties, greater mobilization among groups with less means, elections held on weekends, elections coinciding with other, national elections and an increase in voter figures in national elections.</p>

The purpose of this study is to examine and increase the understanding of how municipalities work to increase the voter turnout In the European Parliament elections, and if this work shows an effect. Through case studies of Helsingborg and Malmö, the aim of this study is to be an example of how other municipalities work on the turnout in the European Parliament election. The approach to conduct the study is through qualitative in-depth interviews with officials and politicians who organize the European elections in each municipality. Results show that the two municipalities have both similar and different work procedures and methods towards the voter turnout. Both municipalities work towards creating a functioning early voting system and to inform the residents on where, how and when they can vote. The study shows that these reasons might lead to an increased voter turnout in both municipalities. In conclusion, both municipalities have a certain proportion of local initiatives that contribute to an increased voter turnout.

No description available.

<p>Den här studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhållningssätt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat år 2004. Med ”kommentera” avses det, vilka diskurser de konstruerar ifråga till denna händelse. Min studie inriktar sig även på att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv när det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin rösträtt. Jag intresserar mig även för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett så fåtal avväljarna använde dennes rösträtt.</p>

Den här studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhållningssätt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat år 2004. Med ”kommentera” avses det, vilka diskurser de konstruerar ifråga till denna händelse. Min studie inriktar sig även på att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv när det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin rösträtt. Jag intresserar mig även för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett så fåtal avväljarna använde dennes rösträtt.